This dissertation studies how city planning is affected by notions on urbanity and ideas of the value of local places. Empirically, the dissertation deals with the development of the city of Norrköping in the 1990’s and the early 2000’s. The physical urban environment is formed with influences from general ideas of what a city is and should be, but also out of conceptions of the unique local place. The local history is an important factor for understanding the possibilities and obstacles in contemporary city planning. Theoretically, the dissertation is inspired by geographic, historical and sociological perspectives on space and time. Henri Lefebvre’s spatial triad is a central reference. The dissertation focus on three places in the city of Norrköping; Söder Tull, Skvallertorget and Nya Torget. Through a broad archival material and interviews with planners, politicians and other actors, the development of the places in 1990-2005 is analyzed in the light of urban development in Norrköping in the industrial and post-industrial eras. / I denna avhandling studeras hur stads- och trafikplanering påverkas av idéer om urbanitet och föreställningar om platsers värde. Fokus ligger på hur stadsmiljöer i Norrköpings innerstad formats och utvecklats under 1990-talet och i början av 2000-talet. Avhandlingen belyser hur den fysiska stadsmiljön formas av trender, strömningar och idéer; dels generella föreställningar om staden som begrepp, dels uppfattningar om lokala miljöers särart och värden. Studien har ett historiskt perspektiv, där den historiska framväxten av staden ligger till grund för förståelsen av den samtida stadsutvecklingens möjligheter och hinder. Teoretiskt hämtar studien inspiration från kulturgeografiska, historiska och sociologiska perspektiv på tid och rum. Henri Lefebvres beskrivning av rummet i tre dimensioner är en central utgångspunkt. Empiriskt behandlas tre platser i Norrköpings innerstad; Söder Tull, Skvallertorget och Nya Torget. Genom ett brett arkivmaterial och genom intervjuer med planerare, politiker och andra aktörer studeras platsernas utveckling under perioden 1990-2005 i ljuset av hur Norrköpings innerstad formats under de industriella och postindustriella epokerna.

This essay examines through narratology how time and space are conveyed to the reader in the play Idlaflickorna by author Kristina Lugn. I seek answers in the text that has no stage directions and no description of characters or the space where the action takes place. The information given about time and space in the dialogue is contradictory. By using Mieke Bals Narratology – Introduction to the Theory of Narrative with focus on the chapters on time and space in story and fabula. I suggest that time is not only a tool to construct the text but the main theme that ties the story together. The contradictory information about where the characters are, create a new space in-between or parallel to the story being told. I have also used Gérard Genettes definition of narrative anachronism to further describe the construction of the story and what effects narrative anachrony has on the fabula.

Denna uppsats tar sitt avstamp i en enkel fundering; varför är det så många platser som ser ut att vara planerade på ett sätt men används på ett annat? För att smalna ner funderingen till ett konkret syfte med konkreta frågeställningar har vi tagit lärdom av olika teorier, bland annat Tuan (1997) som beskriver platser och hur de kan förstås. Vi har också läst Cattell et al. (2008) som gjort en studie inom ett snarlikt område som vårt, fast undersökt hur personer med olika kulturell bakgrund och etnicitet använder offentliga platser av olika typer och hur det påverkar hälsan. Teori och tidigare forskning likt dessa mynnar ner i syftet med arbetet som är att undersöka hur personer uppfattar offentliga platser och hur deras platskännedom, känslor och erfarenheter påverkar hur de använder platserna. Frågeställningarna som följer syftet är Hur påverkar uppfattningen av offentliga platser personers sätt att förhålla sig till dem? samt Vilka lärdomar kan dras av uppfattningen kring platser kopplat till samhällsplanering? För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi valt att göra kvalitativa intervjuer eftersom känslor och erfarenheter bör få beskrivas snarare än värderas i ett kvantitativt formulär. Intervjuerna har resulterat i en förståelse för vad uppfattningen är, hur det påverkar personers förhållande till offentliga platser och hur det kan komma till nytta inom samhällsplanering. Av studien framkommer att det finns skillnader mellan kvinnor och män i hur de använder olika platser, kvinnor är bland annat mer säkerhetsorienterade och eftertänksamma. Ålder är också en aspekt som visat sig spela roll då erfarenheten av platser och platskännedomen oftast är större hos de som är äldre, vilket kan väcka känslor som nostalgi, vilket yngre personer i studien inte kopplar till de platser vi undersökt. Slutligen konstateras att uppfattningen av platser kan bidra i planeringen av offentliga platser eftersom de ger viktiga infallsvinklar på hur platser används. / This Bachelors Thesis was formulated from a simple question, why is it that so many places seem to be planned a certain way but are used differently? To narrow down the research questions and to make concrete problem statements, we have reviewed some of the literature in the field. For example, Tuan (1997) on place and the understanding of place and Cattell et al. (2008). The literature and previous research amounts to the purpose of researching how the place knowledge and sense of place affect people’s usage of a different variety of public places. The experience of place is based on the person’s knowledge, feelings and experiences linked to place and is of value for planers to learn as to why and how places are used. The statement of the problem is as follows: How do place knowledge and sense of place affect different people’s relations to public places? and What can be learned from how people experience place to benefit urban planning as a profession? To answer these questions, we chose a qualitative research with interviews, since feelings and experiences is better described than checked in boxes. The interviews have resulted in an understanding of how place is perceived and lived, how it affects the usage of public places and how it can be used in planning. This thesis finds that there is a difference between women and men in how they use different places, women are for example more thoughtful and oriented towards security. Age is also a factor that matters in experience and knowledge gathering, which also leads to nostalgia in some cases. Finally, it can be concluded that an understanding of peoples usage and experience of place can, and according to us should, affect planning as it gives new perspective on how places are used.

Syftet med uppsatsen Den ”bråkiga” skolfotbollsplanen är att synliggöra och skapa kunskap om skolans fotbollsplan som plats och vilken roll den har i det sociala livet på skolgården. Uppsatsen visar att fotbollsplanen kan förstås som en pluralistisk och föränderlig plats. Vid olika tider möjliggörs eller begränsas konflikt, exkludering, hierarkier och identiteter bland barnen. Skola, pedagoger och barn är medskapare till vad planen ges för mening, där den mest framträdande uppfattningen är att den är bråkig. När platsen används som att den har en singulär fixerad mening är den som mest konfliktfylld och exkluderande. I kontrast kan olika aktiviteter pågå parallellt utan konflikt under perioder då fotbollsplanen ”stängs” och omskapas till ett mellanrum. Identiteter bland barnen förhandlas, skapas och omskapas i relation till fotbollsplanen och de sociala relationer och förväntningar som omger den. Genom hur fotbollsplanen organiseras av skolan regleras utrymme och umgänge på skolgården, vilket skapar säsonger i barnens sociala geografier.

Den här uppsatsen undersöker gestaltningar av rumslighet i Yxta Maya Murrays roman Locas och i Helena María Viramontes novell ”The Cariboo Cafe”. Utifrån en lefebvriansk förståelse av det sociala rummets produktion görs en feministisk, postkolonial läsning av rummets betydelse i texterna. Med utgångspunkt i detta teoretiska ramverk diskuteras tematiseringen av plats, rum och identitet i berättelserna. Vidare används en narratologisk analys av texternas användning av deixis och fokalisering för att visa hur språket fungerar som en granskande skildring av olika platsers och rums villkor. En sådan läsning tillåter texterna att träda fram som avslöjare av specifika maktordningar och som kritik mot dessa. / This essay examines the spatial descriptions in Yxta Maya Murray’s novel Locas and in Helena María Viramontes’ short story “The Cariboo Café”. Based on Henri Lefebvre’s understanding of the production of social space, a post-colonial, feminist reading of the texts’ spaces is executed. Rooted in this theoretical framework, the texts’ thematization of space, place and identity is discussed. Furthermore, a narratological analysis is added to the investigation through a scrutiny of the usage of deixis and focalization. It is shown how the usage of language in the texts functions to further expose different bodies’ divergent access to different spaces. This reading permits the texts to appear both as revealers of specific power systems, and as critics of them.

In this essay I will present a stylestudy of he New Zeeland born author Katherine Mansfield, 1888 - 1923 and american master of horror, Stephen King, born 1947. The main focus is to analyze how they use the literary tools of time, place and focalisation and to make a literary experiment where I practise the learnings I have made.  I will try to answer how the authors use time, place and focalisation in the novels? In my literary experiment, can I find the differences and similarities? I have studied two shortstorys: Katherine Mansfields The Garden Party and from Stephen King, 1922.I read my first short story from Mansfield and King more than twenty years ago and over the years they have stayed in my memory as strong and positive experiences of reading. My aim is to learn more about the author's style with special attention to time, place and focalisation.  The tools for this is studies of their works in connection to these three concepts and a literary experiment where I try to mimic the authors. In this my work I have found similarities and differencies between the two authors. Differencies coming from the different times when they write: Mansfield from early 1900  modernism and romanticism and King contemporary literature and horror. I have deepened my understanding of place and time and captured new knowledge about focalization, a term that was new to me as I started the course. Both authors write chronologically over different timespace (one day and a decade). They use dialogue, both internal and external. They switch between external nd internal/varied internal focalization wich makes the novels fascinating and intriguing. I have found that is is possible to cross the style of the tho authors and create a credible story.

Att elever inte alltid kommer i tid till en lektion är nog ett problem som de flestagymnasieskolor i Sverige har. Utifrån sen ankomst som bakgrund och diskussion med eleverom skolans riktlinjer kring sen ankomst, utvecklades intresset för att utforska eleversmotivation för skolnärvaro. Jag har bett elever i årskurs två på gymnasiet att kommunicerasina erfarenheter om motivation, närvaro och sen ankomst. Genom a/r/tography somförhållningssätt har syftet varit att undersöka min egen ämnesdidaktik för att kunna skapaförutsättningar kring elevers motivation och närvaro i bildämnet och i klassrummet. Detövergripande syftet med undersökningen är att undersöka gymnasieelevers motivation ibildämnet samt att medvetandegöra eleven genom skapande, om sin egen plats och närvarorent fysiskt och psykiskt. Studien utgår från frågeställningen, Hur formulerar och gestaltargymnasieeleverna sin upplevelse kring motivation och närvaro. Vad synliggörs när jagundersöker skolfrånvaro genom den bildpedagogiska praktiken tillsammans med eleverna?I undersökningen består en del av empirin av kakelplattor i lera skapat av eleverna därde kommunicerar erfarenheter och tankar kring motivation och närvaro. Resultatet visar hurelevernas motivation för skolarbetet ofta ligger utanför den specifika pedagogiska praktiken.Många anger CSN som motivation, då deras studiestöd vid frånvaro riskerar att dras in. Andratänker mer långsiktigt på närvaron som nödvändig för goda skolresultat och framtidaarbete. Även skolan som en plats att träffa vänner är motiverande för skolnärvaro. Genomeget skapande undersöker även jag dessa frågor parallellt med eleverna i denna undersökningoch som en medskapare av bilder. Elevernas kakel har satts samman till en vägg likaså harmina kakelplattor bildat en vägg. Utöver att dessa kakelplattor analyseras enskilt iuppsatsen, så visas också den praktiska och konstnärliga undersökningens resultat påKonstfacks vårutställning.Mitt arbete och mina slutsatser pekar mot att eleverna också motiveras av att arbetatillsammans, med en utställning som mål. I analysen har jag kommit fram till och förståttderas tidigare erfarenheter om skolan som en plats där motivation att komma till skolan i rätttid präglas av förväntningar av omgivning lika mycket som motivationen av att vilja ha enljus framtid och en utbildning för sin egen skull.

Les phénomènes de charge des isolants ont été étudiés à l'aide d'un microscope électronique à balayage qui permet d'injecter de très faibles doses d'électrons dans une large gamme d'énergie et de mesurer simultanément l'émission électronique secondaire et la charge générée dans le matériau par influence. Les résultats obtenus ont permis de montrer que le rendement électronique secondaire est un bon moyen de caractériser l'état de charge d'un isolant et de classer ces matériaux en deux grandes classes selon leur capacité à relaxer les charges générées : · Les "piégeurs", de fortes résistivités, piégent de manière stable les charges pendant des mois. · Les "conductifs", de résistivités plus faibles, relaxent les charges plus ou moins rapidement selon la densité et la mobilité des charges intrinsèques au matériau. Les résultats obtenus ont également montré que le paramètre fondamental qui contrôle la cinétique de charge des isolants est la densité de courant primaire J0. Pour les "piégeurs", différents régimes de charge (autorégulé, vieillissement, dégradation) fonction de la densité de courant J0 et du domaine d'énergie considéré ont été observés. L'étude des "conductifs" a révélé l'existence d'un courant permanent au sein de ces matériaux, caractérisé par le rendement stationnaire qui permet de fixer la valeur limite de J0 que peut supporter un "conductif" sans accumulation de charges. Ces résultats ont permis de définir quel type de matériau devait être utilisé d'un point de vue électrique pour réduire voire annuler la déviation des électrons par les espaceurs des écrans plats à effet champ, mais aussi de mettre en place une nouvelle voie d'exploration du champ interne produit par polarisation thermique d'échantillons vitreux. Nous avons également développé une nouvelle voie d'exploration de l'évolution spatio-temporelle des charges piégées sur les isolants "piégeurs" grâce à l'utilisation d'un microscope à force électrostatique. Les premiers résultats montrent la grande stabilité des charges au sein de ces matériaux.

Les Poissons de la baie de Douarnenez peuvent être regroupés en 3 catégories: les Poissons répandus dans toutes les mers d'Europe, les Poissons de l'Atlantique Nord et les Poissons des mers méridionales d'Europe. La convergence des principaux courants de cette région et des courants de marée favorisent la dissémination des œufs dans les baies et le long des côtes. Les sédiments et les conditions hydrologiques particulières de la baie de Douarnenez ont largement favorisé l'acclimatation des Poissons plats dans cette zone. 16 espèces appartenant à 4 familles (Bothidae, Scophthalmidae, Pleuronectidae, Soleidae) vivent et transitent sur un substrat principalement formé de sables et de graviers. Des observations, menées pendant 8 années, ont, apporté des éléments importants sur la reproduction(cycles sexuels, saisons de ponte), la croissance des immatures et des reproducteurs, la distribution des espèces dans cette aire de ponte, d'alimentation et de nourricerie. Une exploitation artisanale et régulée, à petite échelle, maintient l'équilibre des populations de Poissons plats sur la zone .

<p>Kriminalvårdsverket är det statliga verk som har hand om kriminalvård i Sverige. Vid årsskiftet 2003/2004 finns det 4 571 nominella anstaltsplatser fördelade på män och kvinnor. Ett stort problem idag är att antalet anstaltsplatser inte räcker till, samtidigt som ekonomin inte tillåter några större utbyggnationer. </p><p>Simuleringen speglar en önskad väg genom svensk kriminalvård för att på så sätt utnyttja platserna som finns på ett tillfredställande sätt. Utdata från simuleringen kan inte tolkas exakt eftersom det inte fanns statistik att tillgå inom alla områden. Då data saknats har istället sakkunniga från olika områden fått uppskatta värden till simuleringsmodellen. Simuleringen kan användas för att se tendenser för hur beläggningsgrader och kötider skiftar imodellen. </p><p>Utifrån det önskade flödet genom anstaltsvistelsen kan slutsatser gällande antalet platser dras. Först och främst är det för få anstaltsplatser totalt, eftersom simuleringen urartar vid längre körningar. Då fler platser tillförs blir systemet stabilt. På kvinnosidan bör det satsas på fler öppna normalplatser för att öka flödet till de slutna normalplatserna. Det bör vara fler öppna än slutna normalplatser. Även för män behövs det fler platser. Här är läget mer kritiskt än för kvinnorna, eftersom det i stort sett behövs fler platser till alla differentieringsgrunder som finns i dag. </p><p>Vidare kan det utläsas från resultaten att det är mycket svårt att lyckas med det inofficiella önskemålet om att 90 % av de häktade ska vara placerade inom sju dagar från det att de meddelats dom. En bidragande orsak till att modellen har svårt att tillgodose detta önskemål är att frifötterna prioriteras i modellen. Detta beror på att de köar direkt till platserna och därmed placeras så fort en plats blir ledig. Detta leder till längre köer för de häktade då det råder platsbrist. Även detta måste beaktas vid analys av utdata.</p>