För hundra år sedan var tjänarinnorna en stor yrkesgrupp. De fanns i alla klasser, från husmamsellen på en herrgård till en barnpiga med mat och husrum som enda lön. I den här kandidatuppsatsen med kulturhistorisk inriktning studeras berättelser av och om tjänarinnor. Empirin utgörs av arkivmaterial i form av en frågelista, NM 189 Tjänarinneyrket, från Nordiska museet. Syftet med studien är att undersöka frågelistsvaren, analysera kategoriseringar och på så vis belysa tjänarinnornas vardagsliv. Målet är även att ge en övergripande bild av tjänarinneyrket, dess historia och villkor. Frågeställningarna är: på vilket sätt påverkades tjänarinnorna av kategoriseringar, hur kategoriserades tjänarinnorna och hur kategoriserade tjänarinnorna sig själva och sin omgivning? Den teoretiska och analytiska delen av studien ligger främst i den empiriska insamlingen. Utgångspunkterna och inspirationen hämtas från strukturalismens idéer om att vi kategoriserar och strukturerar vår omvärld som ett sätt att förstå den.   Kategoriseringarna som redovisas i uppsatsen har delats in i fyra kapitel med olika teman. Temat Titlar och tilltal visar hur språket användes som en markör för skillnader och likheter mellan olika kategorier. I Rum och plats redogörs för hur kategorierna tjänarinnor och arbetsgivare delades upp, samt hur fysiska gränser drogs mellan dem. Tid och tidsuppfattning är ett tema som utreder tjänarinnornas sätt att se på tid och hur deras tiduppfattning förändrats. Temat Smuts och tabu undersöker olika sätt att tolka smuts och tabu samt synen på tjänarinnornas umgängesliv.   Resultatet visar att tjänarinnornas vardagsliv påverkades av kategoriseringar. Kategoriseringar påverkade dem, genom till exempel språkliga normer som användandet av olika titlar och tilltal, fysiska gränsdragningar för de platser tjänarinnan rörde sig på, tidsuppfattning i form av synen på fritid, samt hur synen på smuts och tabu begränsade tjänarinnornas umgängesliv. Ju mindre avstånden var i tankevärlden mellan kategorierna desto närmare kunde man också se att människorna var fysiskt, socialt och språkligt.

Uppsatsen utgår från en plats i Norrköpings tätort, Sylten. Syftet är att undersöka hur Sylten laddas med betydelser genom berättelserna om platsen. Genom perspektiv som rum/plats och narrativitet problematiseras och analyseras berättelserna. Empiriskt behandlar uppsatsen artiklar ur lokaltidningar, tryckta broschyrer, historiker samt romanen Kungens rosor av Moa Martinson. Slutsatserna berör kortfattat på vilket sett Sylten får rollen av ett förlorat paradis i berättelserna och hur denna roll förstärks av att Moa Martinson gjorde platsen till litterär miljö. Martinsons roman ringas in som en motberättelse och Sylten som en minnesplats.

Studiens syfte är att studera utbytesstudenters rumsliga relation till fem utvalda besöksattraktioner med tyngdvikt på vad för sorts tankar, känslor, värderingar och mening som dessa genererar. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa enskilda intervjuer samt en fokusgruppintervju med utbytesstudenter, där fotografier på fem uppvisade besöksattraktioner i Stockholm har presenteras. Dessa besöksattraktioner var Stadshuset, Ericsson Globe/Skyview, Kungliga Slottet, Vasamuseet samt Gröna Lund. Våra underliggande frågeställningar har behandlat besöksattraktionernas fysiska utformning, vad dessa representerar samt vad utbytesstudenterna finner om dess geografiska placering i förhållande till hur staden är utformad. Den teoretiska genomgången behandlar platsens och rummets dimensioner samt semiotik. Ett av uppsatsens viktigaste bidrag handlar om hur makten kan uttryckas i rummet genom besöksattraktioner samt hur viktigt det är att skapa en platskänsla vid utformningen av besöksattraktioner. / The purpose of this thesis is to study foreign exchange student’s spatial relation to five chosen visitor attractions situated in Stockholm. Our main focus lies within what kind of thoughts, feelings, values and significance that these attractions generates. We have conducted six in depth interviews along with one focus group where we have presented images of the selected attractions which are The City Hall, The Ericsson Globe/Skyview, The Royal Palace, The Vasa museum and Gröna Lund, which is Stockholm’s Tivoli. Our research has revolved around questions such as the physical layout of the attractions, what they represent and the importance of where the attractions are located in relation to the city. The theoretical review mainly deals with the dimensions of place, space and semiotics. One of the thesis main contributions describes how power can be expressed in space through visitor attractions, and the importance of being able to create a sense of place in the design of visitor attractions.

Undersökningen söker svar på om vi genom fotografiska bilder kan se något, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förändring söker jag finna svar på tankar och frågor. Utifrån ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förståelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de är en del av vår vardag. I det specifika objekt undersökningen förhåller sig till har den tidigare ägaren nyligen avlidit och de nya ägarna befinner sig i början av en renovering. En förändring i tillvaron som vi alla blir berörda av under en livstid. Genom arbetet har jag tagit hjälp av en hel del teorier och begrepp till exempel Augustinus tankar om tid och begreppet plats, samt informanter med olika relationer till huset. Relationer som har varit avgörande i valet av informanterna, sonen, dottern, barnbarnet, köparen och mäklaren.   Arbetets gestaltande del tog sig form av ett visuellt och metodiskt undersökande med hjälp av fotografisk bild. Gestaltningen sammanfattas i ett visuellt abstrakt där betraktaren ges möjligheten att reflektera över tid och plats i förändring.   Resultatet av min undersökning av fotografiers egenskap av att kunna påvisa något som vi utan det inte kan se, har visats sig vara beroende av hur betraktaren relaterar bilden till sin egen tids linje. Fotografiet har visats sig i mötet med betraktaren ge upphov till en tredje bild. En föreställning om framtiden.

Syfte Syftet med denna uppsats är att ge förslag till hur regionen Kalmar/Öland kan stärka varumärkets attraktionskraft gentemot besökare. Grunden för de förslag som ges kommer baseras genom analys av följande frågeställningar:  På vilket sätt arbetar regionen med att profilera sitt varumärke mot potentiella besökare?  Vilken uppfattning finns av regionens varumärke hos potentiella besökare? Metod Vi har använt oss av en kvalitativ och kvantitativ fallstudieundersökning bestående av fem intervjuer samt en enkätundersökning. Fallstudien innefattade destinationerna Kalmar och Öland. Intervjuerna gjordes med representanter från både Kalmar och Öland samt med varumärkesbyggare. Enkäten genomfördes i åldersgruppen 18-30 där respondenterna aldrig hade besökt destinationerna. Reslutat och slutsatser Uppsatsens syfte har besvarats genom att presentera förslag till hur regionen Kalmar/Öland genom samarbete kan stärka sitt varumärke gentemot besökare. Frågeställning ett gällande hur regionen Kalmar/Öland arbetar med att profilera dess varumärken mot potentiella besökare har presenterats där Kalmar har ett varumärke som vill förmedla en mängd olika saker. Vi har uppfattat budskapet som otydligt och spretigt vilket kan anses vara en svaghet. Öland har till skillnad från Kalmar inte jobbat medvetet kring varumärkesbyggande men tar i skrivande stund fram en turismstrategi inklusive en varumärkesanalys för destinationen. Frågeställning två gällande hur regionens varumärke uppfattas har presenterats och visat att Öland har en tydlig och enhetlig bild som en semesterö där sol och bad ligger i fokus vilket, till viss del, stämmer överens med vad representanter från destinationen vill att Öland ska förknippas med. Kalmar förknippas inte lika tydligt med det som de vill förmedla och det finns inte en lika enhetlig bild av Kalmars varumärke jämfört med Ölands.

In outdoor education the empirical outdoor experience is an important basis for a learning process – the teacher can affect learning with the choice of location. In order to develop the model in school, we need to build on teachers' perception of how their every day schoolwork looks like. This paper takes as its starting point at three teachers' perception of their learning environment and outdoor environments as well as a theoretical model of the site's importance in the learning process. The paper addresses both the importance of a structured and a unstructured meeting with outdoor sites. By linking teachers' interview response to a theoretical model an overall picture of how outdoor education can function in school is given. We look at the differences that exist between teaching inside and outside and at the possibilities the different environments give.

<p>In outdoor education the empirical outdoor experience is an important basis for a learning process – the teacher can affect learning with the choice of location. In order to develop the model in school, we need to build on teachers' perception of how their every day schoolwork looks like. This paper takes as its starting point at three teachers' perception of their learning environment and outdoor environments as well as a theoretical model of the site's importance in the learning process. The paper addresses both the importance of a structured and a unstructured meeting with outdoor sites. By linking teachers' interview response to a theoretical model an overall picture of how outdoor education can function in school is given. We look at the differences that exist between teaching inside and outside and at the possibilities the different environments give.</p>

The main purpose of this degree thesis is to, through memories, describe and analyze the identification with Ålidhem, a ‘Million Homes Programme’ in Umeå, Sweden, by adolescents living there mainly during the 1990’s. This by asking how young Ålidhem residents managed the definition coming from the surrounding society of how and what an Ålidhem’er is. How mutual we are in our fellowship and how the identity of a Ålidhem’er is constructed are also questions asked. I based my materials upon nine interviews, all of the informants former and one still present residents of Ålidhem. I grew up in Ålidhem and my identity as an ålidhem’er is very strong. It fascinates me how one can connect ones identity so strong to a community, something I know other ålidhem’ers do as well, not only I. This is a reason why I wrote about this in my degree thesis and also a reason for you as a reader to be aware of the fact that I am not only the writer but also an informant. Both the residents themselves and the society defined the area as a ghetto/hood and hand in hand with this came also the definition of the ålidhem’er as a gangster, someone to be afraid of. A definition which some took to oneself, someone tried to take in and that some took distance from, but yet a definition of the ålidhem’er, a definition that was never questioned.      The identity is a process and not static. There are two ways to "test" an identity. The first is to play. All participants in the play know the identity is only something temporary. In the second way, through the game, the identity is tested against the community. If it is met with no questioning and being accepted, it is also an identity that can ‘become’ one's identity. To test different identities is nothing unusual but in the case of the ålidhem’er as "dangerous", the dangerousness is an ascribed feature that only works if both the society and I believe in it.      The fellowship among the ones who define themselves as a ålidhem’er is something that defines the core of the community. Ålidhem is not homogenous regarding neither class nor origin, but instead of creating a divided society it creates a fellowship, a fellowship which might be something in common with other Million Homes Programmes.

The term socken – comparable to the English term parish – refers to a historical geographical entity found in rural areas of Scandinavia. This entity presents a multi-layered understanding of the local rural area and is in this essay conceptualized as a place. The concept of place is central to geographic work but it is also a contested term – discourses within the field of geography present different perspectives on place as a geographical concept and our understanding of it. The history of parishes goes centuries back. The parish has throughout this period of time become an essential part of the local rural geography, in the 20th century however, the parish – as an autonomous rural entity – has been abandoned for larger administrative areas resulting in changes in the local geography in rural spaces. The concept of the parish is however not easily made rid of: it is still viewed as a relevant part of the conceptualization of the local and the man-land relationship. The understanding of what makes out the local area and its significance is a relevant inquiry. This essay explores the parish as a geographical place considering the multi-layered aspects of the concept and the different understandings of place represented by diverse geographical discourses. A field study carried out in the rural municipality of Ydre in east Sweden explores the construction of the local area by understanding the parish as place.

No description available.