Polisen ar den organisation som i fredstider har mandat att uppratthalla ordningen i samhallet. Vad som paverkar tilliten till polisen ar viktigt att veta eftersom okad tillit ger polisen okade mojligheter att bekampa brott. Den okade globaliseringen och ett mer transnationellt samhalle kraver samarbete mellan olika landers polis for bekampning av brott. Denna studie ar kvantitativ och undersoker individuella, sociala och institutionella faktorer som paverkar tilliten till polisen i de nordiska landerna och EU’s medlemslander. Studien visar att tillit till polisen i de nordiska landerna och EU’s medlemslander till stor del paverkas av de politiska systemfaktorerna ”grad av demokrati” och ”det politiska systemets mojligheter till effektiva och tillforlitliga statliga institutioner”. De nordiska landerna och EU’s medlemslander bor darfor varna om den demokratiska utvecklingen samt se till att det politiska systemet mojliggor att statliga institutioner bedrivs effektivt och tillforlitligt for att oka tilliten till polisen.

Title: When there are reasons for dissatisfaction - A study about police employees experiences about the policereform from 2015 Author: Emma Bruto   This study aims to understand what impact the police reform from 2015 has had on the police work and employees whitin the Swedish police authority. The study is based on a qulitative approach and the empirical material has been sampled through interviews with employees whitin the police authority. Both police and civil employees have been interviewed, a total of seven informants.   The study is based on several theoretical concept. (1) Sennets aspect of the un-free emloyee. (2) Norms. (3) Organizational concept. (4) Work identity. (5) Center and periphery. All concepts help me understand how the employees are affected by the organizational change and how they percieive the changes.   The resulats shows that the work has been affected by reduced resources in terms of fewer employees. This has affected employees in such a way that they can't longer do their work in the same way as they could before. It has also affected the workload in a way that employees must do the same amount of jobs on fewer employees. The results also shows that it has been a centralization in the organization which affects the employees and how they percieive that they can perform their work. Finally, the results shows that leadership and participation in the reform have been significant for the employees and the turnout of the reform.

Idag innefattar en del av det polisiära arbetet bland annat att bemöta och handskas med psykiskt sjuka individer. Då den psykiska ohälsan ständigt ökar i samhället innebär det att allt fler anställda hos polismyndigheten möter psykiskt sjuka individer. Därför är det betydelsefullt att poliser har kunskap om psykisk ohälsa. Genom kunskap kan samspelet mellan polis och den psykiskt sjuke ske på bästa möjliga vis. Denna uppsats önskar att belysa hur CIT (Crisis intervention teams) påverkat polisens möte med personer med psykisk ohälsa. CIT har visat sig positivt kunna påverka mötet mellan polis och den sjuke. Den positiva inverkan av CIT diskuteras utifrån fyra övergripande teman; hänvisning till vård och antal gripande, ökning av kunskap, bruk av våld, säkrare möten samt förändring av attityder och uppfattningar om psykisk ohälsa. CIT visade sig ha en positiv inverkan på hänvisning till vård samt har visat en ökning av kunskap kring psykisk ohälsa vilket bidragit till förändring av attityder och uppfattningar gällande psykisk ohälsa. Det gick att finna visst stöd i uttalandet att CIT inneburit en minskning av våld och antal gripande. / A big part of police work today revolves around dealing with mentally ill individuals, and being able to do so is very important. An increase in mental illness in society has led to more police employees having to deal with individuals who suffer from mental illness. This systematic literature review aims to investigate how CIT can influence the meeting between officers and the mentally ill individual. Current research on CIT has shown a positive effect on improving the situations in which officers and individuals with mental health interact. These positive outcomes could be discussed in relation to four themes. Direction to mental health services & number of arrests and an increase in knowledge regarding mental health was two of the themes identified. The other two themes was use of force/safer interactions and a change in attitudes and perceptions about mental health. CIT was found to have a positive impact on direction to mental health services, an increase in knowledge and changes in attitudes and perception. Some support could be found for a decrease in use of force and amount of arrests after completion of CIT training.

Att ett områdes strukturella faktorer kan ha en inverkan på ungdomars attityder, upplevelser och benägenhet att rapportera brott är något som har framställts i forskning. Det har även påvisats att förtroendet för polisen kan ha sin grund i strukturella omständigheter som att vara bosatt i ett socialt utsatt område vilket ofta kännetecknas av en omfattande problematik med etnisk och ekonomisk segregation och hög arbetslöshet. Denna studie uppmärksammar vad det är som utmärker förtroendet för polisen bland unga vuxna med utländsk bakgrund och hur tystnadskulturen fungerar i socialt utsatta områden. Studien belyser frågor som rör deras områden, deras förtroende för polisen och hur tystnadskulturen omkring de fungerar. Det material som ligger till grund i studien har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med fem killar och fem tjejer i åldrarna 18 - 25 år. Materialet analyserades genom George Homans sociala utbytesteori, Zygmunt Baumans ”Vi” och ”De”, David O. Arnolds definition av subkulturer och Loic Waquants begrepp territoriell stigmatisering. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner inte har ett förtroende för polisen och att de upprätthåller tystnadskulturen i deras områden på grund av olika orsaker. Dessa orsaker beskrivs som rädsla, misstro mot polisen och obenägenhet att involvera sig med kriminella i området. Intervjupersonerna talar i denna studie om livet i dessa områden och berättar om deras upplevelser med bland annat polisen.

This study is a case study regarding organizational change within the Swedish police, using the example National Fraud Center (Nationellt bedrägericenter). The study aims to investigate what requirements and expectations are formulated in the government’s steering documents, and how the police handled these requirements when establishing the fraud center. Theoretically, the study is placed within a combination of neo-institutional organizational theory, and a theory of governance that connects the governance perspective with organizational theory. The material consists of appropriation directives, budget bills and a government assignment, as well as three documents from the police describing the police's considerations during the emergence of the center. A qualitative content analysis shows that the police, by establishing a fraud center, could accommodate many of the government's requirements and expectations. This can be explained by the fact that the government's steering of the police had an impact in this specific case.

Allmänhetens tillit är avgörande för att polisen ska kunna fylla sin funktion i rättssamhället, och därför är det också nödvändigt att öka förståelsen för vad som påverkar den. Denna kvantitativa studie syftar således till att undersöka betydelsen av bakomliggande faktorer för tilliten till polisen i Sverige, med ett särskilt fokus på den potentiella betydelsen av socialt kapital. Därtill undersöks även vad begreppet tillit “innefattar”, samt formas av, i den aktuella kontexten.Eftersom individuellt socialt kapital kan sägas medföra en högre delaktighet i samhället, kan detta även tänkas ha en påverkan på polistilliten. Sambandet mellan polistillit och socialt kapital kommer undersökas utifrån Colemans teoretiska resonemang samt tidigare forskning. Studien bygger på data från två omgångar av European Social Survey (2010 och 2012). För att besvara syftet har multipla regressionsanalyser använts som huvudsaklig analysmetod, i kombination med korrelationsanalys och faktoranalys. Resultaten visar på att samtliga undersökta dimensioner av socialt kapital har signifikanta positiva samband med polistilliten, och deras sammanlagda förklaringskraft utmärkte sig som hög, i relation till övriga bakgrundsfaktorer. Dimensionen mellanmänsklig tillit visade på starkast samband med tilliten av samtliga variabler i analysen. Resultaten rörande analysen av tillitsbegreppet visar att det tycks vara en generell uppfattning om huruvida polisen gör “ett bra jobb” som är mest betydelsefull för individuell skattning av tillit till polisen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att socialt kapital har en signifikant betydelse för allmänhetens polistillit i Sverige; en slutsats som kan inspirera arbete som potentiellt kan förbättra polisens samhällsfunktion.

Studien syftar till att undersöka hur den svenska polismyndigheten använder sig av Geografiska informationssystem (GIS). Den digitala förändringen är intensiv vilket leder till möjligheter och utmaningar gällande den brottsbekämpning som råder i Sverige. För att vara följsam i den förändring som sker behövs det nya och fler effektiva metoder. GIS inom polisen är förekommande i länder som bland annat USA, England och Nederländerna, medan Sveriges arbete med GIS inom polismyndigheten är allt mer diffust. De slutsatser som har kunnat dras är att GIS kan innebära stora möjligheter för polisen, de står dock inför utmaningar för att på ett effektivt sätt utnyttja GIS. För att GIS ska användas på ett effektivt sätt inom polisen krävs det att det finns kunskap, samverkan och datakvalité. Datainsamlingen som studien bygger på är semistrukturerade intervjuer, surveyundersökningar och vetenskapliga texter. Intervjuerna innefattar personer inom polismyndigheten som ansvarar över IT-stöd samt personer som tekniskt behandlar GIS. Forskningen är utformad som en case studie där intervjuer, surveyundersökningar och vetenskapliga texter ska ge stöd för att besvara studiens forskningsfrågor. / This study is based on how the Swedish police use the geographical information system (GIS). The digital transformation is intense which leads to a lot of opportunities and challenges regarding the law enforcement for the Swedish police. To follow the big change it needs new and more effective methods. For the police in other countries, for example, USA, Canada, and the Netherlands it is common to use GIS as a tool, and to see how the Swedish police are working it all comes unclear. The conclusion that can be made from the study is that GIS can be great opportunities for the police, but they face challenges to use GIS effectively. In order for GIS to be used effectively in the police, there is a need for knowledge, collaboration and data quality. The data collection on which the study is based is semi-structured interviews, survey studies and scientific texts. The interviews include people in the police department who are in charge of IT and people who are technically working with GIS. The research is designed as a case study in which interviews, survey studies and scientific texts will provide support to answer the study's research questions.

Av de svenska internetanvändarna använder 83 procent sociala medier och 63 procent av dessa använder sociala medier dagligen. Tekniken i dagens samhälle har skapat en plattform för sexualbrott. Lagarna idag inkluderar inte alltid sexualbrott via sociala medier. Studien visar att bristande kunskap och beteende bland internetanvändarna är två stora problem. Det finns ingen statistik om de vanligaste sexualbrotten på sociala medier men enligt de intervjuade är sexuellt ofredande det vanligaste sexualbrottet som sker på sociala medier. Problemet med sexualbrott på sociala medier bör ses som ett problem av de mänskliga rättigheterna och bör hanteras på ett djupare plan. Ansvarstagandet ligger hos flera aktörer än polisen och det behövs mer kunskap inom området för att kunna utbilda alla aktörer som har en koppling till internet. Vidare forskning om metoder för att motverka sexualbrott på sociala medier kan leda till hjälpmedel för de aktörer som kan göra förändring. / Of the Swedish internet users, 83 percent use social media and 63 percent of them use socialmedia daily. The new technology have created a platform for sexual offenses. The laws do notinclude sexual offenses via social media. The study shows that lack of knowledge andbehaviour among internet users are two major problems. There are no statistics on the mostcommon sexual offenses on social media, but according to the interviewees, sexually abusivesex crime is the most common sexual crime that occurs on social media. The problem of sexual offenses on social media should be seen as a problem of human rights and should be dealt with on a deeper level. Responsibility lies with more individuals than the police and more knowledge is needed in the area to be able to educate all respective who have a connection to the internet. Further research on methods for counteracting sexual offenses on social media can lead to aids for those organizations who can make change.

No description available.

The purpose of this study was to examine if local newspapers construction of the Swedish authorities differs from the national newspapers. This was done using a qualitative method, using the Swedish police authority as a practical example. This by analyzing two articles each from five different news events concerning the police and their job. One article from the local newspaper from were the event took place, and one article from one of the most read national newspapers in Sweden, Dagens Nyheter. To then compare the results between the articles.  Previous studies show that the Swedish police takes a big part of the construction of themselves in the media. This partly by being one of the main sources of information for the journalists. The police also tend to be constructed in a positive way in some sort of ”hero”-discourse, and with a lack of critical questioning from the journalists. Some studies have also showed that the local media tend to lean into the aforementioned construction of the police in a greater extent than national media.  This study came to a similar conclusion as the previous studies has done. The local media tend to construct the police in some sort of ”hero”-discourse more often than the national media. This discourse is often presented in connection with a stressed or threatening situation, which in a way justifies the actions done by the police.