En del personer ses inte som brottsoffer i allmänhetens ögon trots att de är ett brottsoffer i juridisk mening. De som begår brott och de som blir utsatta för brott är ofta samma personer, vilket kallas överlappningen mellan brottsoffer och förövare. Polisen har kontakt med brottsoffer och kriminella personer dagligen och deras uppdrag är att göra skillnad för brottsoffer, att minska brottsligheten och att öka tryggheten. Syftet med studien var att försöka förstå hur polisen uppfattar kriminella personer som utsätts för brott. Studien hade en kvalitativ ansats och information samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem poliser i Mellansverige. Vad gäller polisens syn på kriminellas legitimitet som brottsoffer visade resultatet att en överlappning mellan brottsoffer och förövare var vanligt. Vidare beskrev de begreppet brottsoffer i juridiska termer vilket innebar att allmänna föreställningar om brottsoffer inte verkade påverka polisens syn på kriminellas legitimitet som brottsoffer. Sett till polisens resonemang om kriminella jämfört med icke-kriminella personer återfanns en skillnad i polisens bemötande. Polisen uppgav även att det fanns en skillnad mellan kriminella och icke-kriminella personer i form av trovärdighet samt avståndstagande från polisen och rättsprocessen.

The police force has shown itself to be a workplace that often suffers from burnout syndrome. In turn, this leads to a reduced desire to work among the employees and it can even go as far as voluntary termination. Previous research describes that praise has a good effect on employee’s motivation towards work, which is an important factor of success within organizations. People can find themselves motivated in different ways. One may feel motivated due to a form of self-interest while another may feel motivated due to some type of external pressure and compulsion. How praise in turn affects different types of motivation within the police is however unexplored. The purpose of the thesis is therefore to investigate how verbal rewards in the form of praise from chiefs can affect police officers' work motivation. To answer the purpose of the essay, a qualitative interview study was conducted on police officers. The choice of police officers in external service was based on the fact that it is an occupational group who circulate out in society and face many different types of challenges and stressful efforts daily at work. Therefore, it was seen as particularly interesting to study whether their work motivation is affected by praise. The focus of the study has been to investigate how police officers receive praise, in which way they prefer to receive praise and finally how praise affects their work motivation. Eleven police officers on external duty have been interviewed. The study shows that the effect of praise from the chief of police on the police's work motivation varies. During our thesis, we highlight four different types of motivation, which we then investigate whether praise from the manager has an effect on or not. Worth mentioning is that the majority of police officers do not see praise as the primary focus in their work. Many police officers see themselves getting driven by their own goals and not least by the society for which they work. However, the study shows that praise tends to influence their various motivations to a certain extent. / Poliskåren har visat sig vara en arbetsplats som ofta drabbas av utmattningssyndrom. I sin tur leder detta till minskad arbetslust hos de anställda och det kan till och med gå så långt som till frivillig uppsägning. Tidigare forskning beskriver att beröm har en god påverkan på arbetsmotivation hos medarbetare och arbetsmotivation är en viktig framgångsfaktor inom organisationer. Människor kan i sin tur uppleva sig motiverade på olika sätt. En individ kan känna motivation på grund av ett eget intresse medan en annan kan känna motivation på grund av någon typ av externt tvång. Hur beröm i sin tur påverkar olika motivationstyper inom polisen är emellertid outforskat. Syftet med uppsatsen är därav att undersöka hur verbala belöningar i form av beröm från chefen påverkar polisers arbetsmotivation. För att besvara syftet med arbetet har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie på poliser. Valet föll på poliser i yttre tjänst då det är en yrkesgrupp som dagligen rör sig ute i samhället och stöter på många olika typer av utmaningar och påfrestande arbetsinsatser. På grund av det sågs det extra intressant att studera huruvida deras arbetsmotivation påverkas av beröm. Fokus i studien har varit att undersöka hur poliser får beröm, hur beröm påverkar deras arbetsmotivation och på vilket sätt de själva föredrar att få beröm på. Sammantaget har elva poliser i yttre tjänst intervjuats. Studien visar att hur beröm från chefen påverkar polisens arbetsmotivation varierar. I arbetet lyfter vi fyra olika motivationstyper som vi sedan undersöker huruvida beröm från chefen påverkar eller inte. Värt att nämna är att majoriteten av poliserna inte ser beröm som det primära i deras arbete. Många ser sig själv drivas av sina egna mål och inte minst samhället som de arbetar för. Däremot visar undersökningen att beröm tenderar att påverka deras olika motivationer i viss mån.

I den nuvarande samhällskontexten är det av intresse att analysera förtroendet för polisen, motiverat av den ökade rapporteringen av skjutningar och den höga exponeringen av kriminalitet i medierna. Dessa faktorer förväntas ha en inverkan på det förtroende som den svenska befolkningen känner inför polisen. Denna studie har för avsikt att utreda hur allmänhetens relation till polisen har påverkats och även analysera huruvida klasstillhörigheter har en inverkan på förtroendet. Effekten av klass kompletteras även av att analysera effekten av rädsla för brott. Studiens utgångspunkt bygger på en konfliktteoretisk ram där klass konceptualiseras genom Bourdieus kapitalbegrepp. För att komplettera klassperspektivets förklaringsförmåga integreras även teorin om rädsla för brott som inkluderar mer individuella aspekter där klass inte nödvändigtvis behöver vara av betydelse. Studiens datamaterial består av den tionde omgången av European Social Survey (ESS) som påbörjades år 2020. Endast data från Sverige har använts för undersökningen, vilket resulterade i 2287 respondenter. Resultaten av multivariata regressionsanalyser visar att högre klasstillhörighet genom socialt och ekonomiskt kapital ökar förtroendet för polisen, samt att rädsla för brott har en minskande effekt på förtroendet för polisen. Sammanfattningsvis bidrar denna studie med sociologisk forskning om konsekvenser av ojämlikheter i det svenska samhället, där insikter om hur de olika samhällsklyftorna har en inverkan på svenska individers förtroende för polisen framhävs.

Covid-19 har påverkat hela världen och fokus har legat på att minska smittspridningen. I Sverige har detta föranlett att ett alkoholförbud infördes i november 2020, vilket begränsat serveringsställens öppettider. Hur pandemin och dess förbud har påverkat brottsligheten är ett relativt outforskat område och det finns enligt författarnas kännedom ingen studie om alkoholförbudets effekter. Denna studie ämnar undersöka vilken påverkan som förbudet haft på polisens arbete på mikroplatser samt nivåerna av våld i offentlig miljö och antal omhändertaganden enligt LOB i Malmö stad. Studien har såväl en kvalitativ som kvantitativ ansats. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem poliser och anmälningsstatistik mellan 2017–2021 över våld i offentlig miljö och omhändertaganden enligt LOB. Resultaten visar att de intervjuade poliserna upplever att alkoholförbudet minskat folkmängden på mikroplatserna i nöjesmiljöer och att det föranlett såväl en förskjutning av arbetstider som resursförflyttning. De är även av uppfattningen att berusningsgraden och det offentliga våldet på mikroplatserna har minskat efter alkoholförbudet. Däremot visar statistiken att nivåerna över offentligt våld är oförändrade, vilket kan innebära att platsen för brottet förändrats. Enligt såväl de intervjuade poliserna som statistiken över antal genomförda LOB:ar har det efter alkoholförbudet skett en avsevärd minskning, jämfört med tidigare år. Alkoholförbudet tycks därmed ha inneburit att rutinaktiviteter förändrats och att våldet begås på andra platser än på de mikroplatser där polisen arbetar. För att kunna dra säkra slutsatser om pandemin och dess restriktioners påverkan på brottsligheten behövs studier som kan undersöka dess långsiktiga effekter. / Covid-19 has affected the entire world and the main focus has been on reducing the spread of the virus. An alcohol restriction policy was implemented in Sweden as of November 2020, which has limited the opening hours of serving establishments. How the pandemic and its restrictions has affected crime has not been widely examined and there are to the authors knowledge no studies about the effects of the alcohol restriction. This study aims to look into what impact the restriction has had on the work of the police at hot spots and the levels of public violence and the number of people taken into custody in accordance with LOB in the city of Malmö. The study has a qualitative and quantitative approach. The data was collected through semi-structured interviews with five police officers and statistics of reported levels of public violence between 2017-2021 and the number of people taken into custody in accordance with LOB. The results show that the interviewees experience that the alcohol restriction has reduced the amount of people at hot spots located in entertainment environments and caused their working hours to change and resources to relocate. They are also of the perception that the intoxication level and public violence at the hot spots has decreased after the alcohol restriction. On the contrary, no changes of the levels of public violence has been identified in the analyzed statistics, which can indicate that the violence has relocated. According to both the interviewees and statistics, the number of people taken into custody in accordance with LOB has significantly decreased after the alcohol restriction, compared to previous years. The alcohol restriction may have changed people’s routine activities and that the violence is committed at other locations than at the hot spots. Further studies are needed to be able to make certain conclusions about the long-term effects of the pandemic and its restrictions on crime.

Denna studie undersöker hur områdespoliser i Malmö uppfattar och tillämpar principerna för processuell rättvisa i sitt dagliga arbete. Fokus ligger på konceptet processuell rättvisa, som betonar respektfullt bemötande, neutralitet, trovärdighet och delaktighet, viktiga delar för att i brottsförebyggande syfte stärka förtroendet mellan polis och allmänheten. Med en kvalitativ metod, baserat på muntliga och skriftliga intervjuer, har insikter från 4 medarbetare och 2 gruppchefer inom områdespolisen samlats in. Resultaten visar att det finns varierande tolkningar av processuell rättvisa bland poliserna men majoriteten betonade vikten av respektfullt bemötande och opartiskhet. Studien visar också att tillämpningen försvåras av faktorer som situationsfaktorer och tidigare erfarenhet, vilket gör det utmanande för polisen att förhålla sig till teoretiska riktlinjer i alla situationer. Genom att belysa dessa aspekter bidrar studien till ökad förståelse för de praktiska utmaningarna vid implementering av processuell rättvisa och föreslår förbättringar för att stärka förtroendet mellan polis och allmänhet. Resultaten kan användas för att belysa hur processuell rättvisa kan underlätta polisens arbete och erbjuda insikter för framtida policys och utbildningsinitiativ. / This study examines how community police officers in Malmö perceive and apply the principles of procedural justice in their daily work. The focus is on the concept of procedural justice, which emphasizes respectfulness, neutrality, trustworthiness, and voice, key components for strengthening trust between the police and the public for crime prevention purposes. Using a qualitative method based on oral and written interviews, insights were gathered from four employees and two group leaders within the community police. The results show that there are varying interpretations of procedural justice among the officers, but the majority emphasized the importance of respectful treatment and impartiality. The study also reveals that the application of procedural justice is hindered by factors such as situational factors and previous experience, making it difficult for the police to adhere to theoretical guidelines in all situations. By highlighting these aspects, the study contributes to a deeper understanding of the practical challenges in implementing procedural justice and suggests improvements to strengthen trust between the police and the public. The findings can be used to illustrate how procedural justice can facilitate police work and provide insights for future policy-making and educational initiatives.

Syfte: Syftet med arbetet är att öka förståelsen förbåde chefer och medarbetarnas motivationinom Polismyndigheten. Genom att synliggöraoch tolka erfarenheter från nuvarandeorganisationsstruktur, strävar vi efter att belysaeventuella likheter och skillnader i upplevdmotivation. Metod: För uppsatsen har det använts en kvalitativmetod där huvudsakliga datainsamlingen hargenomförts via semistrukturerade intervjuer.Sammanlagt genomfördes tolv intervjuer inompolismyndigheten som ligger till grund för detempiriska materialet. Resultat: Studien visar att både medarbetare och cheferhar liknande åsikter kring motivationsfaktorersammankopplat till inre respektive yttremotivation. Resultatet förtydligar att det inteförekommer tydliga skillnader i upplevdmotivation, utifrån de olika roller ochbefattningar som återfinns i polisenshierarkiska organisationsstruktur. Examensarbetets bidrag: Uppsatsen ger en inblick i upplevelsen avpolisers motivation i deras dagliga arbete. Förslag till fortsatt forskning: Genomförande av liknande studie i andrageografiska områden i landet. Jämförelsermellan olika polisdistrikt i exempelvis urbanamiljöer kontra glesbygd.

Den svenska polisens dödsskjutningar av civila har ökat med drygt 100 % sedan 2010, av denna anledning väcktes intresset för att se hur 2018 års dödsskjutningar framställs av kvällspressen med hänsyn till det senmoderna samhället vi lever i. Syftet med studien är att undersöka hur två kvällstidningar rapporterar om polisens dödsskjutningar av civila mot bakgrund av senmoderniteten, därför används Faircloughs kritiska diskursanalys. Under analysens gång har fyra diskurser identifierats: ansvars-, osäkerhets-, offer-, och rättsdiskurs och samtliga av dessa diskurser kan kopplas till senmoderniteten. Vidare visar analysen att kvällstidningarnas sätt att rapportera om polisens dödsskjutningar av civila är i huvudsak bidragande till den bredare sociala praktiken, det vill säga senmoderniteten.

Med ett kritiskt diskursanalytiskt tillvägagångssätt har denna studien analyserat hur två rikstäckande kvällsmedier, Aftonbladet och Expressen, skriver om begreppet utsatta områden genom sina publiceringar. Studien vill reda ut huruvida begreppet används på ett speciellt sätt. För att analysera materialet som bestod av 30 texter, inklusive debattartiklar, ledartexter, redaktionella artiklar och reportage från de nämnda tidningarna användes Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Dettaresulterade i identifierandet av fyra särskilda diskurser eller teman som vi har kallat: “Vad är utsatta områden?”, “En gärningsperson utan ansikte –konsekvenser av att fråntas agens”, “Politiker på vit häst” samt “Vi och dem”. Dessa diskuterades sedan utifrån Faircloughs teorier om kritisk diskursanalys samt andra sociologiska teorier som bedömdes som relevanta i sammanhanget där stämplingsteori är den mest framstående. Studien kommer fram till att begreppet utsatta områden används på ett sätt som präglas av få ifrågasättanden av begreppet samt att diskursen kan influeras av det som polisen framhåller i sin rapport om utsatta områden. Vidare framhålls utsatta områden som något som skiljer sig från övriga områden i samhället. Det diskuteras även vilka följder diskurserna kan ha på dessa områden och dess invånare samt vilka följder det kan tänkas få för det sociala arbetet. / With a critical discourse analytical approach, this study has analyzed how two nationwide newspapers, Aftonbladet and Expressen, write about the concept of vulnerable areas through their publications. The study wants to find out whether the concept is used in a certain way. To analyze the material that consisted of 30 texts, including letters to the editors, editorials, editorial articles as well as reports from the aforementioned newspapers, Fairclough's three-dimensional model for critical discourse analysis was used. This resulted in the identification of four discourses or themes that we have named: "What are vulnerable areas?", "A perpetrator without a face -consequences of being deprived of agency", "Politicians on a white horse" and "We and them". These were then discussed based on Fairclough's theories on critical discourse analysis and other sociological theories that were deemed relevant in the context where labeling theory is the most prominent. The study concludes that the concept of vulnerable areas is used ina way that is characterized by few questioning the term and that the discourse may be influenced by what the police feature in their report on vulnerable areas. Furthermore, vulnerable areas are emphasized as something that differs from other areas in society. The study also discusses what consequences the discourses may have for these areas and its inhabitants, as well as what consequences this may have for social work.

Syftet med studien var att ta reda på om aktivt deltagande i föreningsliv bidrar till ett högre förtroende för polisen bland universitetsstuderande. Under hela uppsatsen jämförs förtroendet hos manliga och kvinnliga studenter. För att kunna studera detta användes en kvantitativ studie, varav 121 studenter deltog i studien. Undersökningen bestod av både kvalitativa och kvantitativa frågor. Resultaten från Chi-två-testerna visade att aktivt deltagande i föreningsliv som en enskild faktor inte avgör om en elev har högre förtroende eller inte. Hypotesen i denna uppsats kan inte förkastas, så det kan inte bekräftas att det finns en koppling mellan deltagande av föreningsliv och ett högre förtroende för polisen. Resultaten av undersökningen visade också att manliga studenter har lägre förtroende för polisen än kvinnor hade. Men männen visade ett högre deltagande i föreningsliv och en högre grad av förtroende för medborgare än kvinnor. Resultatet jämförs sedan med Putnams teori och tidigare forskning. / The purpose of the study was to find out if active people in social activities contribute to a higher trust in the Police among university students. Throughout the essay the trust of male and female students is compared. To be able to study this, we used a quantitative study, of which 121 students answered. The survey consisted of both qualitative and quantitative questions. The results from the Chi-two tests showed that activity in social activities as a single factor does not determine whether a student has high trust or not. The hypothesis in this essay cannot be rejected, so it cannot be confirmed that there is a connection between activity within social activities and a higher trust in the Police. The results of the survey also showed that male students have a lower trust in the Police than women had. However, men showed a higher participation in social activities and a higher level of trust in fellow-citizen than women. The result is then compared to Putnam's theory and previous research.

The purpose of the essay is to see if the pupils of Ross Tensta Gymnasium feel it is necessary to have an existing cooperation between the police and Ross Tensta Gymnasium. I would like to know how the cooperation works between Ross Tensta Gymnasium and the police and also if the cooperation is visible for the pupils. Furthermore I would like to know if it is necessary to have cooperation between schools and the police even though there are not any obligations to have any. The methodology I have been using is a qualitative analysis. The entire essay is based on interviews which I have recorded and later transcript it into writing. The theories which I have been using are Wacquant’s use of territorial stigma and also the concept of us and the others in which Stuart Hall explains. The questions I have to help me find the answers to my purpose of investigation are: In which way is the cooperation visible for the pupils of Ross Tensta Gymnasium? How does the relationship work between the pupils of Ross Tensta Gymnasium and the police? What part has the school in the relationship between the police and the pupils?