This thesis identifies and describes the diversity aspects of police discourse based on the accounts of police trainees in their final year. Specifically, the focus is on culture, religion and ethnicity, and four main questions are addressed: What is said about diversity? How is it articulated? What subject positions are offered and assumed? In what ways are discourses of diversity sustained and challenged? The analysis of discourse in use is based on field studies conducted at the Swedish National Police Academy and focus group interviews with police trainees in the educational setting and during their trainee placement period. The analytical concepts of interpretative repertoire, ideological dilemmas, subject positions and discursive devices are employed to identify how different meanings are ascribed to diversity. Three central discourses of diversity are presented: diversity as inescapable difference (a hegemonic practice), diversity as political goal (recognition of diversity) and diversity as potential likeness (regulation of diversity). These are competing discourses on how police officers should be and how their role is understood in relation to a pluralistic society. The study shows that the contradictory diversity discourses reflect a struggle of different ‘us’, which regulates the conception of the ideal police officer, professional conduct and the performance of policing. In addition, five dilemmas originating in the tension between the discourses are outlined. Diversity is found to involve ideological dilemmas regarding how policing should be conducted in relation to profiling and social categories, how humour and jargon are viewed and handled, and how lack of knowledge may mean attributing subject positions to others with discriminatory implications. The thesis contributes to showing how diversity discourses reproduce the social order by affirming the social categories that the representatives of diversity are assumed to embody. It closes with a discussion of some practical and theoretical implications of its findings. / Ordningsmakter inom ordningsmakten visar hur mångfald, med fokus på kultur, religion och etnicitet, ges skilda betydelser i blivande polisers samtal och att det pågår en kamp om hur samhällets mångfald ska förstås i relation till polisens sammansättning och arbete. Kampen mellan diskurser är vare sig en ny kamp eller exklusiv för polisen. Däremot kan striden om hur mångfald ska förstås ses som en modern företeelse, som ställs på sin spets inom polisen vars uppdrag är att skydda demokratiska värden och lagar om människors rättigheter. I denna avhandling beskrivs hur kampen tar sig uttryck inom ordningsmakten. Hur kan vi förstå det paradoxala i att polisen har som uppgift att arbeta mot fördomar, samtidigt som vissa arbetsuppgifter motiveras av fördomar? Vad innebär ett behov av ökad kunskap om olika grupper, som samtidigt sätter dessa grupper i en diskriminerande utgångspunkt? Varför förekommer en diskriminerande humoristisk jargong i ett yrke som har i uppdrag att främja rättvisa och motverka diskriminering? Detta är några av de frågor och dilemman som mångfald aktualiserar i en polisiär kontext. Avhandlingen synliggör hur mångfaldsdiskurser återskapar social över- och underordning och att kampen mellan diskurser är en kamp om olika ’vi’.

This thesis identifies and describes the diversity aspects of police discourse based on the accounts of police trainees in their final year. Specifically, the focus is on culture, religion and ethnicity, and four main questions are addressed: What is said about diversity? How is it articulated? What subject positions are offered and assumed? In what ways are discourses of diversity sustained and challenged? The analysis of discourse in use is based on field studies conducted at the Swedish National Police Academy and focus group interviews with police trainees in the educational setting and during their trainee placement period. The analytical concepts of interpretative repertoire, ideological dilemmas, subject positions and discursive devices are employed to identify how different meanings are ascribed to diversity. Three central discourses of diversity are presented: diversity as inescapable difference (a hegemonic practice), diversity as political goal (recognition of diversity) and diversity as potential likeness (regulation of diversity). These are competing discourses on how police officers should be and how their role is understood in relation to a pluralistic society. The study shows that the contradictory diversity discourses reflect a struggle of different ‘us’, which regulates the conception of the ideal police officer, professional conduct and the performance of policing. In addition, five dilemmas originating in the tension between the discourses are outlined. Diversity is found to involve ideological dilemmas regarding how policing should be conducted in relation to profiling and social categories, how humour and jargon are viewed and handled, and how lack of knowledge may mean attributing subject positions to others with discriminatory implications. The thesis contributes to showing how diversity discourses reproduce the social order by affirming the social categories that the representatives of diversity are assumed to embody. It closes with a discussion of some practical and theoretical implications of its findings. / Baksidestext Ordningsmakter inom ordningsmakten visar hur mångfald, med fokus på kultur, religion och etnicitet, ges skilda betydelser i blivande polisers samtal och att det pågår en kamp om hur samhällets mångfald ska förstås i relation till polisens sammansättning och arbete. Kampen mellan diskurser är vare sig en ny kamp eller exklusiv för polisen. Däremot kan striden om hur mångfald ska förstås ses som en modern företeelse, som ställs på sin spets inom polisen vars uppdrag är att skydda demokratiska värden och lagar om människors rättigheter. I denna avhandling beskrivs hur kampen tar sig uttryck inom ordningsmakten. Hur kan vi förstå det paradoxala i att polisen har som uppgift att arbeta mot fördomar, samtidigt som vissa arbetsuppgifter motiveras av fördomar? Vad innebär ett behov av ökad kunskap om olika grupper, som samtidigt sätter dessa grupper i en diskriminerande utgångspunkt? Varför förekommer en diskriminerande humoristisk jargong i ett yrke som har i uppdrag att främja rättvisa och motverka diskriminering? Detta är några av de frågor och dilemman som mångfald aktualiserar i en polisiär kontext. Avhandlingen synliggör hur mångfaldsdiskurser återskapar social över- och underordning och att kampen mellan diskurser är en kamp om olika ’vi’.

Denna studie har analyserat hur polisen uppfattar att deras yrke framställs och representeras i tv-serien Tunna blå linjen som visas på SVT. Detta har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod som bygger på semistrukturerade forskningsintervjuer. I intervjuerna har sex poliser, som tagit del av de första sex avsnitten av Tunna blå linjen intervjuats med hjälp av en på förhand konstruerad intervjuguide. För att analysera intervjusvaren utgår studien från representationsteori, identitetsteori och teorier om polisjargong och polishumor. Syftet med studien var att undersöka hur polisen anser att deras yrke framställs i tv-serien, om denna ger en bild som enligt verksamma poliser stämmer överens med deras upplevelse av yrket.    Studien visar att poliserna som intervjuades anser att deras yrke representerades på ett mer övertygande sätt än vad polisyrket brukar göra i dramaserier. Dock finns det vissa invändningar mot att viktiga delar i deras yrke spetsas till en aning, eller inte skildras över huvud taget. Detta har dock intervjupersonerna översikt med då de anser att dessa delar inte passar in i dramaformatet. Intervjupersonerna väljer dock att fortsätta ta del av serien då de attraheras av dramat, men också för att de anser att skildringen i tv-serien är så pass bra att de kan relatera till många delar av yrket. Intervjupersonerna kan också relatera till den identitet som skildras i tv-serien, och kan se stora likheter på jargongen och gemenskapen som utspelar sig mellan kollegorna i Tunna blå linjen. / The purpose of this bachelor thesis is to examine how the police believe that their profession is portrayed in the tv series Tunna blå linjen that is shown on Sveriges Television, SVT. Does the show give a depiction that according to active police officers is consistent with their experience of the profession. To accomplish the results of this study it has completed six qualitative and semi-structured interviews. The respondents are active police officers and they all have consumed the first six episodes of the show Tunna blå linjen. The study relates to the representations theory, the identity theory and a theory about police jargon and humor.  The results of this bachelor thesis shows that the respondents believe that the tv series Tunna blå linjen represents their profession in a more convincing way than the police profession usually does in other tv drama series. But however, they did react to the fact that the series did not show, for example all the paperwork they need to handle every day, and aggrandize some aspects of their profession, like the emotions of the characters. However, the interviewees are aware that these aspects have to be compromised for a drama series, and therefore they are indulgent.

Syftet med denna uppsats var att redogöra för det förebyggande arbetet kring hot och våld men också hantering av hot och våld i gymnasieskolan. Därmed användes en kvalitativ intervjustudie med rektorer, lärare samt en kurator som gav svar på följande frågeställningar; hur förebyggdes hot och våld i gymnasieskolan, hur identifierades hot och våld i gymnasieskolan samt hur bemöttes hot och våld i gymnasieskolan. Personalens svar på dessa frågeställningar analyserades utifrån Paulo Freires befrielseteori och därmed gavs en tydligare bild av skolans situation gällande hot och våld. Medvetandegöra-(conscientização) innebar att handlingsplanerna kritiskt reflekterades över som uppdaterades årsvis samt granskning av elevenkäter och medarbetarenkäter. I arbetslaget samtalades och delades erfarenheter som var en del i att hot och våld medvetandegjordes. Förutom i arbetslaget delades olika erfarenheter genom föreläsningar, litteratur och poddar, vilket ökade kunskapen om hot och våld. Eleverna diskuterade värdegrunden, normer och de förtryckta samt förtryckarnas världsbild. Därtill fick elever kännedom om den hjälp som fanns såsom kurator, socialtjänst och utväg om de hamnade i en våldsam eller hotfull situation. Det förebyggande arbetet kring hot och våld sammanfattades i följande strategier: skapandet av en trygg arbetsmiljö samt ökning av elevers och lärares kunskap. Dessutom behövdes både teoretiska och praktiska kunskaper om hur elever och lärare skulle agera vid hotfulla och våldsamma situationer. Olika handlingsplaner tillämpades vid olika hotfulla och våldsamma situationer. Vid övning av inrymning förbereddes lärare och elever hur de skulle agera vid våldsamma och hotfulla situationer. Dessutom behövdes kännedom om vilka aktörer som fanns inom skolan såsom elevhälsoteam, som oftast bestod av kurator, psykolog och skolläkare. Därutöver bestod en krisgrupp av andra professioner såsom pastor, diakon, mentor, präst eller imam. I samhället fanns det vid större katastrofer och olyckor stöd och råd från socialtjänsten och POSOM-gruppen att tillgå. Begrepp: Hot och våld medvetandegjordes, i skola, i nära relationer, i hemmet, barn for illa, elevhälsoteam, Krisgrupp, Socialtjänsten, Polisen, POSOM-gruppen / The purpose of this essay was to account for the preventive work on threats and violence but also the management of threats and violence in high school. Thus, a qualitative interview study was used with principals, teachers and a counselor´s who provided answers to the following questions; how threats and violence were prevented in high school, how threats and violence   were indentified in high school and how threats and violence in high school were adressed. The staff´s answers to these questions were analyzed on the basis of Paulo Freire´s liberation theory and thus gave a clearer picture of school´s sitaution regarding threats and violence. Awareness-raising (conscientização) meant that the action plans were critically reflected on, which were updated annually, as well as a review of student surveys and employee surveys. The work team discussed and shared experinces that were part of raising awareness of threats and violence. In addition to the work team, different experiences were shared through lectures, litterature and podcasts, which increased knowledge about threats and violence. The students discussed the values, norms and the world of oppressed and the opressors. In addition, students become aware of the help that was available, such as a counselor, social services and a resort if they ended up in a violent or threatening situation.  The preventive work on threats and violence was summarized in the following strategies: the creation of safe working environment and an increase students and teachers knowledge. In addition, both theoretical and practical knowledge was needed about how students and teachers should act in threatening and violent situations. Different action plans were applied in different threatning and violent situations. When practicing accomodation, teachers and students were prepared to act in violent and threatening situations. In addition, knowledge was needed about which actors were present within the school, such as student health teams, which usually consisted of a counselors, psychologists and school doctor. In addition, a crisis group consisted of other professions such as pastor, deacon, mentor, priest or imam. In the event of major disasters and accidents, support and advice from the social services and the POSOM group were availible. Concepts: Threats and violence were made aware, in school, close relationships, at home, children got hurt, student health team, Crisis-group, Social services, Police, POSOM group

I denna kritiska studie ämnar jag undersöka hur den svenska polisen konstruerar bilden av sig själv diskursivt i rekryteringskampanjen ”En större uppgift”. Sex texter publicerade på en av polisens officiella Facebooksidor har fått stå som studieobjekt och de är framtagna genom strategisk storytelling där en enskild polisanställd beskriver något eller några betydelsefulla skeenden ur sitt yrkesliv som polis. För att besvara hur polisen konstruerar bilden av sig själv har jag genom en transitivitetsanalys och en tematisering undersökt hur de centrala sociala aktörerna konstrueras, på vilka sätt identiteter och identifikationserbjudanden kommer till uttryck samt på vilka sätt värden realiseras i och genom texterna.  Studiens resultat visar att polisen konstrueras med språkliga resurser som återses i registret för strategisk storytelling, sprunget ur en marknadsdiskurs och de politiska direktiv som präglar polismyndigheten. Berättaren som organisationsrepresentant för polisen är den centrala sociala aktör som texterna handlar om och vars perspektiv läsaren får ta del av. Berättaren konstrueras som en handlingskraftig, flexibel och strategisk person som även är empatisk med ett respektfullt bemötande gentemot sin omgivning. Hen värdesätter mångfald och jämställdhet. Polisorganisationen görs inte så explicit eller synlig i materialet, utan förekommer i låg frekvens och konstrueras snarast som något berättaren tycker eller tänker om. Ändå framkommer det i analysen att polisen som organisation står för organisatoriska värden såsom karriärmöjligheter, god arbetsmiljö och gemenskap. Kort sagt visar analysen att polisen som organisation representeras genom berättaren och måste förstås genom denna, då de språkliga konstruktionerna annars i stor utsträckning döljer organisationen, dess identitet och värden. Vidare visar analysen att värden även realiseras genom exempelvis berättelsernas poäng och värderande språkhandlingar. Allmänheten, brottsoffer och gärningsmän utgör också centrala sociala aktörer i materialet, men realiseras i förhållandevis låg utsträckning jämfört med polisen. De ges snarast en funktion som hjälpmedel för att förmedla de värden och identifikationserbjudanden som polisen står för.

Detta examensarbete har sin utgångspunkt ihållbar stadsutveckling och inriktar sigsärskilt på social hållbarhet men även påekonomisk hållbarhet. Arbetet behandlarhuruvida den fysiska strukturen (gator,byggnader, parker, vägar) och markanvändningen(mötesplatser, funktionsblandning,aktivitetsytor) kan verka brottsförebyggandeoch trygghetsskapande och som kontextundersöks delområdet Herrgården iRosengård, Malmö. Med utgångspunkt i deteoretiska principerna; människans skala,befolkade stadsrum, naturlig övervakningoch förvaltning härleds en förståelse försambandet mellan fysisk miljö, brott ochotrygghet. En nulägesbeskrivning och enhållbarhetsanalys av situationen i Herrgårdengörs. Området Herrgården kartläggsoch analyseras utifrån ett observationsschemabaserat på de teoretiska principerna.Analysen av den fysiska strukturenkompletteras med brottsstatistisk, analysav brottskoncentrationers geografiskaplacering tillsammans med input från denfördjupade trygghetsundersökningen. Intevjuermed verksamma i området kompletterarstudien.Hållbarhetsanalysen visar att Herrgårdenär ett utsatt och resurssvagt område samtatt Herrgårdenborna saknar förankring tillsamhället genom sin låga delaktighet. Invånarnai Herrgården känner en låg gradav trivsel, tillit och kollektiv styrka,lägst för stadsdelen.Vidare uppger invånarna i Herrgården attde känner en hög otrygghet och en storandel av invånarna avstår aktiviteter pågrund av otrygghet fastän utsattheten förbrott inte är anmärkningsvärd hög.Analys av den fysiska strukturen och markanvändningenutifrån principerna ur teorigenomgången;människans skala, befolkadestadsrum, naturlig övervakning ochförvaltning visar att det finns mycket attgöra.Analysen av brottsstatistik visar på treutmärkande mikroplatser i delområdet; Rosengårdsskolan,koloniområdet och Rosengårdsherrgård (inrymmer Drömmarnas hus).Hållbarhetsanalysen visar att jämlikhetenoch delaktigheten i Herrgården behöverstärkas. För att öka den upplevda trygghetenoch minska brottsligheten i Herrgårdenkrävs insatser som inbegriper mångaaktörer och en bred samverkan, inte minstpå lokal nivå. Vidare är det nödvändigtmed en lokal förankring till de boende iområdet inte minst barn och unga som utgören stor andel av invånarna. För attförändringar i den fysiska strukturen skaförbli långsiktiga investeringar och intedrabbas av vandalisering och nedskräpningså är det viktigt att befolkningen i områdetkommer till tals och får möjlighetatt lämna synpunkter och förslag tidigt iprocessen.Som en del av examensarbetet upprättas enprojektplan med syfte att stärka främstden sociala men även ekonomiska hållbarhetensom omfattar att ta fram en generiskmodell för ett lokalt brottsförebyggandeoch trygghetsskapande program med inriktningpå fysisk struktur och markanvändning,TRYGG & SÄKER. Projektet syftartill att öka tryggheten och minska tillfällenaför brott men även till att ökajämlikheten och delaktigheten bland de boendeoch verksamma.Sökord/nyckelord: hållbar stadsutveckling,social hållbarhet, brottsförebyggande ochtrygghetsskapande stadsplanering, brott,säkerhet, trygghet, GIS, fysisk planering,geografisk analys, markanvändning, befolkadestadsrum, stadsliv, ögon på gatan,delaktighet, hotspots, mikroplats / This thesis is based on sustainable urbandevelopment and focuses particularlyon social sustainability, but also economicsustainability. The thesis addresseswhether the physical structure (streets,buildings, parks, roads) and land use (venues,function mixing, activity areas) cansupport crime prevention and reduce thefear of crime and the context for thissurvey is Herrgården in Malmö, Sweden. Basedon the theoretical principles; humanscale, populated urban space, natural surveillanceand management an understandingof the relationship between physical environment,crime and fear of crime is derived.A status report and a sustainabilityanalysis of the situation in the Herrgårdenis made. The area Herrgården is mappedand analyzed through an observationschedule based on the theoretical principles.The analysis of the physical structureis complemented by crime statistics,analysis of hotspots` geographic positiontogether with input from the security survey.Interviews with people working in thearea complements the study.The sustainability analysis shows thatHerrgården is a vulnerable and weak resourcearea and the residents lacks anchoringto the community by their low participation.The inhabitants of Herrgårdenfeel a low degree of satisfaction, trust,and collective strength, lowest for thedistrict.Furthermore, residents in Herrgården statethat they feel a high level of fear ofcrime and a high proportion of residentsrefrain activities due to fear of crime,although victimization is not remarkablyhigh.Analysis of the physical structure andland use based on the principles of thetheory; human scale, populated urban spaces,natural surveillance and managementshows that there still is much to do.The analysis of crime statistics shows threedistinctive hot spots in the area;Rosengårdsskolan, area with the allotmentsand the old mansion of Rosengård(today Drömmarnas hus, multiactivities forchildren and young).The sustainability analysis shows thatequality and participation in Herrgårdenneeds to be strengthened. In order to reducethe crime and the fear of crime in Herrgården efforts involving many stakeholdersand a broad collaboration, especiallyat the local level, is needed.Furthermore, it is necessary to have alocal connection to the residents especiallychildren and young people who make upa large proportion of the inhabitants. Tochange the physical structure to remainlong-term investment and not suffer fromvandalism and littering, it is importantthat people in the area have a voice andthe opportunity to make comments and suggestionsearly in the process.As part of the thesis a projectplan is established,aimed at strengthening primarilysocial but also economic sustainability,which includes developing a genericmodel for a local crime prevention andsecurity-building program that focus onphysical structure and land use, SAFE &SECURE. The project aims to reduce fear ofcrime and reduce opportunities for crimebut also to increase the equality and fullparticipation of people living and working.Keywords/tags: sustainable urban development,social sustainability, crime preventionand reduced fear of crime, urbanplanning, crime, safety, security, GIS,spatial planning, spatial analysis, landuse, populated urban space, city life, eyeson the street, participation, hot spots