No description available.

The purpose with this study was to describe and analyse the daily activities of a criminal group in a southern suburb of Stockholm, Norra Botkyrka, and their attitude to drugs, the police, crimes in general, accomplices and their plans for the future. The study is a combination of different qualitative methods that is built on unobtrusive methods and interviews that was carried out during winter in 2006 and spring in 2007 and six interviews. My interest to carry out this study was grounded on my several years of experience as a prison and probation officer in the prison. I chose to “live” with a group of criminals and participated in some of their social activities. The respondents that I chose to call “anti-heroes” proudly tell me about their criminal lifestyle that characterizes of violence, drugs, crimes and conflict where this people show no regret. The readers of this study will be able to do an insight into the criminals’ daily activities. I choose to describe the respondents tough and “tragically” growth and their attitude to the drugs, conflicts, the police, accomplices, women, future and their spot in society. The results of this study will show that the majority of the respondents had a bad growth and comes from torn families, where the most of them began early with drugs and crimes. The organisation of the gang gives a shifting view from what appears to be an organised and structured gang to a disorderly gang with a lot of conflicts. The respondents are so hardly anchored to their criminal lifestyle that an adjustment to normal life, for the majority of them, is next to impossible.

Mellan september 2010 till augusti 2011 påbörjade Polisen ett införande av ett nytt utredningsstöd, PUST (Polisens UtredningsStöd). Syftet med detta var att det skulle effektivisera avrapporteringen och att fler poliser skulle bli mer synliga ute i samhället. Systemet PUST med plattformen Java ansågs vara framgångsrikt men efter endast ett par månaders användning togs ett beslut av polisledningen att plattformen skulle bytas ut och ersättas med ett standardsystem, PUST Siebel. Till skillnad från Java fick Siebel en enorm kritik då det upplevdes svårhanterligt och komplicerat att arbeta i. I februari 2014 togs beslutet att PUST Siebel skulle avvecklas.Detta ledde till att vi formulerade frågeställningen; Vilka faktorer bidrog till att PUST Siebel lades ned?För att kunna besvara vår forskningsfråga genomförde vi en kvalitativ studie där utgångspunkten var att undersöka den problematik som kan uppstå vid implementeringen av ett större IT-system i offentlig sektor. Vi har genomfört intervjuer med sex representanter från Polismyndigheten i Göteborg, Borås och Jönköping. Samtliga respondenter har arbetat i PUST Siebel, vilka var relevanta för vår undersökning. Huvudinriktningen i vår studie är hur användbarhet och handlingsbarhet påverkar införandet av ett större IT-system.Tidigare forskning som har gjorts om införande av IT-system har visat att användbarhet och handlingsbarhet ofta prioriteras bort. En orsak till det är att det saknas kunskap om dessa begrepp, vilket medför att det inte går att förstå användarnas behov. Enligt författarna Lind m.fl. (2011) kan konsekvensen bli att det skapas ett ologiskt system som inte blir hållbart i längden.Resultatet i vår studie visar att användbarhet och handlingsbarhet är viktiga komponenter att ta hänsyn till vid införandet av ett IT-system. När ett IT-system skall införas skall det utvecklas på ett sådant sätt att det främst gynnar användarna. De bidragande faktorerna till att PUST Siebel avvecklades var bland annat att systemet inte var komplett när det infördes i verksamheten, vilket bidrog till att användarna uppfattade systemet som ologiskt och komplicerat att arbeta i. En annan bidragande orsak till nedläggningen var att det fattades ett felaktigt beslut om att byta till ett standardsystem då det senare skulle visa sig att det saknades teknisk kompetens om hur ett sådant system fungerar och är uppbyggt. / Between September 2010 and August 2011, the Swedish Police force began to implement a new investigation support system, PUST (Polisens UtredningsStöd). The purpose of this was to make debriefing more efficient and thereby enable more police officers to be visible out on the streets. The system was considered successful when using the platform Java, however, after only a few months the decision was taken by the Police management to replace the platform by a standard system, PUST Siebel. Unlike Java, Siebel was harshly criticised as it was perceived to be cumbersome and complicated to use. Then, in February 2014, the decision was taken to shut down PUST Siebel.This led to us formulating the question; Which factors led to PUST Siebel being discontinued?To be able to answer our research question we carried out a qualitative study where the starting point was to look into the problems that can arise when implementing a larger IT- system in the public sector. We interviewed six representatives from the Police Department in Gothenburg, Borås and Jönköping. All of the respondents had direct experience of working with PUST Siebel. The main focus of our study is how usability and actability affect the implementation of a larger IT- system.Previous research has shown that usability and actability are often deprioritised when an IT- system is developed. One reason is that there is a lack of knowledge regarding these aspects, which means that the needs of the users are not fully understood. The authors Lind et (2011) says that one consequence of this could be that the system created is illogical and not sustainable long term. The result of our study shows that usability and actability are important aspects to consider when implementing an IT- system. When an IT-system is due to be implemented it should be developed in such a way so that it benefits the users.One contributing factor that led to PUST Siebel being discontinued was that the system not was complete when it was introduced into the business, which led to the users perceived the system as illogical and difficult to work in. Another contributing factor to the demise was that it was made a wrong decision about switching to a standard system where it subsequently turns out that there was no technical skills on how such a system works and is structured. This study is written in swedish.

The aim of this study was to investigate social workers experiences about collaboration with the police in domestic violence issues. About how social workers felt about abilities to improve collaboration in their work. The empirical data consists of qualitative interviews with 11 social workers within the social services in Sweden. In Härnösand, Sundsvall, Gustavsberg och Malmö. The social workers recognized theoretical benefits with collaboration. The social workers also recognized major dificulties in their practice. The practical dificulties caused feelings of frustration, dissatisfaction and insufficency among the social workers. They showed major pessimism about their current work situation. Nevertheless they expressed good-will in their work. All social workers expressed that improvements were necessary. The results of the interviews were analyzed using qualitative content-analysis, and the new institutional theory of organization. The conclusions of the study are: The dificulties were mainly caused by circumstances within the social services organisation rather than between the social services and the police. / <p>2018-05-21</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka poliser inom ingripandeverksamhets (IGV) upplevelser av kvinnans inställning till att medverkai utredningen, baserat på initiala brottsplatsförhör, i partnervåldsärenden.Vidare var syftet även att undersöka hur IGV-poliser upplever att manbör arbeta för att motivera kvinnor till att medverka i utredningen. SjuIGV-poliser intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide somsedan analyserades med hjälp av tematisk analys. Med hjälp av analysenidentifierades fyra teman samt åtta subteman. Resultatet påvisade attkvinnors inställning till att medverka i utredningen var negativalternativt ambivalent. Den negativa inställningen berodde till stor del pånormalisering av våldet samt misstro till polis och rättsväsende. Denambivalenta inställningen grundade sig i rädsla för våld samt ovisshetkring exempelvis rättsprocessen. Resultatet till den del av studien somsyftade till att förklara hur poliser upplever att de bör arbeta för attmotivera kvinnor till medverkan i utredningen påvisade att strategiersamt uppträdande är de mest centrala delarna. De strategier som ansågsmest centrala var patrullens uppbyggnad samt avskildhet. Att ha tålamodsamt den förhörsteknik som används under förhöret var de viktigastefaktorerna rörande hur man bör uppträda för att motivera kvinnor attmedverka i utredningen. Normaliseringsprocessen användes för attförsöka förklara kvinnors inställning till att medverka i utredningen. / The aim of this study was to examine police officer’s experiences ofwomen's attitudes towards participating in an investigation, based on theinitial crime scene hearing, in cases regarding domestic violence.Furthermore, the aim was also to investigate how police officer’s thinkthey should work to motivate women to participate in the investigation.Seven police officers were interviewed using a semistructured interviewguide. The results were analyzed using thematic analysis. Four themesand eight sub-themes were identified. The result showed that women'sattitudes toward participating in an investigation was either negative orambivalent. The negative attitude were due to normalization of theviolence and mistrust to the police and the legal system. Theambivalence attitude was caused by fear of repeated victimization anduncertainty concerning for example the legal proceeding. In terms ofhow police officer’s think they should work to motivate women toparticipate in the investigation, showed that strategies and appearancewere the two most central parts. There were two strategies that wereconsidered as most central. These were the structure of the patrol anddetachment. To have patience and how the hearing proceeds were seenas the most important factors regarding how to appear to be able tomotivate women to participate in the investigation. The Normalizationprocess were used as an explanation regarding women's attitudestowards participation in an investigation.

Looking at opportunities and difficulties with the use of camera surveillance is important for the futureof this technology and its use by the Swedish police. The purpose of this assignment is therefore toprovide an overview of the opportunities and difficulties encountered by the Swedish police in the useof camera surveillance in their daily work. The society is affected by these cameras, but what does thesociety think about being monitored in public places? Through interviews and a backgroundpresentation of camera surveillance as well as a theoretical approach with a focus on moralizingtechnology, we have analyzed and discussed various opportunities and problems that the policeencounter. According to studies, a large majority is in favor of camera surveillance, yet there are strictlaws and regulations governing their use. Replacing and simplifying laws will bring responsibility anddecisions closer to the police, opening up possibilities such as the strengthening of witness statementsand a better overview of crime sites, while fear that the technology does not reflect the reality of thesituation. The material provided by the camera surveillance also provides an objective overview whichwould not otherwise have been possible, while police surveillance has limitations. / Att titta på möjligheter och svårigheter med användandet av kamerabevakning är viktigt för framtideninom denna teknologi och dess användning av polisen. Syftet med denna uppsats är att ge en överblickav de möjligheter och svårigheter som svenska polisen stöter på gällande användandet avkamerabevakning i sitt arbete. Allmänheten påverkas av dessa kameror, men vad tycker egentligenallmänheten om att bli övervakad på allmänna platser? Genom en presentation av förutsättningar förkamerabevakning och intervjuer samt ett teoretiskt synsätt med fokus på moralisering av teknologi, harvi analyserat och diskuterat olika möjligheter och problem som polisen stöter på. Enligt andra studierär en stor majoritet positivt inställda till kamerabevakning, trots detta finns det stränga lagar och reglergällande användning av dessa. I samband med att lagar ersätts och förenklas flyttas ansvaret ochbesluten närmare polisens verksamhet vilket öppnat upp för möjligheter som bland annat stärkandet avvittnesutsagor och en bättre överblick av brottsplatser samtidigt som en rädsla finns för att teknikeninte speglar den verklighetsbild som är korrekt. Materialet som kamerabevakningen tillför ger även enobjektiv överblick som annars inte hade varit möjlig, samtidigt som polisens kamerabevakning harbegränsningar.

Polisutbildningen i Sverige formas delvis utifrån ett ideal av polisyrket där den även är tänkt att förebygga ett alltför autonomt perspektiv på yrkesrollen. I föreliggande studie lades fokus på vilka faktorer polisstudenter anser ha störst inverkan på mötet mellan polis och narkotikabrukare samt vilket utfall mötet kan tänkas ha. Även deras syn på hur Polisens roll i det narkotikaförebyggande arbetet ser ut. Detta eftersom tidigare forskning visat att synen på yrkesrollen drastiskt förändras till ett mer autonomt perspektiv när polisstudenter kommer ut i yrkeslivet. Den stämplande effekt som kan ske vid mötet mellan narkotikabrukare och polis kan enbart inte ses som en konsekvens av det polisiära arbetet, utan främst som ett symtom av den avskräckande lagstiftning som Polisen är tänkt att upprätthålla. Resultatet i innevarande studie visade på att respondenterna ansåg att där fanns ett gemensamt ansvar över utfallet av mötet mellan polis och narkotikabrukare. Det framkom även att polisstudenterna såg Polisens roll som främst avskräckande, medan det mer förebyggande arbetet föll på övriga samhällsaktörer. / Previous research has shown that the meeting between police and drug users may induce a negative labeling effect for the drug user. The Police training program in Sweden is partially formed by an ideal perspective on the police profession, which is also supposed to prevent an all too autonomous perspective on the police profession. In this study, focus remained on police students' view on which factors played the biggest role in the interaction between drug users and police. Furthermore, there was a focus on which consequences may come from the meeting. Also, the students’ view on the role of the police profession was . This is because previous research has shown that police students' view of the role was examined. The reason for this being that previous research has shown that the role drastically changes to a more autonomous perspective once the student starts working as a police officer. The labeling effect that may occur in encounters between drug users and police officers cannot be seen solely because of the police work, but primarily as an unintended consequence of the deterrent laws that the Swedish Police are legally obliged to uphold. The results showed that the respondents deemed there to be a mutual responsibility for the outcome of the meeting between drug users and police. Additionally, the respondents viewed the Police as an organization whose main responsibility is deterrence, while the more preventive work falls upon other social organizations.

No description available.

No description available.

Det här är en kvalitativ studie där yrkesverksamma poliser som arbetar med unga lagöverträdare och barn och unga med ett normbrytande beteende intervjuades. Det genomfördes en semistrukturerad intervju och en fokusgruppsintervju. Intervjuerna genomfördes i en större stad i Sverige. En tematisk analys tillämpades på det insamlade materialet. I resultatet framkommer det att barnets bästa genomsyrar polisens arbete oavsett om de möter unga lagöverträdare, målsäganden eller vittnen. Brottsprevention och samverkan är också ett viktigt inslag i ungdomsgruppens arbete utöver utredningsarbetet. En av studiens viktigaste slutsatser är att samverkan mellan ungdomsenheten, socialtjänst och skolan tidigare har varit bristfällig. Samverkanssvårigheterna bestod till stor del av en defensiv sekretesstolkning från socialtjänstenssida samt att skolan och polisen inte hade en nära samverkan gällande det brottspreventiva arbetet gällande barn och unga.