Studien syftar till att undersöka hur mötet med och närvaron av människor från andra kulturer upplevs av majoritetsbefolkningen, bakgrunden är att migrationsfrågorna diskuteras både på politisk nivå och i vardagslag mellan människor i Sverige. År 2001 öppnades en flyktingförläggning på den ort där studien är genomförd, och då platsen är liten blev de asylsökande ett märkbart inslag i samhället. Då lokalbefolkningens upplevelse av att leva i ett mångkulturellt samhälle undersöktes användes Grundad teori som metod. Fem djupintervjuer genomfördes, men även anteckningar från en samling om de asylsökandes situation i samhället, samt insändare i lokaltidningen, användes som data. Resultatet blev att en kärnkategori har utkristalliserats; en ambivalens mellan ett positivt intresse för och misstänksamhet emot de asylsökande har uppdagats. Ambivalensen mellan dessa två poler finns, med skiftande balans, inom alla informanterna. Positivt intresse, nyfikenhet, positiva erfarenheter, förståelse och respekt för, och en önskan om samhörighet med, de asylsökande, medlidande samt en insikt i och tacksamhet för den egna situationen märks bland de positiva aspekterna. Till misstänksamheten hör negativa erfarenheter, brist på respekt, ett ansvarsöverlämnande, åsikten att det annorlunda är störande samt ett avstånd till de nytillkomna. Resultatet visar även att majoritetsbefolkningen blivit van vid att leva nära människor från andra kulturer.

No description available.

SAMMANFATTNING Titel: Autentiskt Ledarskap - För engagemang och arbetstillfredsställelse? Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Mindy von Berlepsch & Marcus Blomgren. Handledare: Pär Vilhelmsson, Kristina Mickelsson, Elena Ahmadi & Maria Fregidou-Malama. Datum: 2015 – Maj. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara om ett autentiskt ledarskap har en koppling till ett positivt arbetsklimat i form av engagemang och arbetstillfredsställelse hos medarbetarna. Metod: Denna studie har genomförts med deduktiv ansats där den teoretiska referensramen mynnade ut i studiens fem hypoteser. Dessa hypoteser testades med hjälp av en enkät som skickades ut till ett urval av 227 respondenter med en svarsfrekvens på 67 %, vilket motsvarar 152 användbara enkätsvar. Med hjälp av den statistiska mjukvaran SPSS analyserades primärdatan med hjälp av korrelations, faktor- och klusteranalys. Hypotesernas signifikansnivå testades därefter med hjälp av T-tester. Resultaten från analyserna och t-testerna kopplades därefter åter till vetenskapliga artiklar inom fältet ledarskap och organisation. Resultat & slutsats: Studien resulterade i att ett autentiskt ledarskap hade ett positivt samband med både engagemang och arbetstillfredsställelse. Sambandet mellan det autentiska ledarskapet och engagemang var däremot starkare än sambandet mellan ett autentiskt ledarskap och arbetstillfredsställelse. I studien testades också hur de fyra beteendemönster som bygger upp det autentiska ledarskapet individuellt påverkade arbetstillfredsställelsen, där beteendemönstret självmedvetenhet visade sig ha det starkaste sambandet och beteendemönstret balanserad bearbetning det svagaste. Förslag till fortsatt forskning: För att överkomma denna studiens begränsningar kan framtida studier ta med kontrollvariabeln ålder för att se om en individs samlade livserfarenheter återspeglar hur denna uppfattar det autentiska ledarskapet. Ytterligare förslag är att framtida forskare kan göra en jämförelsestudie mellan olika former av ledarskap för att se vilken typ av ledarskap som har det starkaste sambandet med engagemang och arbetstillfredsställelse. Till sist kan denna studie i framtiden genomföras ur flera perspektiv för att sedan jämföra likheter och skillnader mellan medarbetarnas uppfattning om det autentiska ledarskapet med chefernas uppfattning. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till ämnet autentiskt ledarskap genom att styrka de i forskning förda resonemangen om denna form av ledarskaps positiva inverkan på arbetsklimatet i organisationer. Den bidrar också till tidigare studier genom att uppvisa hur de fyra beteendemönstren av autentiskt ledarskap individuellt påverkar arbetstillfredsställelsen hos medarbetarna, samt genom att komma med konkreta tips om vad organisationer kan göra för att utveckla ledarskapet mot att bli mer autentiskt. Autentiskt ledarskap - För engagemang och arbetstillfredsställelse? M. von Berlepsch & M. Blomgren, 2015 Nyckelord: Autentiskt ledarskap, ledarskap, positivt klimat, engagemang, arbetstillfredsställelse, medarbetare.

Inom bränsleindustrin satsas det på alternativa bränslen. Ett sådant bränsle är gasol(Eng: liquified petroleum gas, LPG). Vid påfyllning av LPG används en bränslepumpoch en av de viktigaste delarna i pumpen är bränslemätaren. På företaget Dover fuelingsolutions finns ett designkoncept för en flödesmätare som företaget vill industrialisera.Syftet är att detta examensarbete ska bidra till vidareutvecklingen av bränslemätare utformadeför att hantera alternativa bränslen som LPG. Målet med examensarbetet äratt konstruera om ett framtaget koncept för en bränslemätare där konceptet utvärderasoch vidareutvecklas med fokus på tillverkning med sandgjutning. Den nya mätarenkonstrueras med datorstödd konstruktion (Eng: Computer-Aided Design, CAD) och medmålet att CAD solider för sandgjutning och bearbetning för prototyptillverkningen skatas fram. Vidare dimensioneras mätarens skruvförband och hållfasthetsberäkningar förmätaren görs med finita elementmetoden. Den omkonstruerade flödesmätaren är konstrueradför att uppfylla kraven för sandgjutning. Flödesmätaren uppfyller dessa krav väl ochär redo för tillverkning. / Within the fuel industry companies currently invest alot in alternative fuels. One suchfuel is liquified petroleum gas (LPG). LPG is filled into vehicles or tanks through a fuelpump. One of the most crucial components in a fuel pump is the fuel meter. At Doverfueling solutions a concept design for a flow meter that can handle LPG and works withpositive displacement has been developed. Through the present work the company wishto further develop and industrialize this concept. This work will contribute to the furtherdevelopment of fuel meters capable of handling alternative fuels such as LPG. In thisthesis a concept is further developed with focus on being able to be manufactured withsand casting. The new meter is constructed with Computer-Aided Design (CAD) andCAD solids for sand casting is developed. The screw joints that holds the flow meterscomponents together is dimensioned. A finite element analysis is made for all of the meterscomponents. The reconstructed flow meter is constructed to satusfy the demands thereare for a component that is going to be sand cast.

Skolinspektionen (2020) och Regeringens proposition Skolans arbete med trygghet och studiero (2021) har belyst behovet av att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med trygghet och studiero i den svenska skolan. En ökad kunskap krävs om hur man etablerar lärmiljöer präglade av trygghet och studiero. Det finnes internationella skolmodeller som kan antas bidra med kunskap men ingen färdig utvecklad och utvärderad svensk skolmodell. Denna studie avser att genom en riktad kvalitativ innehållsanalys undersöka hur fyra internationellt utformade skolmodeller för ett skolövergripande hälsofrämjande arbete, kan tolkas bidra med kunskap till det systematiska kvalitetsarbetet med trygghet och studiero i den svenska skolan. Det positiva utbildningsperspektivet är en av studiens teoretiska utgångspunkter, då det grundas i det dubbelriktade sambandet mellan lärande och hälsa. Perspektivet används för att analysera utformningen av skolmodeller med avsikt att skapa ett positivt skolklimat. Skolmodellernas målgrupp och målsättningar, samt deras förankring i teori, tidigare forskning och professionsnära verksamhet synliggörs. Skolmodellernas arbetssätt och utvärderingsmetoder ställs i relation till Skolforskningsinstitutets (2021) 6 aspekter av lärares ledarskap som främjar studiero i klassrummet. Wang och Degols (2015) modell över områden i ett skolklimat används för att genom en kvalitativ analys med kvantitativa inslag undersöka vilka områden av ett skolklimat som skolmodellerna avser att förändra, samt hur skolmodellerna förhåller sig till Skolinspektionens (2020) framgångsfaktorer och utmärkande drag för skolor med utvecklingsområden inom det systematiska arbetet med trygghet och studiero. Kan internationellt utformade skolmodeller anses vara applicerbara i svensk kontext? Studiens resultat visar att internationellt utformade skolmodeller kan bidra med kunskaper som kan anses vara användbara i utvecklingen av den svenska skolans systematiska kvalitetsarbete med trygghet och studiero. Särskilt intressanta är skolmodeller som avser att förändra de områden av ett skolklimat som berör relationer, tillhörighet och respekt för mångfald. I en svensk kontext kan skolmodeller som i första hand har avsikt skapa förutsättningar för skolpersonal att bemöta elever på ett likvärdigt sätt, och genom fortbildning förändra skolklimatet, anses särskilt intressanta. Detta bekräftar tidigare forskning om hur det systematiska kvalitetsarbetet med studiero kan utvecklas för att skapa en mer inkluderande skola (Gidlund, 2018; Forsberg et al., 2021). Det positiva utbildningsperspektivet har bidragit till att synliggöra tydliga kopplingar mellan det skolövergripande hälsofrämjande arbetet och arbetet med trygghet och studiero. Den svenska skolan kan gynnas av att även se dessa två skolövergripande områden ur ett mer enhetligt perspektiv, det hälsofrämjande systematiska arbetet med att främja trygghet och studiero.

Humor som en hälsofaktor har varit känd sedan antiken och dess välgörande effekter både fysiska och psykologiska är numera välkända. Att använda sig av humor i vårdrelationen och i arbetslaget är positivt men det är inte alltid helt lätt att göra det. Trots detta finns det inga riktlinjer om humor eller metoder om hur den kan användas. Hur upplevs humor av patienter och vårdpersonal och vilka funktioner har humor? Vilka metoder använder sig vårdpersonal av för att medvetet använda humor i vårdarbetet? Syftet är att beskriva upplevelsen av humor, dess funktioner och metoder som kan omsättas i det praktiska vårdarbetet. Denna uppsats är en litteraturgranskning med kvalitativ ansats. Analysen av tretton artiklar om patienters och vårdpersonals upplevelser av humor och dess funktioner har resulterat i fem teman; interaktion, känsloutbyte, välbefinnande, det existentiella samt praktiska och konkreta metoder. Humor fyller viktiga funktioner för människan i allmänhet och för omvårdnad i synnerhet. Humor skapar gemenskap, tillit och ökar följsamheten. Humor underlättar känsloyttringar av många slag och kan vara en hjälp att se mening i tillvaron och hitta lösningar i svåra situationer. För vårdlaget kan humor svetsa samman och stärka samarbetet på samma sätt som för patienten. Att inbjuda med ett leende, att använda sig själv som instrument för humor, att skoja om sina egna tillkortakommanden och att våga bjuda på sig själv är bra råd för den som vill använda humor mer medvetet. Att veta att sorgen och tårarna kan finnas nära och att vara lyhörd, är viktig kunskap. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>When Swedish authorities are to purchase or rent something, public procurement is used as a means to an end. Authorities as well as suppliers are subjects to the fact that Swedish law regarding public procurement regulates the form of procurement in one set of particular regulations (LOU) and the form of contracts in another set of general regulations (AvtL). Suppliers and purchasing authorities close a contract regarding the subject of procurement and the law of public procurement regulates when such a contract can be closed, simultaneously the law of contracts regulates when parties are held to contracts and when contracts are to be rescinded. I investigate in this essay what these two types of regulations can result in for the contracting parties. As it is today agreements that have been entered into wrongfully still are valid, even if a court of law nullifies the procurement and sentences the purchasing authority to make a new public procurement. This state of things is currently causing contractual difficulties for parties in such circumstances. My investigation leads me to the conclusion that the law of public procurement should regulate, by a defeasance clause, agreements and contracts that has been entered and closed in a wrongful way; hence making such agreements invalid.</p>

When Swedish authorities are to purchase or rent something, public procurement is used as a means to an end. Authorities as well as suppliers are subjects to the fact that Swedish law regarding public procurement regulates the form of procurement in one set of particular regulations (LOU) and the form of contracts in another set of general regulations (AvtL). Suppliers and purchasing authorities close a contract regarding the subject of procurement and the law of public procurement regulates when such a contract can be closed, simultaneously the law of contracts regulates when parties are held to contracts and when contracts are to be rescinded. I investigate in this essay what these two types of regulations can result in for the contracting parties. As it is today agreements that have been entered into wrongfully still are valid, even if a court of law nullifies the procurement and sentences the purchasing authority to make a new public procurement. This state of things is currently causing contractual difficulties for parties in such circumstances. My investigation leads me to the conclusion that the law of public procurement should regulate, by a defeasance clause, agreements and contracts that has been entered and closed in a wrongful way; hence making such agreements invalid.

Denna kvalitativa studie undersöker möjliga samband mellan strukturerat lärande i kooperativa arbetsformer och SUM-elevers delaktighet. För att SUM-eleverna ska vara reellt inkluderande krävs en upplevelse av delaktighet i alla tre aspekter, fysisk, social och didaktisk. Denna undersökning fokuserar på matematiska resonerande samtal i grupp för att se om SUM-eleverna kan delta på samma villkor som sina klasskamrater inom klassens ram. Forskning har visat att det finns lärmiljöer och undervisningssätt som ger bättre förutsättningar till lärande för alla elever. Skollag och läroplan ger ett dubbelt uppdrag, demokratiuppdraget och kunskapsuppdraget. Modellen Kooperativt Lärande skulle kunna möjliggöra detta samtidigt. Studien bygger på en intervention som gjorts i form av deltagande observation. För att kunna besvara frågeställningarna har en triangulär ansats gjorts. Fältanteckningar, intervjuer och enkäter har använts för att fånga upp elevernas agerande och upplevelser. Studien utgår från ett socialkulturellt synsätt på lärande och har teorier om gruppen betydelse för lärande, positivt ömsesidigt beroende och kooperativ lärande som teoribas. Slutsatsen är att Kooperativt Lärande ger många möjligheter för elever med olika behov och kunskapsnivåer att utvecklas. Arbetsmodellen ger en möjlighet till reell inkludering för SUM-eleverna, men kräver mycket av den undervisande läraren. För att ett ömsesidigt positivt beroende ska uppstå krävs noggrann planering av tid, grupper och uppgifter. Det förutsätter att läraren är väl insatt i arbetssättet och är beredd att se sin roll på ett nytt sätt, samt att förstå budskapet bakom modellen.

Syftet med denna kvalitativa studie var att öka förståelsen för rektorers upplevelse av positiv psykologi och PsyCap i sitt ledarskap. Forskaren Luthans valde ut de fyra PsyCap-begreppen Hope, Efficacy, Resilience och Optimism (H.E.R.O.) från positiv psykologi och såg dessa som positiva psykologiska resurser för individer i organisationer. Åtta rektorer med direkt personalansvar intervjuades. Materialet transkriberades och analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet utgjordes av tre teman: Upplevd betydelse av PsyCap, Nyckelrelationer och Lösningsfokusering. Resultatet visade att informanterna upplevde sig ha en god nivå på samtliga PsyCap-begrepp där Optimism var mest framträdande medan Resilience visade störst variation. I resultatet framträdde betydelsen av nyckelrelationer, främst till lärarna men även till eleverna. Det var i relationsskapandet som samarbete, trivsel och ett bra arbetsklimat skapades.