Skollagen påbjuder att vårdnadshavare och personal på varje förskola minst en gång per år ska genomföra ett samtal om barnets utveckling och lärande, ett utvecklingssamtal. Samtalet ska bygga på en bred och nyanserad bild av barnets utveckling och lärande, om barnet trivs, har roligt och fungerar socialt. Utvecklingssamtal i förskolan genomförs i de allra flesta fall utan barn. Efter nya direktiv i den kommun jag undersöker vill man att barnen ska delta. Frågor väcks kring etik, integritet och kring vilket värde ett utvecklingssamtal för barn mellan ett till fem år har. Undersökningens syfte är att på ett djupare plan ta reda på hur utvecklingssamtal med pedagoger, förskolebarn och deras föräldrar fungerar i praktiken. Utgångspunkten är tre huvudfrågor, hur fungerar den praktiska användningen av utvecklingssamtalsdokumenten? Vilken roll får vårdnadshavare, pedagoger och barn i de nya utvecklingssamtalen? Hur samarbetar förskolan med vårdnadshavare kring barnens utveckling och lärande? Undersökningen är skriven i essäform, en form som på samma gång bildar både metod och innehåll genom narrativa och reflexiva nedslag i praktiken, samt intervjuer med förskollärare på tre olika förskolor. Undersökningen visar att det finns en reell motsättning mellan skollagens och kommunens direktiv gällande form och innehåll för utvecklingssamtal. Den pekar både på utvecklingssamtalets betydelse och dess komplexa plats i en föränderlig förskola. Intervjustudien visar att utvecklingssamtal där barn deltar smalnar in perspektiven på barnets hela vistelse och vara på förskolan i riktning mot en starkare betoning på barnets lärande inom läroplanens kunskapsmål. Genom att integrera teoretiska perspektiv med reflektioner över min egen praktik samt empiri från intervjuer framkommer aspekter i förskolans omvandling mot en starkare betoning av lärandeperspektivet.

In Lesotho, there are no formal opportunities for professional training of teacher educators. Consequently, the majority of teacher educators have not received a training that could equip them with professional knowledge base that is foundational to any profession. Therefore the question: what are the sources and application of professional knowledge among teacher educators appeared justifiable. Arguably, the teacher educators’ professional knowledge is intricately linked to education practice. Teacher educators have to address the discrepancy between education policy and practice through the training of student teachers who, in turn, have to contribute to the quality of the Lesotho education system. An interpretivist approach was followed in undertaking this study. Data was collected through: narratives, observations of teacher educators and analysis of the curriculum and assessment documents. The unit of analysis was eight teacher educators who are based at the National University of Lesotho’s Faculty of Education. Verification of the extent to which the topic was researchable was through undertaking a pilot study with six teacher educators who were based in the department of Educational Foundations in the same faculty. The analysis of the data revealed an immersion in the teacher educators’ professional landscape provides them ample opportunities to learn from an array of experiences. They accumulated experienced-based professional knowledge relevant to their world of work as they learn to teach, construct, apply and model it in the context that is uniquely teacher education. They have learned to teach teachers mainly from existing education practices which perpetuate what already exists. They face numerous challenges; their teaching is biased towards conventional teaching techniques of a transmissive nature and to a less extent interactive techniques; construction of professional knowledge remains a complex and challenging undertaking. Opportunities to construct own teaching research-based knowledge and supervision of student research are limited. In practice teacher educators have to rethink their pedagogy. Engaging in research adopting a “self-study” approach is unavoidable. Research will enhance their professional development and the quality of the student teachers. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2011. / Humanities Education / unrestricted

In this scientific essay I reflect on the relationship that emerges between teacher and student. It is also about the well known superpower that is called adhd and how my own adhd is beeing expressed and manifested throughout my work as a teacher. I reflect on whether my adhd helps or overturns my students and how deep the relationships between teachers and students can be shaped. The main purpose of this essay is to deepen the understanding of the complexity that belongs to the relationship between teacher and student. What I am particularly interested in is the question of what role my adhd has for my opportunities to create good relationships with students with the same diagnosis. The questions I based on are how big of a meaning the experiences have given me with my adhd about the building of relationships but also the relationships with my students? How important are the relationships between a teacher and a student? How deep can a relationship be? Has my ADHD given me an increased understanding of working with students with the same diagnosis? The method I have used is to write an essay, which means that I research and reflect on my own actions and what I may have done differently. By writing this essay, I aim to capture my experiences and reflect on them. This through previous research and literature that deals with my subject. The most important result I came to in my study is that the meaning of the relationship is of great importance in the work with students with ADHD. My own ADHD diagnosis is a big part of creating relationships and deepening them. My ADHD gives me an increased understanding of students with the same diagnosis. Creating the relationship between teacher and student is inevitable and that they become deep and private does not always have to be wrong. A large part of my experience Is that i can connect to my quiet and practical knowledge. / I denna vetenskapliga essä reflekterar jag över relationen som uppstår mellan lärare och elev. Samt den omtalande superkraften adhd och vilken roll min egen adhd tar sig uttryck i arbetet som lärare.  Jag reflekterar över om min adhd hjälper eller stjälper mina elever och hur pass djupa relationer man som lärare får bygga med sina elever. Huvudsyftet med denna essä är att fördjupa förståelsen för den komplexitet som hör till relationen mellan lärare och elev. Det jag i synnerhet intresserar mig för är frågan vilken roll min adhd har för mina möjligheter att skapa goda relationer till elever med samma diagnos. De frågeställningar jag utgått från är hur stor betydelse har de erfarenheter min adhd gett mig i relationsskapandet och i relationerna med mina elever? Hur viktiga är relationerna mellan lärare och elev? Hur djup får en relation bli? Har min adhd gett mig en ökad förståelse i arbetet med elever med samma diagnos? Den metod jag använt mig av är att skriva en essä, det innebär att jag forskar och reflekterar över mitt eget handlande och vad jag kan ha gjort annorlunda. Genom att skriva denna essä har jag som syfte att ta tag i mina erfarenheter och reflektera över dessa. Detta genom tidigare forskning och litteratur som behandlar mitt ämne. Det viktigaste resultatet jag kom fram till i min undersökning är att relationens betydelse är av stor vikt i arbetet med elever med adhd. Min egna adhd diagnos är en stor del till att relationerna skapas och att de blir djupa.  Min adhd ger mig en ökad förståelse för elever med samma diagnos. Att relationen mellan lärare och elev skapas är oundvikligt och att de blir djupa och privata behöver inte alltid vara fel. En stor del av mina erfarenheter kan jag koppla till min tysta och praktiska kunskap.         Nyckelord: Adhd, relationer, förståelse, metoder, praktisk kunskap, tyst kunskap.

In recent decades, police training has undergone a professionalization process in which the training has been increasingly incorporated within the academy. The professionalization process has led to the content of police training being changed by theoretical subjects replacing practical elements. The study examines how the shift between theoretical and practical knowledge has affected police training and how police students view their training today. The theoretical framework for the study's is based on the theory of knowledge, situated learning and communities of practice. Aristotle's theory of knowledge describes the view of knowledge and explains that theoretical knowledge, episteme, must be combined with practical knowledge, techné, in order to achieve a complete understanding and wisdom, fronesis, (Sohlberg & Sohlberg 2019, p. 93). Within the police, learning largely takes place in social contexts together with other colleagues, situated learning, and the practical knowledge, techné, is in focus. Within the academy, theoretical knowledge is central and the police trainings job to unite the academic and police world lays the foundation for the theory of communities of practice. Previous research shows a complexity of training police officers and professional police officers have considered police training to be too poorly anchored in practical professional practice and experienced that police students do not learn relevant knowledge and skills during training (Ekman 1999). The study was conducted through qualitative interviews with students from the police education to examine the students' own experience of the education. The interviews were analyzed according to the study's questions and theoretical framework. The results showed that the students consider both the theoretical and practical knowledge to be important for the police work and that an interdisciplinary approach that unites these forms of knowledge during the education is needed. However, the students considered it important that the theoretical knowledge was not too abstract but linked to the practical action in everyday police life. In the compilation of results, there was a consensus among the students which form of teaching they valued most in connection with combining theoretical and practical knowledge during police training, scenario training. These training opportunities should therefore be increased during police training. An interdiscip- linary approach should permeate the structure of police training and greater efforts should be made to combine theoretical and practical knowledge during the training. / Polisutbildningen har under de senaste decennierna gått igenom en professionaliserings-process där utbildningen har infogats allt mer inom akademin. Professionaliseringsprocessen har lett till att innehållet i polisutbildningen har förändrats genom att teoretiska ämnen har ersatt praktiska moment. Studien undersöker hur förskjutningen mellan teoretisk och praktisk kunskap har påverkat polisutbildningen och hur polisstudenterna ser på sin utbildning idag. Studiens teoretiska ramverk utgår från kunskapsteori, situerat lärande och communities of practice. Aristoteles kunskapsteori beskriver synen på kunskap och förklarar att teoretisk kunskap, episteme, måste kombineras med praktisk kunskap, techné, för att en fullständig förståelse och klokhet, fronesis, ska uppnås (Sohlberg & Sohlberg 2019, s. 93). Inom polisen sker lärandet till stor del i sociala sammanhang tillsammans med andra kollegor, situerat lärande, och den praktiska kunskapen, techné, står i fokus. Inom akademin är den teoretiska kunskapen central och polisutbildningens arbete med att förena den akademiska och polisiära världen lägger grund för teorin om communities of pracitice. Tidigare forskning visar på en komplexitet att utbilda poliser och yrkesverksamma poliser har ansett polisutbildningen har varit för dåligt förankrad i det praktiska yrkesutövandet, då de upplevt att polisstudenterna inte lär sig relevanta kunskaper och färdigheter under utbildningen (Ekman 1999). Studien har skett genom kvalitativa intervjuer med studenter från polisutbildningen för att undersöka studenternas egen uppfattning av utbildningen. Intervjuerna har analyserats efter studiens frågeställningar och teoretiska ramverk. Resultatet visade att studenterna anser att både den teoretiska och praktiska kunskapen är viktig för det polisiära arbetet och att ett tvärvetenskapligt förhållningssätt som förenar dessa kunskapsformer under utbildningen behövs. Studenterna ansåg dock att det var viktigt att den teoretiska kunskapen inte var allt för abstrakt utan kopplade an till det praktiska handlandet i den polisiära vardagen. I resultat- sammanställningen rådde en konsensus bland studenterna vilken undervisningsform de värderade högst i samband med att förena teoretisk och praktisk kunskap under polisutbildningen, scenarioträning. Dessa utbildningstillfällen bör därför utökas under polisutbildningen. Ett tvärvetenskapligt förhållningssätt bör genomsyra polisutbildningens upplägg och större insatser borde vidtas för att förena teoretisk och praktisk kunskap under utbildningen.

This is a scientific essay where I investigate and reflect on issues that have to do with conflicts and conflict management in school.The essay is based on a personal experience and is written from my professional experience in order to provide a greater understanding of the complex collaboration between educators and guardians. How do we best inform guardians when something happens to their children during the school day? Is it at drop-off and pick-up or are there other good contact routes? Conflicts are something we encounter throughout life, in many different contexts. Then it is important to learn how to handle difficult situations.School and leisure center are a social environment where large groups of people interact and integrate with each other. What do the governing documents say about the cooperation between the school and the home? My essay starts with a story about a self-experienced incident. It starts with a conflict in the schoolyard where the guardians afterwards needed to be informed about what happened to their child during the school day. The conversations with the guardians are completely different. One guardian is grateful for the information received about their child, while the other guardian directly assumes a defensive position. Why? How can we educators accommodate these "dissatisfied" guardians in a good way? I will examine myself and my own reflections. In the analysis I make use of my practical wisdom that I have accumulated through the experience I have. What can I become better atin the execution of my practical professional competence in the field? The conflict management models I use to reflect on my dilemma are “Cohan`s Conflict Pyramid” and “Mini Mediation” (Hakvoort & Friberg 2019). / Detta är en vetenskaplig essä där jag undersöker och reflekterar kring frågor som har med konflikter och konflikthantering att göra på skolan. Essän utgår från en egenupplevd situation och är skriven från min yrkeserfarenhet i syfte att ge en större förståelse för det komplexa samarbetet mellan pedagoger och vårdnadshavare. Hur informerar vi vårdnadshavare på bästa sätt när någonting hänt deras barn under skoldagen. Är det vid lämning och hämtning eller finns det andra bra kontaktvägar? Konflikter är något vi stöter på genom hela livet, i många olika sammanhang. Då är det viktigt att lärt sig hantera jobbiga situationer. Skola och fritidshem är en social miljö där stora grupper och människor samspelar och integrerar med varandra. Vad säger styrdokumenten om samarbetet mellan skola och hem? Min uppsats börjar med en berättelse om en egenupplevd händelse. Den startar med enkonflikt på skolgården där vårdnadshavarna efteråt behövde informeras om vad som häntderas barn under skoldagen. Samtalen med vårdnadshavarna skiljer sig helt och hållet åt. Den ena vårdnadshavaren är tacksam för information hen får kring sitt barn, medan den andra vårdnadshavaren direkt intar en försvarsställning. Varför? Hur kan vi pedagoger tillmötesgå dessa ”missnöjda” vårdnadshavare på ett bra sätt?  Jag kommer att granska mig själv och mitt eget handlande. I analysen använder jag min praktiska klokhet som jag samlat på mig genom den erfarenhet jag har. Vad kan jag bli bättrepå i utförandet av min praktiska yrkeskompetens inom området och vad innebär tyst kunskap imin yrkesutövning? Konflikthanteringsmodellerna jag använder för att reflektera kring mitt dilemma är ”Cohans konfliktpyramid” och ”Mini Medling” (Hakvoort & Friberg 2019).

I have written an essay about children's best interests in relation to sleep. As a starting point, I have used two stories and the dilemmas from my working life. The first story depicts asituation where I go against the guardians’ interests that their child should not sleep by lettingher fall asleep anyway when she is unable to stay awake. In the second, a situation is portrayed with a child who does not show any need for sleep but who I still received instructions to get to sleep. The purpose of this essay is to explore the term child's best interests and what it means in relation to children's sleep. The questions I have started fromare: How can the wording of the child's best be interpreted in relation to the sleep problems at preschool? Why is there so little trust in educators' professional opinions about sleep? Howcan I find the balance between my own experiential knowledge and what the family claims istheir best? This essay is divided into three different parts. A deep dive into the term the child's best interests and what it means to me as a preschool teacher seen from the perspective of laws and preschool governing documents. A scientific part where I explain the biological effects of sleep through research and scientific articles. Finally, there is a theoretical part where I start from Aristotle's concept of knowledge and Dreyfus & Dreyfus' theory of the acquisition of practical knowledge. Through these theories of practical knowledge, I land in proximityethical reasoning and its significance for my professional role. The term child's best interests according to laws and governing documents leaves no room for interpretation for me as a preschool teacher during the time I am responsible for the child inquestion. How collaboration between preschool and home should take place, however, isunspoken even if the goal of collaboration is clear. Research has reported that night sleep is disturbed by midday naps due the total sleep per day is constant. However, it has also shownthat sleep is important for learning and memory. Furthermore, I have emphasized the importance of good sleep hygiene as there has been no research that has shown that difficulty sleeping in the evening is due to loss of midday naps. The practical knowledge together with the proximity ethics is about being able to interpret a child's need for sleep and determine the balance between teaching and care.

This paper is about my relationship to the material clay, and how it has affected my creative process. In this text I argue that clay is a material with human properties. I think of my practice as a dialogue between me and the material, an exchange rather than a monologue. This is how I picture clay as my main partner for discussing the deeper questions of what it is to be human, how clay as material can stand as metaphor for what it is to be living. I argue that clay has the poetic strength to communicate these questions of life of a more existential nature. Through the argument of clay being a material with human properties, I reason that a practice in materiality is a study of empathy since we spend much time with our materials to fully grasp how they behave. I firmly believe that this world is in need of an empathic movement, and I think that the field of craft has the possibility to be part of that movement. I see practitioners within the field of craft as practitioners of the sometimes irrational, emotional and indescribable parts of life. As researchers of the more existential qualities of life, I believe that we are important voices in a society that is getting more focused on rationality. With some help from writers, practitioners and philosophers within and outside the field of craft, I reason around the following research question: Can a material based practice stand as lodestar in todays society, to show empathy towards each other as beings as well as our surroundings?

Denna vetenskapliga essä undersöker hur bedömning av barn i förskolan påverkar barnens lärande och utveckling. Essän tar avstamp från fyra fall då barn bedöms i förskolan. I gestaltningarna framkommer tvivel huruvida bedömning av barn är något som ingår i förskolläraruppdraget. Samtidigt synliggör några gestaltningar att bedömningarna kan skapa vidgade förutsättningar för barns lärande och utveckling. Vid upprättandet av denna essä startades en debatt om bedömning av barn i förskolan på magasinet ”Förskolan” vilket talar för att det är ett omtvistat ämne (se Ruin 2023, Linder 2023, Ehrström 2023, Lindström 2023). Undersökningen visar att det finns en historisk bedömningstradition i förskolan som blivit förkastad i och med att syn på barn och kunskap förändrats. Samtidigt sker bedömningar av barn i det dolda vilka inte alltid premierar barnens lärande och utveckling. Den fråga som essän ämnar undersöka är om bedömning av barn behövs för att kunna utvärdera förskolans utbildning och huruvida det kan göras på ett etiskt sätt. Genom deltagande observationer som följdes av samtal med förskolläraren som var ansvarig för undervisningen har jag i den här essän försökt synliggöra den praktiska kunskap som avgör vilken effekt bedömningen har på barns lärande. Samtliga praktiska exempel har bearbetats genom det vetenskapliga essäskrivandet som en metod för reflektion. I reflektionerna har det hermeneutiska perspektivet bidragit med nya sätt att tolka och förstå begreppet bedömning i en förskolekontext. Vidare har tidigare litteratur om bedömning i förskolan och filosofiska tankar om kunskap bidragit med nya perspektiv om hur bedömning kan förstås i en förskolekontext.  Vad som framkommer i essän är att det finns risker likväl som det finns möjligheter med bedömning av barn i förskolan vilket leder till frågeställningar om hur bedömningen kan göras med etiska aspekter i beaktning. Nyckeln till att erövra konsten att bedöma tycks ligga i förskollärarens förmåga att även rikta blicken mot sig själv. / This scientific essay examines how assessments of preschool children affects their learning and development. The essay leads with four practical cases of assessment of preschool children. In the narrative, doubts arise as to whether the assessment of children is something that is part of the preschool teacher assignment. At the same time, some of the cases highlight that assessments can create better conditions for children's learning and development.  As this essay is being written, there is an ongoing debate about the assessment of children in preschool in the magazine “Förskolan”, which suggests that it is a contentious topic (Ruin 2023, Linder 2023, Ehrström 2023, Lindström 2023). The inquiry shows that there is a historical tradition of assessment in preschool that has been rejected as views of children and knowledge change. However, studies show that assessments of children do in fact occur, albeit in disguise, which does not always benefit the children's learning and development. Through participatory observations that were followed by conversations with the preschool teacher responsible for teaching, I have in this essay aimed to highlight the practical knowledge that affects the assessments outcome on the children's development and learning. All practical examples have been processed through the scientific essay writing as a method for reflection. In the reflections, the hermeneutic perspective has contributed with new interpretations and understandings of the concept of assessment in a preschool context. Furthermore, previous literature on assessment in preschool and philosophical thoughts on knowledge have contributed with new perspectives on how assessment can be understood in a preschool context. What emerges from the essay is that there are risks as well as opportunities with assessments of preschool children, which leads to questions about how assessments can be practiced with ethical aspects in mind. The key to conquering the art of assessment seems to lie in the preschool teacher’s ability to also review oneself.

Den här uppsatsen behandlar inskolningen till VVS-montör och huvudfrågan som ställts är hur VVS-montörerna upplever att de tagit till sig de praktiska färdigheter och de teoretiska kunskaper som behövs till att bli certifierad VVS-montör och när de uppfattar att de kände yrkesidentitet. Metoden som använts är kvalitativ och i huvudsak induktiv. Det empiriska materialet baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta nyligen certifierade VVS-montörer. Tidigare forskning har visat att det finns ett starkt fokus på att förmedla yrkesidentitet på yrkesutbildningar och att ett praktiskt yrke handlar om att lära sig en kultur lika mycket som att lära sig det praktiska yrket och att mycket av det som lärs ut är så kallad tyst kunskap. Denna uppsats pekar på att teori och praktik följs åt under utbildningens gång. För vissa personer behöver teorin komma först för att de lättare ska kunna ta till sig det praktiska och tvärt om. Vidare visade det sig att det var väldigt lite teoretisk undervisning under lärlingstiden och lärlingarna arbetar nästan uteslutande med den teoretiska instuderingen på egen hand under den perioden. Resultatet är relevant för att kunna förbättra utbildningen för praktiska utbildningar. Bland annat genom att bli bättre på att växla mellan teori och praktik under grundutbildningen men också genom att lägga in mer teoriutbildning i fortbildningstiden / This thesis deals with the training towards becoming a plumber and the main question that has been asked is how the plumbers feel that they have acquired the practical skills and theoretical knowledge needed to become a certified plumber and when they feel they identify with their profession. The method used is qualitative and essentially inductive. The empirical material is based on semi-structured interviews with eight newly certified plumbers. Previous research has shown that there is a strong focus on imparting professional identity in vocational education and that a practical profession is about learning a culture as much as learning the practical profession and that much of what is taught is so-called tacit knowledge. This essay points out that theory and practice go together during the education. For some people, the theory needs to come first for them to absorb more easily the practical and vice versa. Furthermore, it turned out that there was very little theoretical teaching during the apprenticeship and the apprentices work almost exclusively with the theoretical study on their own during that period. The result is relevant to be able to improve the training for practical educations. Among other things, by becoming better at switching between theory and practice during undergraduate training, but also by adding more theory training to the continuing education period. / <p>Godkänd 2023-02-28</p>

Bakgrund: Att ge tydlig information till patienter är av stor betydelse inom hörselvården. Det finns olika kommunikationskanaler (muntliga, skriftliga, digitala) som vårdgivaren kan använda i hörselrehabiliteringen. Patienternas kognition och samspelet mellan olika sinnesintryck påverkar hur framgångsrik kommunikationen blir och hur mycket patienterna minns av informationen.   Syfte: Denna studie (1) jämför hur vuxna personer över 50 år klarar av dome- och vaxfilterbyte i hörapparater efter att de har fått dessa följande instruktioner: den ena gruppen fick enbart muntlig och praktisk instruktion, den andra gruppen fick samma instruktioner samt film med tillhörande undertext och berättarröst. Denna studie undersöker även (2) sambandet mellan deltagarnas kognitiva förmåga och hantering av hörapparater. Metod: Studien är en kvantitativ, randomiserad interventionsstudie där deltagarna (N=22) har delats in i två grupper. En kontrollgrupp och en interventionsgrupp, båda grupperna fick muntlig instruktion om dome- och vaxfilterbyte Reciever In The Ear (RITE) hörapparater och praktisk handledning, interventionsgruppen fick även instruktionsvideo. Alla deltagarna testades för sina kognitiva förmågor vid pre intervention. Deltagarnas praktiska kunskaper observerades och jämfördes vid pre- och postintervention, med två till tre veckor emellan. Resultat: Typ av instruktion påverkar i viss grad deltagarnas förmåga att byta dome och vaxfilter, men detta orsakar ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Måttlig positivt samband har hittats mellan kognition och deltagarnas prestationer vid postintervention. Slutsatser: Att förmedla och befästa praktisk kunskap är en viktig aspekt i hörselrehabilitering och behöver lyftas fram, vidare krävs det mer forskning inom detta område. / Background: It’s Important to give clear information to patients in the hearing care. There are different kind of communication channels (verbal, written, digital) that healthcare providers can use in the hearing rehabilitation. Patients' cognition and the interaction between different sense impressions effects how successful communication will be and how much the patients remember the information.   Aim: This study (1) compares how adults over 50 years old are able to manage dome- and cerumfilter change in hearing aids after these following instructions: oral only and practical instructions, the other group got same instructions and instruction video with subtitle and narration. This study also (2) investigating relation between participants cognitive ability and handling of hearing aids.   Methods: The study is a quantitative, randomized intervention study. The participants (N=22) were divided into two groups. Both groups got oral instructions about dome- and cerumfilter in Receiver in the Ear (RITE) hearing aids and practical exercise in pre intervention, the interventiongroup also got an instruction video. The participant practical knowledge was observed and compered in pre- and postintervention. In pre intervention the cognitive ability of all participants was tested as well.  Results: The kind of instructions effects on which degree patient ability to change dome and cerumfilter, but this didn´t cause any significant difference between the groups. Moderate positive relationship was found between cognition and postintervention achievements.  Conclusions: It is important to emphasize the weight of mediate and exercising practical knowledge in aural rehabilitation.