Det främsta målet med den här studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmågor och hinder för elevers inlärning när det gäller ämnet teknik. Den gällde elever i årskurs 7-9 i grundskolan och årskurs 1 och 2 på gymnasiets teknikprogram samt lärare i ämnet teknik i grundskolan och lärare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var också olika hur man tolkade förmågor och hinder att lära teknik i skolan när man tittar på resurser som finns i skolanDet som också framkom under mina studier var att alla lärare utom en menade att nästan alla lärare som undervisar ämnet teknik i skolan är lärare i ämnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmågor och hinder att lära sig teknik beror på olika saker, bland annat föräldrars inflytande över barn/elever, miljön där eleverna växer och bor, elevernas tolkning av ämnet, det vill säga om det är praktiskt eller teoretiskt.Studien visar på behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbättra och förenkla undervisningen i ämnet teknik i skolan.

No description available.

Genom intervjuer med respondenter som på olika plan är ansvariga för verksamhet ochvärdegrundsarbete i förskolan, har jag undersökt vilka uppfattningar om och tolkningar avbegreppet värdegrunden som råder inom förskolevärlden. Förskolechefer, arbetslag iförskolor, och representanter för olika politiska partier tillfrågades. Undersökningen omfattaräven om och hur värdegrunden i litteraturen (teori) överensstämmer med verklighetenspraktik. Genom svaren och analys av dessa drogs slutsatsen att värdegrunden i vårt alltmerindividcentrerade samhälle är av större betydelse och viktigare än någonsin. Begreppet”Värdegrunden” är till synes väl förankrad i de tillfrågade arbetslagen, men är mindre tydlighos rektorer och hos politiker.Att värdegrunden är en viktig del av Lpfö 98,( reviderad 2010) och att det därför ingår iuppdraget att förmedla dessa värden, uttalades inte direkt av någon respondentkategori.Respondenternas tankar kring begreppet ”Värdegrunden” och hur detta förankras iverksamheten visar dock på en medvetenhet och att det är mycket viktigt att fortsätta meddetta arbete.

Syftet med den här undersökningen var att ta reda på om en särskild undervisningsmetod (dvs STEM) påverkar elevernas lust och inställning till matematikämnet. Denna undersökning hade fokus på eleverna, som går i årskurs 2, och deras uppfattning av matematikämnet. Undersökande klass har tidigare knappt jobbat praktiskt med matematiken, det vill säga undervisningsmetoder i form av praktiska lektioner var ett främmande sätt att ha mattelektioner på för klassen. Under denna undersökningen användes metoden triangulering: skriftliga enkäter, deltagande observation och intervjuer var de verktygen som hjälpte att samla in data. Den undersökning hade begränsat med tid, vilket gjorde att det inte fanns tillräckligt med utrymme för att följa attitydens förändringar. Undersökningens resultat visade på att eleverna inte hade en klar uppfattning om att deras vardag är omgiven av matematik. De undersökta eleverna hade en svag begreppsförståelse för teoretisk kontra praktisk kunskap. Den slutsatsen framgick från undersökningens resultat.

Syftet med studien är att undersöka vilka överväganden som teoretiska respektive praktiskt-estetiska högstadielärare gör i planerandet och utförandet av sin undervisning för att skapa och upprätthålla ordning i klassrummet.  Vilka ledarskapsrelaterade överväganden gör de teoretiska lärarna, både i planerandet och utförandet av sin undervisning? Vilka ledarskapsrelaterade överväganden gör de praktiskt-estetiska lärarna, både i planerandet och utförandet av sin undervisning? För att besvara frågeställningarna användes kvalitativa intervjuer och observationer med och av yrkesverksamma teoretiska och praktiskt-estetiska högstadielärare. Resultatet visar att de teoretiska lärarna visar på en behavioristisk ledarskapsstil, men de skiljer sig åt i sina överväganden i planerandet av sin undervisning. De praktiskt-estetiska lärarna visar på en interpersonell ledarskapsstil och är i huvudsak överens om de överväganden som görs i planerandet av sin undervisning. Slutsatsen som kan dras är att ämnet som lärarna undervisade i till viss del präglar de ledarskapsrelaterade överväganden som de yrkesverksamma lärarna gjorde.

Detta arbete syftar till att undersöka hur musikteorilärare på gymnasiet arbetar med ämnet musikteori genom observationer av lektioner och intervjuer med lärare. Fokus ligger på att granska utrymmet som ges till elevsamarbete, användandet av digitala verktyg samt hur lärarna relaterar ämnet till elevernas praktiska användande. Detta har undersökts genom att först observera musikteorilärare under lektionstillfällen för att hitta intressanta aspekter av deras undervisning, inspirerat av metoden grounded theory. Sedan intervjuades dessa musikteorilärare närmre om just de aspekter som ansågs intressanta. I arbetets analysdel relateras sedan lärarnas svar till en teori om lärande som kallas Collaborative learning. Inom denna teori är grupparbete, ofta assisterat med digitala verktyg mycket viktigt, vilket är relevant för detta arbete. Under intervjuerna berättade en av de två intervjuade lärarna att grupparbeten var väldigt vanliga och att digitala verktyg användes ofta i undervisningen. Den andre läraren berättade motsatsen: grupparbeten skedde sällan och digitala verktyg hade provats under lektionstillfällen, men med otillfredsställande resultat. Båda lärarna relaterade musikteoriämnet till elevernas praktiska användande.

No description available.

Begreppet kroppsligt lärande finns inte tydligt uttryckt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Studiens syfte är att ta reda på vad forskningen beskriver som kroppsligt lärande och hur ett kroppsligt lärande kan bidra till elevers kunskapsutveckling i teknik. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökord formulerats utifrån syftet och sedan använts för att systematiskt söka litteratur i databaserna Libris, Summon, ERIC via Ebsco Google Scholar och ERIC via ProQuest. Efter sökprocessen har relevant litteratur genomgått kvalitetsgranskning och en innehållsanalys för att se om litteraturen svarade på frågeställningarna. I studien har fyra teman använts; Teoretiskt och praktiskt lärande, problemlösning, den tekniska världen och pedagogens ansvar. Genom den systematiska litteraturstudien visar resultatet att ett kroppsligt lärande är ett samarbete mellan hjärna och hand, teori och praktik i ett. Elever behöver få använda det kroppsliga lärandet för problemlösning och värdering av teknik. Studiens slutsatser pekar på vikten av användandet av kroppsligt lärande i undervisningen och på den stora roll som läraren har. Läraren bör bedriva en undervisning som är meningsfull och tydlig genom ett uttalat syfte. Den här studien kan redovisa en definition av kroppsligt lärande och vad det kan tillföra för elevernas kunskapsutveckling i teknikämnet. / <p>Naturvetenskap</p>

Syftet med studien är att undersöka elevers intresse för naturvetenskap och lärarens tankar om naturvetenskapsundervisningen. Studien syftar även till att undersöka lärarens tankar kring hur undervisningen skapar intresse hos eleven. Då resultaten i PISA och TIMSS är fortsatt låga samtidigt som forskningen visar att intresset påverkar resultatet blir denna studie viktig. Vidare visar forskningen att undervisningens upplägg kan påverka intresset för naturvetenskap. I grundskolans senare år minskar intresset för ämnet vilket kan tros bero på att ämnet upplevs som opersonligt och faktafokuserat. Det finns en generell uppfattning av att elever i skolans tidigare år har ett intresse för naturvetenskap, däremot har få studier genomförts på området. Denna studie blir därför viktig då syftet är att undersöka elevers intresse för naturvetenskap i skolans tidigare år. I undersökningen har ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpats med personliga semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datan har resulterat i slutsatsen att de tillfrågade eleverna visar generellt en positiv inställning till naturvetenskap. Lärarnas engagemang är en bidragande faktor till elevernas intresse. Resultaten visar även på intresseskapande faktorer som inte lyfts i forskningen men som ses som viktiga för eleverna så som användandet av digitala verktyg och möjligheten att rita.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en kvalitativ metod dels undersöka hur den praktiska fysträningen, med fokus på styrketräning bedrivs i sex ishockeylag hemmahörandes i J18-Elit. Parallellt utvärderas och presenteras även Svenska Ishockeyförbundets formella dokument gällande styrketräning. Den insamlade datan från tränarna, Svenska Ishockeyförbundets dokument och presenterad forskning i det aktuella ämnet ska sedermera ställas mot varandra och antingen bekräfta varandra och ge en samlad bild, eller visa på en skild syn gällande den praktiska styrketräningen för manliga ishockeyspelare i åldern 16 till 18 år (J-18). Utöver hur den praktiska styrketräningen bedrivs ska uppsatsen även undersöka i vilken utsträckning en specifik styrketränings-metod och tränarens utbildningsbakgrund eventuellt påverkar det aktuella lagets tabellplacering och framgång i ett eventuellt slutspel. Datan inhämtas genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med varje enskilt lags tränare som ansvarar för fysträningen. Svenska Ishockeyförbundets dokument har inhämtats både från offentliga hemsidor med tillgängligt material för allmänheten, och genom dokument som för gemene man kan köpas eller fås genom olika tränarutbildningar i Svenska ishockeyförbundets regi. Utifrån datan kunde ingen specifik styrketränings-metod eller specifik utbildningsbakgrund likställas med en hög tabellplacering. Den övergripande bild som framstår är att ishockeyn är för komplex ur ett fysiologiskt perspektiv för att kunna prioritera och likställa en specifik styrketränings-metod för sportslig framgång.