<p>I vårt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens värld, en studie av skolors</p><p>användning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen är att</p><p>undersöka möjligheter och anledningar till att använda konkret och laborativ materiel vid</p><p>inlärning av matematik.</p><p>I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lärandet med extra fokus på matematiken. Utifrån</p><p>litteraturen är det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet är för inlärning. Det framkommer</p><p>att konkret och laborativt materiel synliggör matematiken på ett sådant sätt att</p><p>eleverna kan lösa svårare uppgifter. När eleven ges möjligheten att få använda konkret och</p><p>laborativt materiel kan de nå en högre abstraktionsförmåga.</p><p>Metoden vi använt oss av är kvalitativ undersökningen. Av resultatet kunde man se att</p><p>vanligt förekommande materiel som finns tillgängligt för eleverna är klossar, olika</p><p>naturmateriel samt Montessoripedagogikens matematikmateriel. Något som är tydligt är</p><p>behovet av utrymme för att kunna arbeta med olika konkreta och laborativa materiel.</p><p>Tillgängligheten av materielen är viktig för att användandet skall bli en naturlig del av</p><p>matematikundervisningen.</p><p><strong><p>Ämnesord</p><p>Konkret materiel, laborativt materiel, praktiskt arbete, matematikundervisning</p>:</strong></p>

<p>Equality between men and women is in focus politically, in working life and in the media. There is a noticeable desire from the Swedish government to create a working environment with equal opportunities for men and women. The equality law in Sweden is an indication of that goal. During its existence, the equality law has gone through several changes. The purpose of the changes has been to improve the work with equality among employers. Due to the interest from politicians and the media it is interesting to see the observance of the law in the working life today.</p><p>This thesis consists of two parts. The first part presents the history of the equality law, the law and the legislation of today. It also presents different suggestions of how the employer can put the law into practice. The second part consists of two empirical studies. The first study describes and analyses the present proposals to establish better gender equality from a selected company, and the second study consists of six interviews carried out with employees at the selected company.</p><p>To establish the legislation of today, the traditional jurisprudential method has been used, which means studies of the law, the preparatory works, the doctrine and the legal usage within the subject field. The main focus is on the preparatory works leading to the legislation of today. The limit has been set to the 4-13 paragraphs in the equality law, consisting of the active measures imposing the employer not only to follow the rules according to the law, but also to take action to strive towards an equal workplace. The active measures have gone through changes over the years, which have toughened the regulations. Today, employers must also take into account the employees´ life outside the workplace, for instance making it easier to combine work with parenthood. After establishing the legislation of today, a legal analysis was conducted.</p><p>In order to find out what the legislation has led to, an empirical study carried out at a selected company is included in the thesis. In the empirical study, the existing equality plan at the company and interviews with six employees are being studied. The interviews were carried out with both men and women in different positions in order to receive a broader perspective. The two empirical studies have been presented and then put together in an empirical analysis.</p><p>In the final analysis, the legal and empirical analysis has been integrated. The result show that it is not only the law which decides how the workplace deals with equality.</p>

A free choice reform of compulsory schools was established in Sweden in the early 1990s. This study is about how families have reasoned and acted in relation to this reform and how their children, as a result, are dispersed to schools. The study has been carried out in two distinctly different areas in one ofStockholm’s district councils – a middle-class suburb consisting of villas, and anotherarea made up of apartment houses with low income residents of mostly foreign backgrounds. Twenty-one families in different socio-economic positions were interviewed because they had either chosen a popular school or their child had remained in a school that was less favoured. The concepts, practical sense, habitus, capital and distribution, as used by the French sociologist Pierre Bourdieu, constitute the theoretical framework and support the analyses. Interview methods are also borrowed from Bourdieu. The interviews with families are compiled into chapters based on the families’practices, that is, to what schools their children are dispersed. Findings show that the families’ decisions about schools are not made along rationalchoice models, as assumed. Processes are complex and structural factors are of greatimportance. These factors together with the families’ resources decide how pupils are distributed to schools. Cultural, or informational capital are most significant. Habitus and practical sense decide how choices are made in the family. Families’ socioeconomic situation and the circumstances governing choices and decision making about schools vary regarding shortage and necessity on the one hand and the “luxury” of being ambivalent, on the other. These factors effect what schools the child ends up in. This may have significant implications for the child, since the quality of schools varies extensively. The system produces winners and losers, meaning that an equivalent educational system is difficult to maintain.

I vårt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens värld, en studie av skolors användning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen är att undersöka möjligheter och anledningar till att använda konkret och laborativ materiel vid inlärning av matematik. I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lärandet med extra fokus på matematiken. Utifrån litteraturen är det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet är för inlärning. Det framkommer att konkret och laborativt materiel synliggör matematiken på ett sådant sätt att eleverna kan lösa svårare uppgifter. När eleven ges möjligheten att få använda konkret och laborativt materiel kan de nå en högre abstraktionsförmåga. Metoden vi använt oss av är kvalitativ undersökningen. Av resultatet kunde man se att vanligt förekommande materiel som finns tillgängligt för eleverna är klossar, olika naturmateriel samt Montessoripedagogikens matematikmateriel. Något som är tydligt är behovet av utrymme för att kunna arbeta med olika konkreta och laborativa materiel. Tillgängligheten av materielen är viktig för att användandet skall bli en naturlig del av matematikundervisningen. Ämnesord Konkret materiel, laborativt materiel, praktiskt arbete, matematikundervisning :

Equality between men and women is in focus politically, in working life and in the media. There is a noticeable desire from the Swedish government to create a working environment with equal opportunities for men and women. The equality law in Sweden is an indication of that goal. During its existence, the equality law has gone through several changes. The purpose of the changes has been to improve the work with equality among employers. Due to the interest from politicians and the media it is interesting to see the observance of the law in the working life today. This thesis consists of two parts. The first part presents the history of the equality law, the law and the legislation of today. It also presents different suggestions of how the employer can put the law into practice. The second part consists of two empirical studies. The first study describes and analyses the present proposals to establish better gender equality from a selected company, and the second study consists of six interviews carried out with employees at the selected company. To establish the legislation of today, the traditional jurisprudential method has been used, which means studies of the law, the preparatory works, the doctrine and the legal usage within the subject field. The main focus is on the preparatory works leading to the legislation of today. The limit has been set to the 4-13 paragraphs in the equality law, consisting of the active measures imposing the employer not only to follow the rules according to the law, but also to take action to strive towards an equal workplace. The active measures have gone through changes over the years, which have toughened the regulations. Today, employers must also take into account the employees´ life outside the workplace, for instance making it easier to combine work with parenthood. After establishing the legislation of today, a legal analysis was conducted. In order to find out what the legislation has led to, an empirical study carried out at a selected company is included in the thesis. In the empirical study, the existing equality plan at the company and interviews with six employees are being studied. The interviews were carried out with both men and women in different positions in order to receive a broader perspective. The two empirical studies have been presented and then put together in an empirical analysis. In the final analysis, the legal and empirical analysis has been integrated. The result show that it is not only the law which decides how the workplace deals with equality.

Sammanfattning och förord Studien fokuserar på lärarstudenters syn på fritidspedagogens roll för fostran av barn på fritidshem. Den franske sociologen Bourdieu och hans tankar om socialisation är studiens huvudsakliga teoretiska perspektiv. Bourdieu talar om fält, kapital, praktiskt sinne och habitus. I min studie jämför jag Bourdiues tankar med några pedagoger såsom Dewey och Säljö vilkas arbete är mer sociokulturell inriktat. För att tydliggöra hur fostran av barn på fritidshem sker har jag intervjuat tio blivande lärarstudenter vilka studerar med inriktning mot fritidshemmets pedagogik. Jag genomförde intervjuerna individuellt och i mindre grupper. De svar som framkom vid intervjuerna synliggjorde två huvudinriktningar bland de intervjuade lärarstudenterna med avseende på fostran, explicit fostran och implicit fostran. Några av de blivande fritidspedagogerna såg inledningsvis sin roll som fostrare som en del av explicit fostran, till exempel när regler utarbetas och när barnen behöver tillrättavisas då regler bryts. Den andra gruppen av lärarstudenter såg sin roll som fostrare på fritidshem som en del av implicit fostran. De såg att implicit fostran äger rum inom fritidsverksamheten vid alla tillfällen då inte explicit fostran förekommer. Resultatet visar fritidspedagogernas oerhört viktiga arbete som förebilder och fostrare för barn på fritidshem, i samarbete med barnens föräldrar. Min handledare, professor Inge Johansson, har varit ett gott stöd för min studie och gett mig många värdefulla synpunkter. Det är en stor förmån att ha en handledare som är en av de ledande forskarna inom fritidshemmens verksamhetsfält. Ett gott stöd har jag även haft av min familj, vilka läst och kommenterat mina texter. Nyckelord Fritidshem, fostran, social fostran, Bourdieu, fält, kapital, praktiskt sinne, habitus This study focuses student teachers’ views on the role of leisure time pedagogues in educating children at leisure time centres. The French sociologist Bourdieu and his ideas of socialisation are the main theoretical basis for my study. Bourdieu talks about fields, capital, practical sense and habitus. In the study I also compare Bourdiues ideas with the ideas of other pedagogues, such as Dewey and Säljö, whose works are more concerned with sociocultural education. In order to clarify the idea of educating children at leisure time centres I made interviews with 10 student teachers who are studying to become leisure time pedagogues. I held the interviews in small groups or with one subject at a time. The interviews in the study imply that there are two main ways of educating children among the student teachers; the explicit way of education and the implicit way of education. Some of the prospective leisure time pedagogues initially notice their part in the explicit way of educating children, i.e. when the rules of the leisure time centre are made up and when those rules are broken and they have to reprove the children. The other student teachers recognize the educating of children at the leisure time centre when they look at implicit education. Those prospective leisure time pedagogues find that implicit education is what you continually do at the leisure time centre under the condition that no explicit education takes place. This way of educating children seems to characteristic of leisure time pedagogues who truly engage in their work and take a genuine interest in children. The results indicate that the leisure time pedagogues have an important work to do as trainers for young people. Keywords Leisure time centres, education, social education, Bourdieu, fields, capital, practical sense, habitus

De lärare som är självkritiska och kontinuerligt ifrågasätter sitt arbete samt är öppna för förändringar har alla möjligheter till att levandegöra arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Tanken är att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt och levande verktyg i elevens kunskapsutveckling. För att eleverna ska bli en aktör med egen vilja och kapacitet att lära måste de uppleva att de har kontroll över sin situation. När elevens mål är realistiska och tydliga, vet de vart de är på väg och hur de ska ta sig dit vilket leder till ökad motivation och lust att lära. Syftet med vårt arbete har varit att lyfta fram de fördelar aktörerna i den pedagogiska verksamheten kan vinna när de aktivt arbetar med den individuella utvecklingsplanen. Syftet har också varit att studera en lärares arbete med att levandegöra den individuella utvecklingsplanen. Vår undersökning bygger på läst litteratur, kvalitativa intervjuer och enkäter. Viktiga aspekter som har kommit fram i vår studie är att en skola som skall utvecklas fortlöpande bör ifrågasätta sina gemensamma undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Studien har dessutom gett oss en vidgad syn på fördelar som alla parter i den pedagogiska verksamheten vinner i levandegörandet av den individuella utvecklingsplanen.

Skolan har gått ifrån katederundervisning, till att få eleverna mer aktiva i sitt lärande. Alla elever är mer eller mindre tvungna att gå på gymnasiet idag. Jag undervisar i teknik på ett praktiskt program och jag ser elever som är omotiverade och oengagerade. I min undervisning vill jag att eleverna ska ta ansvar för sitt lärande och att vi samarbetar för att eleverna ska nå målen. Det ska vara som en dans, både roligt och inspirerande. Tango är ett kroppsspråk. När dansarna har lärt sig alla figurer och regler, och behärskar dem, behöver man glömma reglerna. Det sitter i kroppen, man behöver inte längre tänka på vad man gör. Först då kan man säga att man dansar tango. Äkta tango är en kommunikation och varje tango är unik i det att det är paret som gemensamt skapar dansen, som de dansar. Här och nu. I detta arbete beskriver jag mitt pedagogiska arbete. Hur jag jobbar för att få eleverna att reflektera över sitt lärande och få ett logiskt tänkande genom att arbeta med problemlösning. Jag har haft förmånen att få göra dialogseminarier i en liten gymnasieskola i mörkaste Småland. Totalt är det drygt 30 lärare som arbetar där. Genom att föra ett kvalificerat samtal och reflektion tillsammans med andra, är dialogseminariemetoden en metod för att få förståelse för hur yrkeskunskapen ska kunna utvecklas och fördjupas. En dialog för att förstå och förklara den egna praktiken där tyst kunskap och reflekterande praxis är i fokus. Om jag ska sammanfatta vad som gör en bra lärare, är det inte att man får en legitimation på de kurser man har läst och därmed år behörig att lära ut. En bra lärare ska ha en intuition om vad som fungerar och kunna läsa av gruppen. Du ska vara engagerad och motiverad och skapa kreativa miljöer varje dag. Skolledningen är också viktig. Att de är ledare för den pedagogiska utvecklingen. Det är viktigt att ledare vågar uppmuntra och inte bestraffar misslyckande för att skolan ska kunna utvecklas.

This degree project is an inquiry in how plan layouts and functions should be designed to suit families with children. The project aim to, if possible, find good solutions and designed houses that satisfy the requirements a family have. Last spring we contacted Willa Nordic AB, a company that produce houses, and they had a suggestion to investigate living for families with children. Their motif were that they lacked in information and knowledge in how to design houses that correspond to a family's needs. We thought the idea was exiting and motivating. The autumn 2008 studies were made on earlier published reports, in the subject "living environment", to get a solid background. The earlier inquiries shows a clear development through the whole 1900's, from being without standards to have well defined norms. Though, there are still today no defined guidelines for how to design a house for a family. As a complement to the earlier published reports we have implemented one questionnaire and two interviews. Both the questionnaire and the interviews have shown us qualities that are important to provide houses made for families. We have also decided to clarify aspects as children's health and secure, and general, functional and open plan layouts. To get to a result we discuss a few different headlines; storage, spaces for children and youths, one or two storey, general layouts, bedrooms, open plan layout and a second entry. The discussion is made from a children and family life perspective. The result shows that it's impossible to design one solution that fits all families. Every family constellation and their habits looks different and there are no plan layout that satisfies all. Although we believe that there are some common points that should be considered when planning a house for families with children. It's important that the family answer questions to fulfill their needs. In the result we have illuminate some qualities that we assume positive for families with children.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på varför trä- och metallslöjdslärare anser att slöjdämnet är viktigt. Andelen obehöriga lärare som undervisar i slöjdämnet är hög; samtidigt som Skolverket (Johansson &amp; Hasselskog, 2005) i en utvärdering av ämnet slöjd har visat på att både elever och föräldrar ansåg att slöjden är rolig men inte nyttig. Om man därtill lägger att slöjdundervisningen är dyr och att många skolor idag har besparingskrav på sig samt ansträngda budgetar, kan man lätt ifrågasätta slöjdens plats på schemat. Därför har jag valt att intervjua verksamma trä- och metallslöjdslärare för att ta reda på deras åsikter kring varför slöjden är viktig och varför elever idag bör undervisas i slöjd. Under intervjuer kommer det fram att lärarna anser att slöjden är viktig och att den kompletterar elevernas övriga undervisning på flera positiva sätt. De framhåller även att slöjden utvecklar elevernas tänkande och ger dem en praktisk handlingsberedskap som de har nytta av både i skolan och i sitt kommande vuxenliv, samtidigt som slöjden värnar om ett kulturarv.