Dagens samhälle står inför en stor utmaning att möta det entreprenöriella behovet av drivkrafter som för svenskt näringsliv framåt. Skolverket (2022b) beskriver vikten av en entreprenöriellt präglad skola som ger elever möjlighet till kreativitet och skapande. Forskning inom entreprenörskap i skolan belyser svårigheter som finns för att forma en skola med entreprenöriell nyfikenhet. Ekonomiprogrammet är ett gymnasialt teoretiskt program som enligt Gy11 (2019) ska ge elever möjlighet att praktiskt driva företag, dock visar tidigare forskning på didaktiska utmaningar för att låta elever arbeta i en process. Med denna studie vill jag ta reda på hur vi lärare på ekonomiprogrammet arbetar för att eleverna på ett teoretiskt program ska få praktisk erfarenhet av företagande. Studien utgår från en entreprenöriell teoretisk referensram med perspektiv på hur entreprenörskap definieras, realiseras och lärarens roll i elevens entreprenöriella process.Studiens empiriska material utgörs av intervjuer med tre ekonomilärare samt efterföljande klassrumsobservationer. I studien framkom att ekonomilärarna ansåg att stora delar av ekonomiprogrammet kan genomföras praktiskt för att låta eleverna utveckla entreprenöriella kompetenser. Studiens slutsats är att lärare inom ekonomiprogrammet arbetar praktiskt i högre uträckning än vad tidigare forskning hänvisat till och det finns en önskan om att utveckla det ytterligare. Det visade sig dock finnas en osäkerhet kring kopplingen till skolans kunskapskrav och traditionella didaktik när ett teoretiskt program vill bli mer praktiskt.

The purpose of this study is to contribute to more knowledge about primary school teachers’ use of teaching materials in technology education. We wanted to explore the experiences and perceptions that primary school teachers have of using teaching materials in their technology education, on the basis of the subjects´ practical tradition. The method used to collect data was qualitative, semi-structured interviews. In the study, seven primary school teachers who teach technology were interviewed. The results of the study shows that teachers have varying attitudes towards technology. Some teachers appreciate the subject and shows a lot of commitment, while others feel uncertainty and are uncomfortable teaching the subject. All of the teachers express that technology is a very practical subject, where students get to construct different things. The result also shows different reasonings regarding the use of teaching materials in technology, however, all teachers believe that available textbooks must be simplified and adapted to the level of the students. Teaching materials in technology are also considered to be deficient when compared to teaching aids in other subjects. The conclusion of our study is that all teachers use teaching materials in their technology education. The current textbooks that the teachers have are too difficult for the students and the language needs to be simplified, the teachers would therefore need to review the contents of the teaching materials or create their own. To create a balance between theory and practice in teaching, the teaching material NTA works well.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att belysa mellanstadielärares uppfattning om materialet NTA. Vidare syftar studien till att se hur elever kommunicerar och interagerar med varandra under det praktiska arbetet som medföljer NTA-materialet. Genomförandet av denna studie har varit kvalitativa intervjuer med fem mellanstadielärare samt genom klassrumsobservationer i tre mellanstadieklasser. Resultatet tyder på att lärarna anser att NTAmaterialet är ett bra komplement och att det finns möjlighet för samtal och diskussioner i samband med det praktiska arbetet. Vidare beskriver lärarna att eleverna pratar mycket med varandra på ett sonderande sätt under praktiskt arbete, något som dock inte stärks i de genomförda observationerna. Där framkommer det att eleverna pratar mer kumulativt med varandra i och med att de till största del ger varandra instruktioner. / This is a qualitative study with the purpose to shed light on grade 4-6 teachers' perception of the material NTA. Furthermore, the study aims to see how students communicate and interact with each other during the practical work that comes with the NTA material. The study builds upon qualitative interviews with five grade 4-6 teachers and on classroom observations in three grade 4-6 classes. The result shows that the teachers think that the NTA material is good complement and that it gives opportunities for conversations and discussions during practical work. Furthermore, the teachers describe that the pupils talk a lot with each other in an exploratory way during practical work, something which, however, is not confirmed in the observations made. There it appears that the pupils’ talk is mostly of a cumulative character, where the pupils give each other instructions.

The purpose of this study was to find out how teachers in primary school implement practical work in their classrooms and what experiences they have of Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA). To find out the answers I used semi structured interviews and a poll inquiry. In the study there were four interviews that were recorded with sound and 31 polls that were done by Survey & Report through Karlstad University. The study refers to prior studies about inquiries and practical works in classroom practice. The study shows that the majority of the teachers in this study work regularly with inquiry in their science teaching. The study also shows that the majority of the group has a positive experience of NTA and appreciates the structure and the opportunity to further educate themselves in the science subjects. The study also shows inquiries outside of what NTA can offer. They are mainly done in biology and physics for example as observations of animal and nature or playground physics where teeters and slides are used to study different physics phenomena.

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur elever beskriver tyst kunskap med fokus på slöjd. För att undersöka detta intervjuades elever i årskurs 6 utifrån en kvalitativ metod baserad på fenomenologi. Resultatet visar att de intervjuade eleverna kunde bryta ner tidigare erfarenheter av tyst kunskap, både kopplat till slöjd och fritidsaktiviteter. Eleverna värderade även den tysta kunskapen de lärde sig i slöjden högt för framtida behov och den personliga utvecklingen.

<p>A free choice reform of compulsory schools was established in Sweden in the early 1990s. This study is about how families have reasoned and acted in relation to this reform and how their children, as a result, are dispersed to schools.</p><p>The study has been carried out in two distinctly different areas in one ofStockholm’s district councils – a middle-class suburb consisting of villas, and anotherarea made up of apartment houses with low income residents of mostly foreign backgrounds. Twenty-one families in different socio-economic positions were interviewed because they had either chosen a popular school or their child had remained in a school that was less favoured. The concepts, practical sense, habitus, capital and distribution, as used by the French sociologist Pierre Bourdieu, constitute the theoretical framework and support the analyses. Interview methods are also borrowed from Bourdieu.</p><p>The interviews with families are compiled into chapters based on the families’practices, that is, to what schools their children are dispersed.</p><p>Findings show that the families’ decisions about schools are not made along rationalchoice models, as assumed. Processes are complex and structural factors are of greatimportance. These factors together with the families’ resources decide how pupils are distributed to schools. Cultural, or informational capital are most significant. Habitus and practical sense decide how choices are made in the family. Families’ socioeconomic situation and the circumstances governing choices and decision making about schools vary regarding shortage and necessity on the one hand and the “luxury” of being ambivalent, on the other. These factors effect what schools the child ends up in. This may have significant implications for the child, since the quality of schools varies extensively. The system produces winners and losers, meaning that an equivalent educational system is difficult to maintain.</p>

<p>Sammanfattning och förord Studien fokuserar på lärarstudenters syn på fritidspedagogens roll för fostran av barn på fritidshem. Den franske sociologen Bourdieu och hans tankar om socialisation är studiens huvudsakliga teoretiska perspektiv. Bourdieu talar om fält, kapital, praktiskt sinne och habitus. I min studie jämför jag Bourdiues tankar med några pedagoger såsom Dewey och Säljö vilkas arbete är mer sociokulturell inriktat. För att tydliggöra hur fostran av barn på fritidshem sker har jag intervjuat tio blivande lärarstudenter vilka studerar med inriktning mot fritidshemmets pedagogik. Jag genomförde intervjuerna individuellt och i mindre grupper. De svar som framkom vid intervjuerna synliggjorde två huvudinriktningar bland de intervjuade lärarstudenterna med avseende på fostran, explicit fostran och implicit fostran. Några av de blivande fritidspedagogerna såg inledningsvis sin roll som fostrare som en del av explicit fostran, till exempel när regler utarbetas och när barnen behöver tillrättavisas då regler bryts. Den andra gruppen av lärarstudenter såg sin roll som fostrare på fritidshem som en del av implicit fostran. De såg att implicit fostran äger rum inom fritidsverksamheten vid alla tillfällen då inte explicit fostran förekommer. Resultatet visar fritidspedagogernas oerhört viktiga arbete som förebilder och fostrare för barn på fritidshem, i samarbete med barnens föräldrar. Min handledare, professor Inge Johansson, har varit ett gott stöd för min studie och gett mig många värdefulla synpunkter. Det är en stor förmån att ha en handledare som är en av de ledande forskarna inom fritidshemmens verksamhetsfält. Ett gott stöd har jag även haft av min familj, vilka läst och kommenterat mina texter. Nyckelord Fritidshem, fostran, social fostran, Bourdieu, fält, kapital, praktiskt sinne, habitus</p><p>This study focuses student teachers’ views on the role of leisure time pedagogues in educating children at leisure time centres. The French sociologist Bourdieu and his ideas of socialisation are the main theoretical basis for my study. Bourdieu talks about fields, capital, practical sense and habitus. In the study I also compare Bourdiues ideas with the ideas of other pedagogues, such as Dewey and Säljö, whose works are more concerned with sociocultural education. In order to clarify the idea of educating children at leisure time centres I made interviews with 10 student teachers who are studying to become leisure time pedagogues. I held the interviews in small groups or with one subject at a time. The interviews in the study imply that there are two main ways of educating children among the student teachers; the explicit way of education and the implicit way of education. Some of the prospective leisure time pedagogues initially notice their part in the explicit way of educating children, i.e. when the rules of the leisure time centre are made up and when those rules are broken and they have to reprove the children. The other student teachers recognize the educating of children at the leisure time centre when they look at implicit education. Those prospective leisure time pedagogues find that implicit education is what you continually do at the leisure time centre under the condition that no explicit education takes place. This way of educating children seems to characteristic of leisure time pedagogues who truly engage in their work and take a genuine interest in children. The results indicate that the leisure time pedagogues have an important work to do as trainers for young people. Keywords Leisure time centres, education, social education, Bourdieu, fields, capital, practical sense, habitus</p>

<p>De lärare som är självkritiska och kontinuerligt ifrågasätter sitt arbete samt är öppna för förändringar har alla möjligheter till att levandegöra arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Tanken är att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt och levande verktyg i elevens kunskapsutveckling. För att eleverna ska bli en aktör med egen vilja och kapacitet att lära måste de uppleva att de har kontroll över sin situation. När elevens mål är realistiska och tydliga, vet de vart de är på väg och hur de ska ta sig dit vilket leder till ökad motivation och lust att lära. Syftet med vårt arbete har varit att lyfta fram de fördelar aktörerna i den pedagogiska verksamheten kan vinna när de aktivt arbetar med den individuella utvecklingsplanen. Syftet har också varit att studera en lärares arbete med att levandegöra den individuella utvecklingsplanen. Vår undersökning bygger på läst litteratur, kvalitativa intervjuer och enkäter. Viktiga aspekter som har kommit fram i vår studie är att en skola som skall utvecklas fortlöpande bör ifrågasätta sina gemensamma undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Studien har dessutom gett oss en vidgad syn på fördelar som alla parter i den pedagogiska verksamheten vinner i levandegörandet av den individuella utvecklingsplanen.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att belysa elever och pedagogers upplevelser kring utomhuspedagogik, utifrån elevers lärande med utomhuspedagogiken som lärandesätt. Studien grundas utifrån gruppintervjuer med elever och pedagoger på två skilda skolor som bedriver utomhuspedagogik regelbundet. Dessa intervjuades åtskilda. Empirin från intervjuerna transkriberades, sorterades och sammanställdes till det kommande resultatet. </p><p>Studien visar att majoriteten av eleverna och pedagogerna ser utomhuspedagogik som positivt. Dessa parter förknippar pedagogiken med praktiskt lärande, varierat arbetssätt och ämnesintegrering. Genom studien framkommer det att utomhuspedagogik erbjuder ett flertal vinster exempelvis hälsan och motoriken förbättras samtidigt som det sociala samspelet stimuleras. För att skapa en tydligare och djupare bild av elevers och pedagogers ordval vid beskrivning av deras upplevelse kring utomhuspedagogik har vi valt att sammanställa positiva respektive negativt laddade ord. Studien visar att positivt laddade ord hos elever och pedagoger överväger, samt att eleverna och pedagogerna använder sig utav liknande ord vid beskrivningar av deras upplevelser, tankar och erfarenheter. Genom studien framkommer det att de ord som används i positiv bemärkelse speglar pedagogiken som lärandesätt medan negativt laddade ord som användes reflekterade förhållanden runt pedagogiken exempelvis vädret. <strong></strong></p>

<p><p>Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på varför trä- och metallslöjdslärare anser att slöjdämnet är viktigt. Andelen obehöriga lärare som undervisar i slöjdämnet är hög; samtidigt som Skolverket (Johansson & Hasselskog, 2005) i en utvärdering av ämnet slöjd har visat på att både elever och föräldrar ansåg att slöjden är rolig men inte nyttig. Om man därtill lägger att slöjdundervisningen är dyr och att många skolor idag har besparingskrav på sig samt ansträngda budgetar, kan man lätt ifrågasätta slöjdens plats på schemat. Därför har jag valt att intervjua verksamma trä- och metallslöjdslärare för att ta reda på deras åsikter kring varför slöjden är viktig och varför elever idag bör undervisas i slöjd. Under intervjuer kommer det fram att lärarna anser att slöjden är viktig och att den kompletterar elevernas övriga undervisning på flera positiva sätt. De framhåller även att slöjden utvecklar elevernas tänkande och ger dem en praktisk handlingsberedskap som de har nytta av både i skolan och i sitt kommande vuxenliv, samtidigt som slöjden värnar om ett kulturarv.</p></p>