SAMMANFATTNING Anette Eriksson Barns delaktighet i förskolan – är den villkorad av de vuxna? - Förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i förskolans vardag. Vårterminen 2007 Antal sidor 59 Syftet med denna studie var att undersöka, analysera och beskriva hur förskollärare uppfattar delaktighet i förskolans vardag. En litteratursökning visade att det fanns få studier avseende förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i förskolan. Studien är kvalitativ med en innehållsanalys och har en metodtriangulerad design. Studien inleds med en undersökning av en öppen forskningsfråga, vidare har 20 intervjuer genomförts med förskollärare. Resultaten i den öppna frågan visade att förskolepersonal har två perspektiv på barns delaktighet, ett barnperspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Resultaten i intervjuerna på visade att förskollärare definierar delaktighet som beslutsprocesser och att vara med att välja och bestämma. Resultaten visar vidare att en djup medvetenhet om vad som främjar barns delaktighet i förskolan finns hos förskollärare, ytterligare visar resultaten att denna medvetenhet inte alltid leder till att delaktigheten för barnen ökas. Resultaten visar att förskollärare även har en kunskap om vad det är som hindrar en ökning av barns delaktighet i förskolan. Dessa hinder består av förskolans struktur och informella strukturer som förskollärarna anser sig styrda av i arbetet i barngrupp och arbetslaget. Nyckelord: Delaktighet, förskola, förskollärare, förskolebarn, bestämma. / Abstract Anette Eriksson Children’s participation in the pre-school –on conditions of the adults? - Pre-school teachers concepts of children’s participation in pre-schools everyday life. 2007 Pages 22 The purpose of this study was to investigate, analyze and describe pre-school teachers concepts of children’s participation in pre-schools every day life. A literature study showed that there were few studies, in the exiting literature, concerning pre-school teachers conceptions of children’s participation in the pre-school daily life. The study is a qualitative inquiry containing a content analysis and has a methods triangulation design. The initial step of the inquiry was an open research question, furthermore has 20 interviews been conducted with pre-school teachers. The results of the open research question showed that pre-school teachers has two perspectives of how they view children’s participation, one child-perspective and one pre-school activities-perspective. Results from the interviews shows that pre-school teachers define participation as decision-making processes and to have the opportunity to choose as well as a prospect of taking decisions. The results further shows that pre-school teachers has a deep awareness of what supports participation in pre-schools, further more the results show that this awareness does not always lead to increased participation on the children’s behalf. The results additionally show that pre-school teachers also have an understanding of what prevents participation in the pre-school. The obstacles consist of the pre-school structure and informal structures. Pre-schools teachers consider themselves as being ruled by these obstacles both in the work with the children and in the teacher team. Keywords: Partcipation, Pre-school, Pre-school teacher, Pre-school children, Decision-making.

Syftet med vår studie är att få en inblick i om förskollärare är medvetna om hur de utformar innemiljön på förskolan och vilken barnsyn som speglar sig i deras pedagogiska miljö. Vi vill veta om förskollärarna utformar miljön så att den lockar till meningsskapande aktiviteter för varje barn. Frågeställningar: Vad har förskollärarna för tankar kring den pedagogiska miljön på förskolan? Vilken barnsyn speglas i de pedagogiska miljöerna? Hur utformar förskollärarna miljön så att den lockar till meningsfulla aktiviteter för varje barn? Uppsatsen tar sin huvudsakliga teoretiska utgångspunkt i det postmoderna perspektivet. Studien bygger på data bestående av sex intervjuer med förskollärare och observation av innemiljöerna på de förskolor som de är verksamma i. Vårt resultat visar att förskollärarnas tankar och barnsyn speglar sig i miljön. Miljön bör vara föränderlig och barnens intressen samt behov ska vara utgångspunkten vid utformningen. Detta för att varje barn ska hitta någon aktivitet som är meningsfull för dem. / The purpose of our study is to get an insight into if the pre-school teachers are aware of how they design the indoor environment at the pre-schools and which child perspective is reflected in their pedagogical environment. We want to know if pre-school teachers design their environment so that it invites to meaningful creativity and activity for each child. Questions: What thoughts do the pre-school teachers have regarding the pedagogical environment at the pre-school? Which child perspective is reflected in the pedagogical milieus/environments? How does the pre-school design the environment so that it invites to meaningful creativity and activity for each child? The paper takes its primary theoretical starting point in the postmodern perspective. The study is based on data from six interviews with pre-school teachers and observations of their pre-schools’ indoor environment. Our result shows, that the pre-school teachers’ thoughts and child perspective are reflected in the environment. It should be in constant change, and the child’s interests and needs should be the primary focus in the design of the environment. Each child needs to get the possibility to find some activities which can develop them.

Lärare i dagens skola förväntas att vilja arbeta tillsammans med andra lärare i arbetslag, men har dock en lång tradition bakom sig att individuellt planera och leda arbetet i klassummet. Förskollärare å sin sida har en längre tradition bakom sig att tillsammans planera och leda arbetet bland barnen. Men vad är viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien är att bidra till kunskap om variationer i förskollärares och lärares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus på det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jämföra dessa båda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjälp av en kvalitativ metod har tre lärare samt tre förskollärare intervjuats för att hitta olika sätt att förstå vad som är betydelsefullt för samarbete i arbetslag. Utsagorna tolkades för att hitta variationer samt likheter och skillnader i förskollärarnas respektive lärarnas uppfattningar. I resultatet presenteras ett antal variationer av uppfattningar genom likvärdiga kategorier, som anses betydelsefulla för samarbete i arbetslag. Resultatet visade på likheter i lärares och förskollärares sätt att uppfatta vad som är viktigt för samarbete, men även skillnader. Tid till att planera och diskutera i arbetslaget, tillåtande klimat, arbetslagets sammansättning och utbildning är exempel på vad som uppfattades vara betydelsefullt. Resultatet sätts sedan i ett sammanhang där vi diskuterar vårt resultat i förhållande till tidigare forskning och vilka konsekvenser detta medför i dagens förskola och skola. / In today’s education system, teachers are expected to work together with other teachers as a team; however teachers have a long history of individually planning and leading work in the classroom. On the other hand, pre-school teachers have an even longer tradition of collaboratively planning for and leading the classroom among their colleagues. Given these two differing approaches, what contributes to cooperation in a work team? This study will further the knowledge of variations in preschool teachers and teachers’ thoughts about working together as a team and what´s important for collaboration for to compare and contrast these approaches. Through qualitative research three teachers and three pre-school teachers have been interviewed in order to uncover what contributes to cooperation in teacher teams. The teachers and pre-school teachers’ statements were interpreted to find similarities and differences among their understandings. Although some differences were found among the two groups, the results display similarities in the teachers and pre-school teachers’ understanding of what is important for cooperation. Time to plan and discuss, the group climate, and the composition of members and education were all provided as examples of what is important for cooperation among teaching teams. The results are put in context as we discuss their relationship to earlier research and the consequences that this will have in today’s pre-schools and schools.

<p>Lärare i dagens skola förväntas att vilja arbeta tillsammans med andra lärare i arbetslag, men har dock en lång tradition bakom sig att individuellt planera och leda arbetet i klassummet. Förskollärare å sin sida har en längre tradition bakom sig att tillsammans planera och leda arbetet bland barnen. Men vad är viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien är att bidra till kunskap om variationer i förskollärares och lärares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus på det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jämföra dessa båda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjälp av en kvalitativ metod har tre lärare samt tre förskollärare intervjuats för att hitta olika sätt att förstå vad som är betydelsefullt för samarbete i arbetslag. Utsagorna tolkades för att hitta variationer samt likheter och skillnader i förskollärarnas respektive lärarnas uppfattningar. I resultatet presenteras ett antal variationer av uppfattningar genom likvärdiga kategorier, som anses betydelsefulla för samarbete i arbetslag. Resultatet visade på likheter i lärares och förskollärares sätt att uppfatta vad som är viktigt för samarbete, men även skillnader. Tid till att planera och diskutera i arbetslaget, tillåtande klimat, arbetslagets sammansättning och utbildning är exempel på vad som uppfattades vara betydelsefullt. Resultatet sätts sedan i ett sammanhang där vi diskuterar vårt resultat i förhållande till tidigare forskning och vilka konsekvenser detta medför i dagens förskola och skola.</p> / <p>In today’s education system, teachers are expected to work together with other teachers as a team; however teachers have a long history of individually planning and leading work in the classroom. On the other hand, pre-school teachers have an even longer tradition of collaboratively planning for and leading the classroom among their colleagues. Given these two differing approaches, what contributes to cooperation in a work team? This study will further the knowledge of variations in preschool teachers and teachers’ thoughts about working together as a team and what´s important for collaboration for to compare and contrast these approaches. Through qualitative research three teachers and three pre-school teachers have been interviewed in order to uncover what contributes to cooperation in teacher teams. The teachers and pre-school teachers’ statements were interpreted to find similarities and differences among their understandings. Although some differences were found among the two groups, the results display similarities in the teachers and pre-school teachers’ understanding of what is important for cooperation. Time to plan and discuss, the group climate, and the composition of members and education were all provided as examples of what is important for cooperation among teaching teams. The results are put in context as we discuss their relationship to earlier research and the consequences that this will have in today’s pre-schools and schools.</p>

<p>Syftet med vår studie är att få en inblick i om förskollärare är medvetna om hur de utformar innemiljön på förskolan och vilken barnsyn som speglar sig i deras pedagogiska miljö. Vi vill veta om förskollärarna utformar miljön så att den lockar till meningsskapande aktiviteter för varje barn.</p><p>Frågeställningar:</p><p>Vad har förskollärarna för tankar kring den pedagogiska miljön på förskolan?</p><p>Vilken barnsyn speglas i de pedagogiska miljöerna?</p><p>Hur utformar förskollärarna miljön så att den lockar till meningsfulla aktiviteter för varje barn?</p><p>Uppsatsen tar sin huvudsakliga teoretiska utgångspunkt i det postmoderna perspektivet. Studien bygger på data bestående av sex intervjuer med förskollärare och observation av innemiljöerna på de förskolor som de är verksamma i.</p><p>Vårt resultat visar att förskollärarnas tankar och barnsyn speglar sig i miljön. Miljön bör vara föränderlig och barnens intressen samt behov ska vara utgångspunkten vid utformningen. Detta för att varje barn ska hitta någon aktivitet som är meningsfull för dem.</p> / <p>The purpose of our study is to get an insight into if the pre-school teachers are aware of how they design the indoor environment at the pre-schools and which child perspective is reflected in their pedagogical environment. We want to know if pre-school teachers design their environment so that it invites to meaningful creativity and activity for each child.</p><p>Questions:</p><p>What thoughts do the pre-school teachers have regarding the pedagogical environment at the pre-school?</p><p>Which child perspective is reflected in the pedagogical milieus/environments?</p><p>How does the pre-school design the environment so that it invites to meaningful creativity and activity for each child?</p><p>The paper takes its primary theoretical starting point in the postmodern perspective. The study is based on data from six interviews with pre-school teachers and observations of their pre-schools’ indoor environment.</p><p>Our result shows, that the pre-school teachers’ thoughts and child perspective are reflected in the environment. It should be in constant change, and the child’s interests and needs should be the primary focus in the design of the environment. Each child needs to get the possibility to find some activities which can develop them.</p>

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt. I Lindqvists teori framträder begreppen; tema, drama, gestaltning, lekmiljö, lekvärld och fantasi, som centrala. Begreppen använder jag för att rikta samtalet i mina intervjuer och för att förklara och förstå vid analys samt redogörelse av mitt resultat. Jag har identifierat olika faser i förskollärarnas arbetsprocess. Dessa faser presenterar jag som mitt resultat, exempelvis “starten”, “syftet”, “välja tema”, “bygga lekvärld”. Varje fas innehåller utmaningar som förskollärarna behöver lösa. En slutsats jag kan dra av min studie är att gestaltande lekpedagogik inte endast är en metod, ett förhållningssätt eller drama. Gestaltande lekpedagogik är något kollektivt som byggs upp tillsammans genom ett gemensamt prövande under en längre tid. Det är en utvecklingsprocess utan slut. / The goal of this study is to examine and illustrate how drama pedagogy as a working process can get started and be continued. To get the teachers own stories and perspectives, I chose to interview them. My study is based on Lindqvist theory (1996) of drama pedagogy. According to Lindqvist, you let the theoretical and the aesthetics subjects cooperate in drama pedagogy. Playworlds are built, drama is used, the children create a purpose and the learning becomes joyful. Lindqvists theory contains different concepts that are central, such as; theme, drama, playworld and fantasy. I use these concepts to guide the conversations in my interviews and to explain my analysis and to submit the result. I have identified different phases in the pre-school teachers' working process. I submit these phases as my result, for example “the start”, “the purpose”, “choosing of theme” and “building a playworld”. Every phase contains challenges that the pre-school teachers have to solve. I have made one conclusion from my study, namely that drama pedagogy is not only a method, an approach or drama. Drama pedagogy is something collective that is built together through cooperative testing during a longer time, it´s a developing process without end.

Swedish pre-school teachers are in the middle of a debate regarding a form of general school competence that today is criticized by mass media. The training and skill development that is used today is an important tool in the development of the organization as well as the people that work in them. This study aims to explain how this training actually is performed and the opinions of the pre-school teachers that actually finish the training. Previous research in this area has primarily been focused at the types of methods that exists from an executive standpoint. This study, instead, aims to shift that focus to the individual worker. As the theoretical background we both apply a general sociocultural perspective as defined by Leontiev, which is supplemented by a motivational and emotional perspective from Illeris three dimensions of learning. The study is based on semi-structured interviews from seven respondents in the public sector. The data that is presented is to be viewed as having qualitative potential, and should be read with that in mind. The results from the study points at several problematic areas where pre-school teachers claim the training to be of lackluster standards. One common theme that can be noticed from most respondents is that different workgroups experience different problems and different advantages. Despite this there are two main areas that heavily affects some situations - the leadership and the degree of individual adaptation. / Svenska förskollärare befinner sig mitt i en debatt kring skolkompetens som idag kritiseras av massmedier. Kompetensutvecklingen som bedrivs existerar idag som ett kraftfullt verktyg för att förbättra såväl organisationen som de människor som arbetar där. Studien ämnar belysa hur denna kompetensutveckling faktiskt går till och vilka åsikter förskollärare har kring den. Tidigare forskning i ämnet fokuserar främst på vilka typer av metoder för kompetensutveckling som existerar ur ett chefsperspektiv. Vi ämnar istället att skifta detta fokus till den individuella arbetstagaren. Som teoretisk bakgrund applicerar vi dels ett allmänt sociokulturellt perspektiv som definierat av Leontiev, vilket kompletteras med ett drivkrafts- och emotionsperspektiv från Illeris tre dimensioner av lärande. Studien är utförd via semistrukturerade intervjuer om sju respondenter i den offentliga sektorn. Den data som presenteras anser vi ha kvalitativ potential och bör därmed tolkas med det som bakgrund. Resultatet pekar på olika problemområden där förskollärare anser kompetensutvecklingen vara bristfällig, men ett gemensamt tema via samtliga respondenter är att olika arbetsgrupper upplever olika problem och olika fördelar. Trots detta existerar det två huvudsakliga faktorer som kraftigt påverkar samtliga situationer, ledarskapet och graden av individuell anpassning.

The purpose of this study is to examine how pre-school teachers think about the importance of circle time in regard to the child's language and social development from a sociocultural perspective. Furthermore the study will include what role the educators’ have during the circle time. To answer our purpose we have chosen the following question: What is the role of the teachers in the circle time? What are the teacher’s thoughts about the circle time’s importance to children's social development? What are the teacher’s thoughts about the circle time’s importance to children's language development? The study is constructed on qualitative methods, where we conducted structured interviews with six preschool teachers and observed their circle time to collect our empirical material. The study is also based on Vygotsky's sociocultural perspective which says that all learning takes place through relations and interaction with other people in the cultural context you are in. The results have shown that pre-school teachers are aware of the circle time’s importance to children’s development, and purposely plan the circle time to give children the opportunity to develop both socially and linguistically skills.

This paper is a study about outdoor education in pre- school. The main purpose is to look over if outdoor education in pre- school is a restraint or a resource. The study is based on two questionnaires, one to personnel in pre- school and one to parents who have children in pre- school. The study showed that outdoor education is mostly viewed to be a resource but there can be some problems in how to use it. Time, planning and knowledge were problems that were often mentioned by teachers. Parents often thought that outdoor education was important, but they didn’t choose pre- school because of the outdoor education orientation. It showed that location was more important. / Arbetet beskriver utomhuspedagogik i förskolan. Syftet med studien var att se om utomhuspedagogik i förskolan var ett tvång eller en tillgång. Studien är baserad på två enkäter, en till personal på förskolan och en till föräldrar som har barn på förskolan. Resultatet visade att utomhuspedagogik i förskolan oftast var en tillgång, men det fanns problem i hur man använde det. Tid, planering och kunskap var problem som ofta nämndes av lärarna. Föräldrar tyckte oftast att utomhuspedagogik var viktigt,  men de valde inte förskola på grund av utomhuspedagoik som inriktning, läget var viktigare.

本研究方向在探究臺北市公立幼兒園班級共同領導相關因素之研究。本研究方法為文獻分析法、問卷調查法及訪談法，問卷調查樣本以臺北市公立幼兒園教師為研究對象，共441人，樣本回收353份，回收率達80.05%；樣本可用332份，可用率75.28%。研究工具採用自編之「臺北市公立幼兒園班級共同領導調查問卷」。本研究統計方法為描述性統計、t考驗、單因子變異數分析、皮爾森積差相關分析、多元逐步迴歸分析等方法進行深入分析探討。最後，依研究結果進行討論與結論建議。研究主要發現如下： 一、班級共同領導與班級共同教學內涵及其現況： 班級共同領導包括形塑目標、實施協作及班級共同教學；依序為實施協作88.3分、形塑目標87.9分、班級共同教學86分，其中以實施協作獲得分最高。 二、不同背景變項在班級共同領導之差異情形： 研究發現在性別、服務年資、園所所在地區有顯著差異，年齡、最高學歷、園所班級數沒有顯著差異。 三、班級共同領導之相關情形： 班級共同領導與班級共同教學間，呈顯著的高度正相關，班級共同教學各分向度中，以共同討論幼兒的事情，與班級共同領導之相關程度最高。 四、班級共同領導的預測情形： 達成班級共同領導四個預測變項，對整體班級共同教學，具有顯著的預測力。 / The main purpose of this research is to study in the classroom co-leadership relevant factors of public kindergarten in Taipei. The research methods used was literature review, questionnaires investigation, and interview. The research instrument was distributed to 441 kindergarten teachers in Taipei City and 332 valid samples were used in this study.The data obtained was interpreted by using descriptive statistics, t-test, one-way ANOVA, Scheffé posteriori comparison, Pearson’s product-moment correlation and Multiple Regression.This study finds reaches the following results： A. In the aspect of classroom co-leadership: 1. The teacher classroom co-leadership include : (1)Shape classes of common goal. (2)Implementation of the collaborative. (3)Classroom co-teaching. The perception of teachers were above average agreement of the three parts. For teachers, the best dimension is “Implementation of the collaborative” 2. Teachers’ sexual, years of service and location of school have significant influences on the teacher’s class co-leadership. But teachers’ age、highest educational degree and class number not have any significant influences. B.In the aspect of relationships among class co-leadership and classroom co-teaching: 1. There was positive correlation and regression existed among class co-leadership behavior and Reach classroom co-leadership. In the last part, the researcher, based on the findings, proposes some suggestions for the education authorities and the kindergarten teachers, and the future researchers, hoping to benefit the development of kindergarten education in the future.