In this examination paper I’m using the qualitative method: phenomenographic analysis to present twenty educated and working pre-school teachers opinions about being outdoors in Swedish pre-school. The purpose is to describe the variation between different pre-school teachers’ opinions, not to focus on wrong or right.    The paper starts with a review over the opinions presented by the literature on the subject. After that I present the category system I’ve created based on the answers I’ve got from the interviews with the pre-school teachers. The category system have four main headlines: Physical and psychological records of being outdoors, the outdoor environment, being outdoors and the outdoor environment in the Child’s perspective and being outdoors in the pedagogues perspective.    In The ending chapter “Discussion/Analysis” I compare the literature with the pre-school teachers’ opinions and make the conclusions that good conditions for a qualitative time outdoors are: attending pedagogues manage to see possibilities in the outdoor environment, be conscious about what you are doing and why, never stress and have patience. Overall it doesn’t matter if you are indoors or outdoors you must always plan, have commitment and be full of happiness. / Genom den kvalitativa metoden fenomengrafisk analys redogör jag i det här examensarbetet för vad 20 utbildade förskollärare, som är verksamma på förskolor inom samma skolområde har för uppfattningar kring begreppet utevistelse. Syftet har varit att beskriva variationen i förskollärarnas uppfattningar, inte att visa på något som rätt eller fel.    Arbetet börjar med en genomgång av vad litteraturen har för olika uppfattningar kring utevistelsen på förskolan. Sedan har jag utifrån svaren jag fått av de intervjuade förskollärarna skapat ett kategorisystem med fyra rubriker som är genomgående genom hela arbetet. Dessa rubriker är: Utevistelsens fysiska och psykiska förtjänster, utemiljön, utevistelsen och utemiljön i barnens perspektiv och pedagogen i utevistelsen.    I det avslutande kapitlet ”Diskussion/analys” knyter jag an litteraturen till förskollärarnas svar i resultatet och drar slutsatser om vilka förutsättningarna för en bra utevistelse är. Främst krävs det närvarande pedagoger, pedagoger som kan se möjligheter i utemiljön, att vara medveten om varför man som pedagog agerar som man gör i olika situationer, att aldrig vara stressad och våga ha tålamod.  Övergripande kan jag se att det inte spelar någon roll om man är ute eller inne. Samma planering, engagemang och glädje ska alltid finnas som ledord hos pedagogerna.

Η συζήτηση για το μουσείο ως εργαλείο εκπαίδευσης στην εικαστική διεργασία εγγράφεται τόσο στο πεδίο της Τέχνης όσο και της Μουσειακής Εκπαίδευσης. Τα ερωτήματα που τίθονται είναι: κατά πόσο μπορεί το μουσείο να αποτελέσει ένα αποτελεσματικό εργαλείο εικαστικής αγωγής υπερβαίνοντας ή επαναπροσδιορίζοντας τον ρόλο του στο πλαίσιο της αισθητικής αγωγής, στον σχολικό χώρο; Κατά πόσο είναι έτοιμοι ή διατεθειμένοι οι εκπαιδευτικοί προσχολικής αγωγής να υιοθετήσουν μια τέτοια πρακτική; Μπορούν οι καινοτόμες μουσειακές δράσεις να βρουν ευρύτερη εφαρμογή στη διδασκαλίας της εικαστικής αγωγής; Μπορεί η λαϊκή μορφή τέχνης του Θεάτρου Σκιών να αποτελέσει γέφυρα σύνδεσης του παρελθόντος με το παρόν, της παραδοσιακής με τη σύγχρονη εκπαίδευση, της μουσειακής αγωγής με την εικαστική εκπαίδευση; Υπό το πρίσμα αυτό θα εστιαστούμε στην εικαστική αγωγή, ως σχολικό μάθημα και στις εκπαιδευτικές δραστηριότητες που αναπτύσσουν τα μουσεία στα πλαίσια διαμόρφωσης της καλλιτεχνικής παιδείας, σε μαθητές προσχολικής αγωγής και πως αυτές οι πρακτικές συμβάλλουν στην καλλιέργεια της προσωπικής έκφρασης και ευαισθησίας των παιδιών. / Η ΒKΠ διαθέτει αντίτυπο της διατριβής σε έντυπη μορφή στο βιβλιοστάσιο διδακτορικών διατριβών που βρίσκεται στο ισόγειο του κτιρίου. / The discussion concerning the museum as an educational material in the pictorial process is stated in the field of Arts as well as the Museum Education. The questions posed are the following: to what extend can the museum constitute an effective means of art education outrunning or reassigning its role in the framework of Aesthetic Education(Arts) in the school environment? To what extend are the Pre-school Education Teachers willing to adopt such a technique? Can the innovative museum actions find a broader application on the teaching of pictorial education? Can the folk type of art of the Theatre of Shadows bridge the gap between the past and the present, the traditional and modern education, the museum and the pictorial education? Bearing the above into consideration, we will focus on the pictorial education as a school subject and the teaching activities applied by museums in order to form artistic education to pre-school learners and on how these techniques contribute to the development of children’s personal expression and sensitivity.

Text in Afrikaans / The researcher is qualified as a pre-school teacher and experiences that pre-schoolers behave negatively at times. The researcher was exposed to playtherapy techniques in post-graduate studies . These techniques could be used by pre-school teachers to handle negative behavior. The question arises if pre-school teachers are already applying these techniques . This question is researched in this study by using research questionnaires . The study was done in and Tshwane. The dissertation consists of five chapters. In the first chapter the research proposal is discussed. The second chapter covers terms like play and playtherapy with reference to the pre-schooler . Chapter three looks at the pre-schooler, pre-school education and negative behavior. In chapter four the results of the research are presented and discussed. In the last chapter, chapter five, conclusions, recommendations, a general conclusion and a closing remark are made. / Social Work / M. Diac. (Play Theraphy)

Language development is a part of what pre-school teachers are supposed to teach children in pre-school and reading books, singing songs and rhyming is something that goes on although it isn’t always thought of how or why it is done. Phonological awareness, as just mentioned, is something that pre-school teachers work with on an everyday basis. The purpose of this study is to see how pre-school teachers work with the part of the phonological awareness that is called phonemic awareness. This study aims to see how pre-school teachers teach how the letters of the alphabet sounds and what words sounds like in the beginning, in the middle and at the end of words and how the children in pre-school get to learn how to use these sounds in their language development. The methodology used in this study is semistructured interviews with pre-school teachers. The results of the interviews conducted in this study show that pre-school teachers have several different ways to teach young children in the preschool about phonemic awareness. / Språkutveckling är en del av vad förskollärare ska undervisa barn i förskolan och att läsa böcker, sjunga sånger och rimma är något som hela tiden pågår, men det är inte alltid att det tänks till på hur eller varför det görs. Fonologisk medvetenhet, som just nämnts, är något som förskollärare arbetar med på vardaglig basis. Syftet med denna studie är att se hur förskollärare arbetar med den del av den fonologiska medvetenheten som kallas fonemisk medvetenhet. Denna studie syftar till att se hur förskollärare lär ut hur bokstäverna i alfabetet låter och hur ord låter i början, i mitten och i slutet av orden och hur barnen i förskolan lär sig att använda dessa ljud i sin språkutveckling. Den metod som använts i studien är semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Resultaten av de intervjuer som genomfördes i denna studie visar att förskollärare har flera olika sätt att lära unga barn i förskolan om fonemisk medvetenhet.

Previous research studies have shown that in their address and behaviour towards girls and boys, pre-school staff apply stereotyped gender concepts, thus reinforcing rather than challenging stereotypes. The present thesis therefore focuses on which of children’s positions that are accepted or that face resistance from the staff. In this way, children’s gender-based "identity-formation" can be critically analyzed based on different possible descriptions of how it is to be a girl or a boy, and what unaware assumptions about gender representations that in this way may be made in different ways by both children and adults. The theoretical point of departure is feminist poststructuralism; and the analysis focuses on variations found between the groups of girls and boys, as well as within these groups, and within individuals. The empirical data consists of video-taped sessions from two teams working with children aged 3-5, and focus groups interviews with the adult. Then different "readings" of the empirical material have been conducted based on different assumptions (discourses); i.e. assuming that girls and boys "really" are different or equal, different behaviours will appear as more or less obvious and natural. By showing that several different discourses are present at the same time, gender-based "identity-formation" is described as a very complex process. The analyzed situations show that girls and boys in pre-school are defined and treated in stereotyped ways, however, there is a large hidden variation of how different girls and different boys positions themselves in different contexts. Pre-school teachers thus work actively to distinguish between girls and boys based on how they are being perceived as either girls or boys. Teachers’ expectations then become decisive of how different children are addressed and treated in different situations. To conclude, the pedagogical consequences of this are discussed with regard to gender equality work in which also alternative discourses are formulated. / Studier har visat att förskolans personal bemöter flickor och pojkar utifrån stereotypa föreställningar om kön och snarare förstärker än utmanar dessa. Därför är fokus i denna avhandling att se vilka positioner hos flickor och pojkar som accepteras och vilka som möter motstånd i förskolan. På så sätt analyseras barns könsmässiga "identitetsskapande" kritiskt utifrån på vilka olika sätt det är möjligt att vara flicka och pojke och vilka omedvetna antaganden om kön och genus som görs av barn och vuxna. Den teoretiska utgångspunkten är feministisk poststrukturalism och i analysen är variationen mellan grupperna flickor och pojkar, variationen inom grupperna samt variationen inom individer i fokus. Utifrån empirin, som består av videoinspelade sekvenser från två arbetslag med barn i åldrarna 3-5 år och fokusgruppssamtal med de vuxna, görs olika "läsningar" utifrån olika antaganden (diskurser): Beroende på om antagandet är att flickor och pojkar "egentligen" är olika eller lika, kommer olika bemötanden att framstå som mer eller mindre självklara. Genom att visa att flera olika diskurser är verksamma samtidigt beskrivs det könsmässiga "identitetsskapandet" som mycket komplext. De analyserade situationerna visar att flickor och pojkar i förskolan definieras och bemöts stereotypt men att detta döljer en stor variation av hur olika flickor och olika pojkar positionerar sig i olika sammanhang. Förskollärarna arbetar på detta sätt aktivt med att skilja på flickor och pojkar utifrån att de betraktas som antingen flickor eller pojkar. Förväntningarna blir sedan avgörande för hur olika barn bemöts i olika situationer. En diskussion förs avslutningsvis kring vad detta kan ge för pedagogiska konsekvenser för ett jämställdhetsarbete, där även alternativa diskurser och handlingsmönster skrivs fram.

Studiens syfte är att bidra till ökad medvetenhet för verksamma inom förskolans område kring frågor som rör pedagogers förhållningssätt kring relationen mellan bildskapande och genus, men även hur dessa förhållningssätt kan påverka barnens möjligheter i deras bildskapande. En viktig fråga som burits med från starten av arbetet och som lyser igenom i resultatdelen har varit: Vilka möjligheter att förhålla sig till bildskapande och genus kan uppstå om ett kritiskt sätt att tänka kring könsstereotypa mönster tas tillvara inom bildskapande? Metoden har utgått från en intervjustudie vilket inneburit intervjuer av sju pedagoger som arbetar inom förskolan. Halvstrukturerade intervjuer har varit av stort värde för mig som intervjuare för frågeformuleringens skull under intervjuerna, men även för informanterna för att kunna formulera sitt förhållningssätt till relationen mellan bildskapande och genus. Resultat som framkommit har visat på olika och ambivalenta förhållningssätt till bildskapande i relation till genus. Analys av resultaten visar på vikten av ett medvetet förhållningssätt i bildskapande sett till barnens möjligheter i bildskapande. / The purpose of the study is to contribute to increased awareness for those active in pre-school setting regarding the pre-school teachers’ approach to the relationship between art and creation and gender, but also how these attitudes can affect children's art and creation possibilities. An important issue right from the very beginning of this study, which is prevalent in the discussion of the results, has been: What kind of attitudes regarding art and creation and gender can occur if a critical way of thinking about gender and stereotypes is used in art and creation? The method was based on an interview study, which involved interviews of seven educators working in a pre-school environment. Semi-structured interviews have been of great value personally as an interviewer asking questions, but also for the sake of the interviewees abilities to express their attitudes concerning the relation between art and creation and gender. Emerged results have shown different and ambivalent approaches to the relation between art and creation and gender. Analysis of the results shows the importance of the use of a conscious approach in art and creation as seen in the children’s approach to art and creation.

Denna avhandling handlar om ledarskapet i skolan. Skolan är en sammansatt verksamhet och i ledarskapet handlar det om att hantera många olika uppgifter på olika nivåer. Samtidigt som skolledare och lärare skall leva upp till samhälleliga förväntningar på skolverksamheten skall de också hantera kulturella villkor inom skolan. I avhandlingen studeras hur ledarskapet formas i och av samspelet mellan skolledare och lärare i vardagsarbetet. En fråga fokuserar på hur skolledare och lärare ser på varandra och hur de influerar och förstår varandra i vardagsarbetet. En annan fråga uppmärksammar vilken betydelse skolsammanhanget har för samspelet. För att belysa samspelet används fallstudier som forskningsstrategi. I studien ingår tre F-6-skolor med förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamhet. Det empiriska materialet består av intervjuer och observationer. Teoretiskt har studien en socialkonstruktionistisk utgångspunkt i betydelsen av att skolledarskap ses som ett socialt fenomen. Intresset riktas mot att belysa skolledares och lärares utsagor om hur de förstår varandra och varandras ord och handlingar i det vardagliga arbetet. Resultatet ger anledning att fråga vem som egentligen leder vem. Avhandlingen visar tydligt att ledarskap är något som skolledarna och lärarna oundvikligen formar tillsammans – därav titeln Samproducerat ledarskap. Studien visar hur sociala, kulturella och politiska dimensioner i samspelet influerar skolledarnas och lärarnas agerande och ledarskapet. Konsekvensen blir ett ifrågasättande av den allt populärare bilden av ledaren som med stark hand förväntas styra sin organisation. En förståelse för att skolledarskapet är samproducerat, och att sociala, kulturella och politiska dimensioner har avgörande betydelser för hur det utövas medför en mer realistisk syn på skolledarskapets förutsättningar. / This thesis is concerned with aspects of school leadership. School work is characterised by its complexity, and school leadership requires the ability to deal with many different tasks at different organisational levels. At the same time as school heads and teachers are expected to respond to social expectations, they must also be able to deal with and respond to existing cultural considerations and prerequisites. The present study focuses on the formation of leadership during and as a result of the interplay between school heads and teachers in everyday educational practice. One research question concerns how this is formulated in heads’ and teachers’ statements, and how they perceive, influence and understand each other in their daily work together. Another research question highlights the importance of school contexts in the interplay between school heads and teachers. The underlying research strategy applied in order to illustrate the interplay between school heads and teachers is based on three case studies of so-called ‘F–6 schools’, i.e. three comprehensive schools including years 1–6, as well as pre-school classes, and leisure-time activities. The empirical research material consists of interviews and observations. This study takes a social constructionist point of departure, in the sense that school leadership is regarded as a social phenomenon, and focuses on creating a further understanding of this based on statements by school heads and teachers on how they understand each other and each others’ verbal communications and actions. The results give reason to the question of who is in fact leading who. The thesis clearly shows that leadership is produced and formed by school heads and teachers together – hence the title Co-Produced Leadership. The study shows how social, cultural and political dimensions in the interplay between school heads and teachers influence their actions and the formation of school leadership. This leads to a questioning of the increasingly popular image of the independent leader who is expected to govern her/his organisation with a firm hand. An understanding that school leadership is a product of intimate collaboration, and that social, cultural and political dimensions are vital in the formation of leadership, leads to a more realistic view concerning the possibilities and prerequisites of school leadership.