Prehospital akutsjukvård är till för patienter i alla åldrar, symtom, tillstånd och sjukdom. Ambulanspersonalen behöver ha kompetens och förmåga att bedöma och behandla alla patienter. Enligt Travelbee främjas den mellanmänskliga relationen genom kommunikation, förståelse och handling vilket skapar förutsättningar för omvårdnaden. Alla patienter har rätt till god och jämlik vård oavsett prehospitala förutsättningar. Syftet var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av att vårda barn. Metoden som användes var en litteraturöversikt med en systematisk ansats för att sammanställa befintlig forskning inom området. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har inkluderats från databaserna Pub Med och Cinahl Complete. Sammanlagt har 15 artiklar inkluderats till resultatet. Resultaten visar att ambulanspersonal upplever otillräcklig utbildning i omhändertagande av barn, att det tillkommer utmaningar kring denna patientgrupp samt olika känslor som uppkommer i vårdmötet med barn. Slutsatsen av litteraturstudien beskriver att vård och omvårdnad av barn prehospitalt leder till känslor som stress, osäkerhet och otrygghet. Det beskrivs bero på begränsad kunskap och erfarenhet av akut sjuka och skadade barn samt mötet med patienternas föräldrar. Ambulanspersonal önskar mer teoretisk och praktisk utbildning av det akut sjuka barnet samt debriefing i samband med särskilt påfrestande händelser. / Prehospital emergency care is for patients of all ages, symptoms, conditions and illness. Ambulance clinicians (AC) need to have the competence to assess and treat all patients. According to Travelbee, the interpersonal relationship is promoted through communication, understanding and action, which creates conditions for nursing. All patients have the same right to good and equal care regardless of different circumstances and/or factors that challenge the AC´s in assessing and treating children in prehospital emergency settings. The aim was to describe ambulance clinicians’ experiences of caring for children in prehospital emergency care. A literature review with a systematic approach was used as a method to compile existing research in the field. Both qualitative and quantitative articles have been included from the databases PubMed and Cinahl Complete. A total of 15 articles have been included in the results. The results show that AC´s experience insufficient training regarding the care of children, that there are challenges to this patient group and different emotions that arise in the care when meeting with children in the prehospital emergency settings. The literature study concludes that the care of children in prehospital emergency settings leads to feelings of stress, uncertainty and insecurity, which is described to be caused due to limited knowledge and experience of acutely ill and injured children as well as the meeting with the patient's parents. AC´s want more theoretical and practical training of the acutely ill child as well as debriefing in connection with particularly stressful events.

En person som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus är beroende av att skyndsamt erhålla högkvalitativ hjärt-lungräddning för bästa möjliga förutsättningar till överlevnad. Bröstkompressioner behöver utföras med få avbrott för att anses högkvalitativa. Tidigare forskning indikerar att manuella bröstkompressioner kan hålla otillräcklig kvalitet. Hjälpmedel som utför mekaniska bröstkompressioner har tagits fram och utvecklats som alternativ till manuella bröstkompressioner. I Sverige har ambulanssjuksköterskor en möjlighet att använda sig av hjälpmedlet LUCAS för att utföra mekaniska bröstkompressioner. Forskning inom området har främst haft en medicinsk inriktning. Det saknas tillräcklig forskning om ambulanssjuksköterskors upplevelser i samband med hjärt- lungräddning och användande av mekaniska bröstkompressioner. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att utföra hjärt- lungräddning med det mekaniska bröstkompressionshjälpmedlet LUCAS. Studiens metod var beskrivande och utgick från en kvalitativ induktiv ansats. Urvalet var ändamålsenligt och bestod av tio sjuksköterskor med specialistutbildning med inriktning ambulanssjukvård yrkesverksamma i ett län i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras genom en huvudkategori, tre generiska kategorier och åtta subkategorier. Ambulanssjuksköterskor upplevde att LUCAS är en omvårdnadsresurs med betydelse för personal och patient. Ambulanssjuksköterskor beskrev att övning och utbildning krävs för korrekt handhavande, att LUCAS påverkar arbetsmiljö och patientsäkerhet och att LUCAS skapar andra förutsättningar för personalen. Slutsatsen var att denna studie visade att LUCAS är ett betydelsefullt och uppskattat mekaniskt hjälpmedel bland ambulanssjuksköterskor när de utför hjärt-lungräddning utanför sjukhus. Ambulanssjuksköterskor föredrog mekaniska bröstkompressioner framför manuella bröstkompressioner trots en medvetenhet om att behandling med mekaniskt hjälpmedel enligt tidigare forskning inte kunnat påvisa någon ökad patientöverlevnad. Istället beskrev ambulanssjuksköterskor att de vid bruk av LUCAS upplevde fördelar som hade betydelse för dem och deras arbetsmiljö, fördelar som inverkade på arbetssätt och säkerhet. Bland annat kunde ambulanssjuksköterskor använda bilbälte och således färdas säkert samtidigt som patienten erhöll högkvalitativa bröstkompressioner utförda av LUCAS. Utifrån studiens resultat kan det vara av vikt att verksamheter som bedriver ambulanssjukvård tar större hänsyn till ambulanssjuksköterskors perspektiv vid implementering, utveckling och utvärdering av ett mekaniskt hjälpmedel. / A person suffering from out-of-hospital cardiac arrest is dependent on promptly receiving high qualitative cardiopulmonary resuscitation for best possible survival outcome. Chest compressions need to be performed with few interruptions to be considered of high quality. Previous research indicates that manually performed chest compressions can be of inadequate quality. Aids that perform mechanical chest compressions have been developed as an alternative to manual chest compressions. In Sweden, ambulance nurses have the possibility to use the aid LUCAS to perform mechanical chest compressions. Research in the field has mainly been having a medical focus. There is insufficient research on ambulance nurse's experiences associated with cardiopulmonary resuscitation and the use of mechanical chest compression aids. The aim of the study was to describe the ambulance nurse's experience of performing cardiac pulmonary resuscitation with the mechanical chest compression aid LUCAS. The method of the study was descriptive and based on a qualitative inductive approach. The sample was convenient and consisted of ten nurses with a specialist nursing degree focusing on ambulance care working in central Sweden. The interviews were conducted based on a semi-structured interview guide and analyzed with qualitative content analysis. The result is presented by a main category, three generic categories and eight subcategories. Ambulance nurses find that LUCAS is a nursing resource of importance for staff and patients. Ambulance nurses described that exercise and training is required for proper handling, that LUCAS affects the work environment and patient safety and that LUCAS creates other conditions for the staff. The conclusion was that this study showed that LUCAS is an important and appreciated mechanical device among ambulance nurses when performing cardiopulmonary resuscitation outside hospitals. Ambulance nurses preferred mechanical chest compressions in front of manual chest compressions despite the awareness that treatment with mechanical devices in previous research has not been able to demonstrate increased patient survival. Instead, ambulance nurses described that, when using LUCAS, they perceived benefits that were important to them and their working environment, benefits that affect working methods and safety. Among other things, ambulance nurses could use seat belts and thus travel safely while the patient received high quality chest compressions performed by LUCAS. Based on the results of the study it may be important that ambulance services pay more attention to the perspective of the ambulance nurse in the implementation, development and evaluation of a mechanical device.

Estudos realizados em vários países têm demonstrado a importância da atenção pré-hospitalar móvel, principalmente por atuar na redução do tempo resposta. No Brasil, essa modalidade de assistência é realizada por meio do Serviço de Atendimento Móvel de Urgência (SAMU), implantado em 2003, cujos objetivos são redução do número de óbitos, do tempo de internação e das sequelas incapacitantes provenientes de um agravo clínico ou acidente. Em que pesem os avanços alcançados ao longo de quinze anos de implementação do SAMU no país, ainda permanecem desafios importantes a serem superados. O propósito desse estudo foi avaliar o desempenho do SAMU, na Região do Grande ABC Paulista, utilizando como condição traçadora o infarto agudo do miocárdio. Trata-se de pesquisa avaliativa, exploratório-analítica, realizada por meio do método misto sequencial explanatório. Na abordagem quantitativa foi utilizado o desenho de séries temporais interrompidas, para testar efeitos imediatos e graduais da intervenção sobre a taxa de mortalidade hospitalar por infarto agudo do miocárdio. Para aumentar a validade interna do estudo foram incluídas análises com desfecho e região controles. A abordagem qualitativa foi baseada em análise documental e entrevistas semiestruturadas. O roteiro de entrevista foi desenvolvido visando aprofundar os resultados da análise de series temporais interrompidas ao explorar atitudes e valores dos entrevistados sobre o desempenho do SAMU na região. Para interpretação dos achados da pesquisa qualitativa foi empregada técnica de análise do tipo temática. A elaboração do modelo lógico do programa foi fundamental para compreender o funcionamento do SAMU na região do Grande ABC. Após a modelagem da intervenção, observou-se viabilidade metodológica e operacional para o desenvolvimento da pesquisa avaliativa. A análise de series temporais interrompidas mostrou redução de -0.04% na taxa de mortalidade, em relação a tendência subjacente, desde a implantação do SAMU (IC 95%:-0.0816; -0.0162; P-valor: 0.0040) e uma redução no nível de -2.89 (IC 95%:-4.3293;-1.4623 P-valor: 0.0001), ambos com significância estatística. Não é possível excluir confundimentos devido a outros eventos ocorridos na época da política, no entanto, para melhorar a robustez dos achados foi incluida séries de controle relevantes. Análises com desfecho controle não mostrou mudanças significativas na tendência e nível. Em relação a região controle, Baixada Santista, a diferença da tendência do desfecho, pós-intervenção, de -0.0639 mostrou-se estatisticamente significativa (IC 95%: -0.1060; -0.0219; P-valor: 0.0031). As entrevistas revelaram que o SAMU tem potencial para intervir no melhor prognóstico dos casos de infarto agudo do miocárdio que são transportados, contudo, é preciso superar desafios relacionados a garantia de leitos de referência, expansão da telemedicina e qualificação contínua das equipes da regulação e assistência. A heterogeneidade das condições sociais e econômicas dos municípios da região pode estar contribuindo para que a atenção móvel de urgência não seja equânime, apontando para a importância do processo de regionalização, visando aprimorar o fluxo assistencial e o acesso oportuno ao sistema de saúde. Os resultados sinalizam que a intervenção estudada pode ser uma condição que por si só não implica em efetividade, mas sem a qual essa mesma efetividade não teria ocorrido, sendo parte de um conjunto de condições que, agregadas, geram um resultado positivo / Studies conducted in several countries have demonstrated the importance of prehospital mobile care, mainly by acting in reducing the response time. In Brazil, this type of care is performed through the Mobile Emergency Care Service (SAMU), implemented in 2003, whose objectives are to reduce the number of deaths, length of hospital stay and disabling sequelae resulting from a clinical or accident. Regardless of the progress achieved over the fifteen years of implementation of SAMU in the country, important challenges remain to be overcome. The purpose of this study was to evaluate the performance of SAMU, in the Region of Grande ABC Paulista, using acute myocardial infarction as the tracer condition. This is an evaluative, exploratory-analytic research, carried out using the mixed sequential explanatory method. In the quantitative approach, the design of interrupted time series was used to test the immediate and gradual effects of the intervention on the hospital mortality rate due to acute myocardial infarction. In order to increase the internal validity of the study, analyzes with outcome and control regions were included. The qualitative approach was based on documentary analysis and semi-structured interviews. The interview script was developed in order to deepen the results of the analysis of interrupted time series by exploring the attitudes and values of interviewees about SAMU performance in the region. For the interpretation of the qualitative research findings, a thematic type analysis technique was used. The elaboration of the program\'s logical model was fundamental to understanding the operation of SAMU in the Grande ABC region. After the intervention modeling, methodological and operational feasibility was observed for the development of the evaluative research. The analysis of interrupted time series showed a -0.04% reduction in the mortality rate, in relation to the underlying trend, since the implantation of SAMU (95% CI: 0.0816 to -0.0162, p-value 0.0040) and a reduction in the level of -2.89 (95% CI: 4.3293, -1.4623 p-value: 0.0001), both with statistical significance. It is not possible to exclude confounding due to other events occurring at the time of the policy, however, in order to improve the robustness of the findings, relevant control series were included. Analyzes with outcome control did not show significant changes in trend and level. In relation to the control region, Baixada Santista, the difference in trend of the post-intervention outcome of -0.0639 was statistically significant (95% CI -0.1060; -0.0219; p-value: 0.0001). The interviews revealed that the SAMU has the potential to intervene in the best prognosis of the cases of acute myocardial infarction that are transported, however, it is necessary to overcome challenges related to reference bed assurance, telemedicine expansion and continuous qualification of the regulation and care teams. The heterogeneity of the social and economic conditions of the municipalities in the region may be contributing to the fact that mobile emergency care is not equitable, pointing to the importance of the regionalization process, aiming at improving the flow of care and timely access to the health system. The results indicate that the intervention studied may be a condition that in itself does not imply effectiveness, but without which this same effectiveness would not have occurred, being part of a set of conditions that, together, generate a positive result

1 ABSTRACT As the capital of Prague gradually expanded, both in population and area, Emergency Medical Service of Prague (EMSP) had to grow accordingly. Rescue Teams of EMSP are currently located in 18 stations throughout the territory of Prague. The high number of Rescue Teams groups poses a major challenge to technical - physical operation. One of the areas where the need for changes has been identified, is the asset management. The current system is inadequate and unable to respond flexibly to frequent changes in the asset register. Large number of emergency stations, which are located over a large area and include ambulance cars, triggered the need for rapid search and registration of fixed assets, so the whole process would be as efficient as possible and would not hinder the operation of Rescue Teams. Therefore the registration of property by means of barcodes was launched. During inspections and changes in records or registration of new assets, the operation in records is carried out quickly and efficiently using mobile terminals with a bar code reader, which is actually a small computer. The aim of this paper is to describe management of changes in property records using bar codes at the Medical Emergency Service of Prague. This change in the process of property registration will reduce the time,...

Prehospital emergency care is facing a paradigm shift. Spinal motion restriction (SMR) is a way to treat trauma patients with symptoms of spinal injury. It was earlier entitled as ‘routine SMR’, and included spine board and cervical collar. During the 2000s, it has been noted that there is a lack of scientific evidence that proves the benefits with ‘routine SMR’. This led an expert group to the development of the national guidelines, that were published in 2019. The national guidelines can be described as ‘selective SMR’, where the cervical collar and spine board is excluded. It means that the SMR shall be adapted to the patient and not the equipment. Furthermore, the patient should be involved as much as possible in the treatment. This master thesis has been conducted at the Luleå University of Technology (LTU), in collaboration with AB Germa. The objective was to enable paramedics (the users in this project) to provide trauma patients with safe and efficient SMR by improving the usability of available or future products for SMR. Therefore, the project aim was to deliver a conceptual suggestion with feedback from the users. Furthermore, a mapping with experienced problems was delivered, and a review of the available medical devices with recommendations on how the future product development of medical devices for SMR could head in a user-centred direction. The theoretical framework included both ergonomics, including anthropometry and anatomy, and semiotics to involve both the physical and cognitive aspects of good usability, as a complement to the contextual immersion to be able to develop a thought through conceptual suggestion. The contextual immersion involved contact with Sweden’s 21 regions, and 16 paramedics. Through visits, interviews, and observations information was gathered about available medical devices for SMR, and challenges that paramedics are facing with them where mapped. This was compiled in a user need specification, which formed the basis for the idea generation. The ideation resulted in over 200 ideas. Iterative feedback sessions together with the users generated five concepts, that by further feedback, and iterative work converged into one final concept. The project delivers a vest with vacuum technology that enables paramedics to perform safe and efficient SMR of trauma patients with various anatomy. The concept has the flexibility of a KED and the adaptability of a vacuum mattress. It enables ’selective SMR’ in confined spaces, and facilitates the patient to be more involved in the treatment. The project has generated insights about ’selective SMR’, and the meaning of it for future product development. Generally, we are moving towards medical devices for SMR that does not restrict movement as strictly as before. Many products in ambulance care have not been updated for a long time, and there is no doubt that there is a need for it. / Inom prehospital akutsjukvård pågår just nu ett paradigmskifte. Spinal rörelsebegränsning (SRB) är ett sätt att vårda patienter som varit utsatta för trauma och som uppvisar symtom på spinal skada. Det benämndes till en början som ’rutinmässig SRB’ och inkluderade användning av spineboard och nackkrage. Under 2000-talet visade det sig finnas en avsaknad av vetenskapliga bevis som talade för fördelarna med ’rutinmässig SRB’, vilket ledde till att nackkrage och spineboard exkluderades. Det här föranledde en expertgrupp att ta fram nya nationella riktlinjer som publicerades 2019. De nationella riktlinjerna kan beskrivas som ’selektiv SRB’, vilket handlar om att SRB ska anpassas utifrån patientens tillstånd och inte efter utrustningen. Patienten ska även involveras så mycket som möjligt i omhändertagandet. Det här examensarbetet har utförts vid Luleå Tekniska Universitet (LTU), tillsammans med AB Germa. Syftet var att underlätta för ambulanssjukvårdare (användarna i det här projektet) att utföra säker och effektiv SRB på traumapatienter, genom att förbättra användbarheten hos befintliga eller framtida produkter för SRB. Målet var därför att leverera ett konceptuellt förslag med feedback från användarna. Utöver detta skulle en kartläggning av dagens utrustning och problem med dessa undersökas, med rekommendationer om hur den framtida utvecklingen kan gå mot en mer användarcentrerad riktning. För att få med de fysiska såväl som de kognitiva aspekterna av en god användbarhet så inkluderades både ergonomi, inkluderande antropometri och anatomi, samt semiotik i den teoretiska referensramen. Det här användes som ett komplement till den kontextuella undersökningen för att försäkra sig om att det framtagna konceptet var väl genomtänkt. Den kontextuella undersökningen inkluderade kontakt med Sveriges 21 regioner och 16 ambulanssjukvårdare. Genom besök, intervjuer och observationer samlades information om dagens utrustning för SRB, som utgjorde underlag för en kartläggning av de upplevda problemen. Allt sammanställdes som användarbehov i en lista. Det här kom att ligga till grund för den kommande idégenereingen, som resulterade i över 200 idéer. Iterativa feedbacksessioner tillsammans med användarna resulterade i fem koncept, som genom ännu mer feedback och iterativt arbete resulterade i ett slutgiltigt koncept. Projektet levererar en väst med vakuumteknologi som möjliggör för användarna att utföra säker och effektiv SRB på traumapatienter med varierande anatomi. Konceptet har smidigheten av en KED och följsamheten av en vakuummadrass. Den möjliggör ’selektiv SRB’ i trånga utrymmen och underlättar för patienten att vara deltagande i omhändertagandet. Projektet har också levererat insikter om vad ’selektiv SRB’ kan innebära för framtida produktutveckling. Det har visat sig att trenden går mot att utrustningen inte ska rörelsebegränsa lika mycket som den gjort tidigare. Många produkter inom ambulansen har inte uppdaterats på länge och det finns inga tvivel om att det finns ett behov för detta.

Dagens hälso- och sjukvård är komplex och i konstant förändring, detta kräver att medarbetare och ledare ständigt arbetar med förbättringar, både för att kvalitetssäkra vården men också för att hushålla med begränsade resurser av såväl personal som ekonomi. För att lyckas med förbättringsarbete krävs medvetenhet och ett engagemang av hela organisationen, för att tillsammans skapa förutsättningar för ständiga förbättringar. Syftet med denna studie var att undersöka hur ständiga förbättringar bedrivs, samt vilka förutsättningar som finns för att driva förbättringsarbete enligt medarbetare och ledare inom hälso- och sjukvård. För att uppfylla studien syfte gjordes en kvalitativ fallstudie och datainsamlingen bestod av en enkätundersökning till samtliga medarbetare samt en intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga enhetschefer samt ett antal medarbetare inom den studerade organisationen. Resultatet analyserades genom en tematisk analys, baserade på 74 insamlade enkätsvar och totalt 10 intervjuer och presenterades utifrån sex teman med tillhörande subteman, totalt 27 stycken. Studiens teman utgjordes av att driva förbättringsarbete, att vara en engagerad ledare, motivation till förändring, hinder för förbättringsarbete, framgångsfaktorer för förbättringsarbete och att motverka förändringsmotstånd. Studiens resultat visar att motivationen och viljan till att utveckla, förändra och förbättra är påtaglig hos både medarbetare och enhetschefer. Men förbättringsarbetet förhindras av brist av ekonomiska resurser, avsaknad av helhetssyn, brist på kompetens inom förbättringsområdet samt otillräckliga personalresurser. Detta bidrar till att förbättringsarbetet inom den studerade organisationen inte drivs i holistiskt samförstånd. / Today’s healthcare is complex and under constant change. It requires employees and leaders to continuously works with improvement to ensure the quality of care and make the limited resources last, regarding both finance and staff. To succeed with this continuous drive for quality improvement, the same awareness and level of engagement must be shared across the whole organization. This study aimed to explore how employees and leaders in healthcare are executing these continuous improvements alongside the available prerequisites. To fulfill the studys aim, a qualitative casestudy was conducted and the data was collected with a survey circulated to all members of staff and an semi-structured interview study with all first- line managers and a few employees of the studied organization. The results were analyzed through a thematic evaluation of the 74 survey replies and the 10 interviews. It was presented as 6 themes with 27 associated subthemes. The results formed the themes; Driving Quality Improvement, Being an Engaged Leader, Motivation for Change, Quality Improvement Obstacles, Improvement Success Criteria and Change Resistance Avoidance. The result of the study shows that employees and first-line managers alike share a willingness and motivation for development, change and improvement. But this is hampered by a lack of economic resources, holistic views, improvement competence and staff. This contributes to why the improvement work is not operated holistically, with consensus. / <p>2022-06-05</p>

Bakgrund: Patienter som riskerar att drabbas av/har drabbats av accidentell hypotermi förekommer i all akutsjukvård. Accidentell hypotermi innebär oavsiktlig nedkylning till följd av skada eller sjukdom. Akutsjuksköterskor utgör en viktig funktion i att identifiera denna patientgrupp tidigt, såväl pre-, som intrahospitalt men även för att påbörja behandling. Tillståndet innebär obehandlat en hög risk för mortalitet. Det saknas tillräcklig kunskap som beskriver vårdåtgärder och påverkande faktorer vid accidentell hypotermi. Genom en sådan sammanställning kan akutsjuksköterskor få stöd i vårdandet av denna patientgrupp. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa faktorer och vårdåtgärder i det akuta omhändertagandet vid behandling eller förebyggande av accidentell hypotermi. Metod: En integrativ litteraturstudie genomfördes enligt Whittemore och Knafls femstegsprocess. Artiklar söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl på ett systematiskt sätt genomsök block utvecklade enligt PEO-struktur. Tolv artiklar svarade till studiens syfte och kvalitetsgranskades för att sedan användas i resultatet. Dataanalysen genomfördes utifrån Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: Två huvudteman identifierades; De vårdande åtgärderna med subtema Passiv uppvärmning och Aktiv uppvärmning samt De påverkande faktorerna med subtema Behovet av kunskap, Omgivningens temperatur, Akutsjuksköterskans vårdande attityd samt Frysa och bli varm. Slutsats: Ur resultatet framkom att det fanns flertalet sätt att behandla och förebygga accidentell hypotermi samt att kombinationer av olika metoder förekom. Viktiga faktorer var kunskap och attityder hos akutsjuksköterskor för att få en struktur idet akuta omhändertagandet av accidentell hypotermi samt en ökad patientsäkerhet. Känslan av att frysa är en obehaglig upplevelse för patienter där värme upplevs som tryggt och avslappnande. / Background: Patients at risk of/suffering from accidental hypothermia due to injury or illness occur in all emergency settings. Emergency nurses have a key role in identifying these patients early, pre-, or intrahospital, and in initiating treatment. The condition carries a high risk of mortality if left untreated. There is currently a lack of knowledge regarding care measures and influencing factors for this condition. Such a review may assist emergency nurses in the management of these patients. Aim: The aim of this literature review was to compile factors and care measures in the acute management of treatment or prevention of accidental hypothermia. Method: An integrative literature review was conducted according to Whittmore and Knafls five step process. Articles were searched in the PubMed and Cinahl databases in a systematic manner using the PEO-structure. Twelve articles were quality reviewed for use in the results. Data analysis was performed following Braun and Clarke’s thematic analysis. Result: Two main themes were identified; The caring measures with subthemes Passive warming and Active warming as well as The influencing factors with subthemes The need for knowledge, The temperature of the environment, The caring attitude of the emergency nurse and Freezing and getting warm. Conclusion: There were several ways to treat and prevent accidental hypothermia and combinations of different methods were used. Important factors were knowledge and attitude of emergency nurses to manage structure and to provide patient safe care. The feeling of freezing is unpleasant for patients where warmth is perceived as safe and relaxing.