Studiens syfte är att undersöka olika typer av avbrott i förskolans verksamhet, hur barn reagerar på dessa och vilka maktrelationer som kan skapas i dessa situationer. Barnen i förskolan blir ofta avbrutna i sin lek eller aktiviteter som de håller på med och utifrån ett maktperspektiv har jag undersökt dessa avbrott och barns reaktioner på dessa. För att kunna undersöka detta har jag gjort en kvantitativ studie i form av observationer på en förskola. För att analysera materialet använde jag mig av Michael Foucaults teorier kring makt och tidigare forskning om bland annat makt och motstånd.I min studie har jag sett att barns reaktioner varierar. Ibland följer barnen de förväntningar som pedagogerna har vid ett avbrott och ibland motsätter sig barnen och visar att de har en annan åsikt än pedagogen om vad som ska ske. Motstånden kan vara tydliga och verbala men de kan även vara tysta och lätt missuppfattas som något annat än motstånd. Jag har även sett att vissa barn följer de regler som gäller och styr varandra till att göra det som anses vara rätt.

Children exposed to secondhand smoke (SHS) are at risk of developing ear infections, asthma, wheezing, bronchitis, as well as retarded lung growth. Indoor smoking is the main source of children's exposure to SHS. Despite a downward trend in smoking, children from low income families, especially African American and Hispanic children, continue to be exposed to SHS at a higher rate than their wealthier counterparts. This multiple case study explored the perceptions of 15 parents of 3- to 5-year-old children currently enrolled in Head Start regarding children's exposure to SHS. This study relied on the social ecological model, the theory of reasoned action, and harm reduction for understanding the views of parents and protective behaviors aimed at eliminating children's exposure to SHS in their homes. Data were obtained from semistructured individual interviews and document reviews. Data were analyzed inductively through coding to develop themes and thick rich descriptions of each case and a composite of all cases. Although participants were aware that SHS poses serious threats to the health of children, overall, they lacked knowledge of SHS exposure. They also exhibited a lack of awareness of specific illnesses associated with children's exposure to SHS. Findings from this study might help improve parents' understanding of the health risks associated with exposing children to SHS and possibly help reduce the exposure of Head Start children to SHS through the use of contextualized interventions within the Head Start community.

Mastery of basic concepts is an academic building block for preschool children in early education programs. Research shows that understanding basic concepts (e.g. top, under, fast, now, all, behind, full and short) is important for academic success and higher order thinking. Experts in the field of concept acquisition agree on six strategies for teaching basic concepts. These strategies include: using positive examples and negative examples, highlighting critical features of concepts through continuous conversion, isolating the concept, the order in which the examples are presented, and teaching generalization. This study investigated the extent to which nine preschool teachers of children with hearing loss used four of the six strategies (using examples, non examples, continuous conversion, and isolating the concept) during a 20-minute lesson in which a new basic concept was taught. Results indicated that teachers do well with using examples to teach basic concepts, but they lack sufficient use of the other three strategies for teaching basic concepts.

Bildskapande används både inom förskola och skola där helheten av erfarenheter, kunskaper, känslor och upplevelser gynnar barns kunskapsutveckling. Syftet med studien har varit att öka kunskapen om förskollärares olika syn på bildskapande verksamhet i förskolan. I studien användes metoden intervju. Intervjuerna genomfördes enskilda och i grupp. Resultatet pekar på förskollärarnas olika synsätt på bildskapande verksamhet i förskolan, där förskollärarna beskriver att bildskapande blir ett sätt för barn att uttrycka sig och kommunicera på, där samspelet och kommunikationen bidrar till barns utveckling. Förskollärarna uttrycker att kulturella redskap kan tolkas som fysiska och språkliga och förskollärarna beskriver att olika material är viktigt för att ge barn stöd inom bildskapande. Resultatet visar även på förskollärarnas olika synsätt på den egna rollen inom bildskapande aktiviteter vilket pekar på att rollen är central för barns utveckling inom bildskapande. Förskollärarna uttrycker att deras roll inom bildskapande handlar om hur de utforma miljön, erbjuder material, hur de ser till barnens egna intressen, att de lyssna på vad barnen uttrycker, hur de ger barnen stöttning, och även att de uppdaterar sig själva om ny forskning inom bildskapande. Förskollärarna i studien uttrycker även att deras egen kompetens och trygghet inom bildskapande är central. Resultatet pekar på att förskollärarna anser att kompetensen och tryggheten genererar både möjligheter och hinder för bildskapande aktiviteter. Slutsatsen för denna studie ger en antydan om att förskolläraren har en central roll i bildskapande aktiviteter i förskolans verksamhet utifrån flera olika delar som framgår i resultatet.

Denna uppsats beskriver förskollärares erfarenheter av inkludering i förskolan. Detta genom att synliggöra både möjligheter och svårigheter i arbetet med inkludering i förskolan. Eftersom vi har ett brinnande intresse för barnens rättigheter och att alla ska ha rätt till en likvärdig utbildning, motiverade detta oss till att genomföra denna studie. Vårt syfte med studien var att belysa förskollärares erfarenheter gällande inkludering av alla barn i förskolan samt hur förskollärares olika upplevelser kan problematiseras. Syftet med studien har besvarats med hjälp av två olika frågeställningar. Vi har använt oss av intervjuer för att samla in datamaterial till studien och har sedan analyserat detta ur ett fenomenologiskt perspektiv som beskrivs mer ingående i metod delen. Dessa intervjuer har gjorts på fyra olika förskolor med tolv verksamma förskollärare. Detta för att i resultatet kunna synliggöra syftet och frågeställningen som legat till grund för vår studie. Resultatet presenteras med hjälp av diagram, tabeller och tre olika teman som genomsyrat vår studie. Dessa teman har framkommit utifrån de intervjuer vi har analyserat. Studien avslutas med en diskussion där alla studiens delar faller samman.Slutsatsen vi har kommit fram till är att utifrån förskollärares erfarenheter finns det både för- och nackdelar med inkludering i förskolan. Samt att inkludering som en pedagogisk process i bemötandet av alla barns behov är komplicerat och därav behövs mer framtida forskning kring ämnet.

This diploma thesis deals with the topic of cognitive development and possibilities of cognitive screening in preschool age. The aim of this study is to present a new battery of interactive games developed as a screening tool under the patronage of National Institute of Mental Health (NUDZ) within the project TA ČR TL02000561. The theoretical part is concentrating on cognitive development of preschool children with focus on selected cognitive functions and methods of testing. The empirical part is presenting results of the pilot testing of this battery with preschool and younger school aged children. The primary aim was to verify functionality and comprehensibility of each game in the battery. Finding of this study will be used to optimize this battery.

The current exploratory study, as part of the Massachusetts Farm Fresh (MAFF) research project: 1) examined the effect sensory attributes (i.e. taste profile, color, shape, texture, growth pattern) of the target vegetables have on children’s willingness to explore and consumption and 2) compared these outcomes for: facilitator-guided (FG), vs. children’s self-guided (SG) exploration. We conducted a 6-week multi-sensory nutrition education intervention with Western Massachusetts Head Start preschoolers (3-5 years of age; n=94 children) using eight vegetable pairs; outcome measures were recorded by observers. Data were analyzed using SPSS version 20.0. Results are reported for 50 children with complete data at both baseline and follow-up. Willingness improved from baseline (40-50% of children = SCORE O) to follow-up (20-40% = SCORE 0) for all vegetables. Willingness scores (1) increased for “lower-sugar” vegetables (broccoli, cauliflower, green bean, radish) (p=.013) (2) were lower for white vegetables (cauliflower, parsnip) versus the other color categories (red, green, orange) and (3) were higher for both pod (sugar snap peas, green beans) and long-root (carrot, parsnip) versus root vegetables (beet, radish). Pre-post mean (SE) consumption (g) increased for carrots (p=.013) (2.45+/-.39 vs 3.49+/-.43) and radishes (p=.023) ( .90+/-.22; vs 1.45+/-.29) ). At follow-up consumption of ”higher-sugar” vegetables was greater (p=.000) and carrot-parsnip pair was higher than broccoli-cauliflower (mean difference 1.49+/-.51) (p=.005) and beet-radish1.01+/-.55) (p=.071) pairs. Overall, children’s willingness and consumption varied by sensory attributes of the vegetables. The multi-sensory approach successfully activated children’s senses while providing exposure to a variety of local vegetables in the Head Start setting.

No description available.

I forskningsöversikten redogörs för ett resultat från vad nutida forskning belyser om förskollärarens arbetssätt i skog och natur. Enligt Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018) ska alla barn i verksamheten få chansen att vistas i olika naturmiljöer som en del i arbetet för barns hälsa och välbefinnande. I och med att naturliga miljöer som skogar och ängar reduceras i vårt samhälle för att ge plats åt fler vägar, industrier och bostäder finns risken att målet ur Läroplanen blir ouppnåeligt för förskolor i framtiden. De traditionella förskolorna är därför i behov av ett nytänkande i relation till barns miljöengagemang i arbetet för en hållbar utveckling. Skogen erbjuder en mängd olika naturmaterial och omgivningar som på ett naturligt sätt utmanar barnen och bidrar till bättre resultat och inlärning. Förskollärarna möter barnen i deras lek och i ett planerat undervisningsinnehåll. Arbetssättet kännetecknas av att barnen och förskollärarna arbetar sida vid sida och med stöd av omgivningarna hittar förskollärarna utmaningar och möjligheter till ett biologiskt utforskande för barnen. Den verbala kommunikationen är mest framträdande i samband med förskollärarnas stöttning i barnens upptäcker och i barnens begreppsbildning. Materiel som används i skog och naturundervisningen i förskolan är främst naturmaterial. Barnen integrerar med materialen och delar sina hypoteser och tankar med varandra i samtal och i leken. / The research overview reports on a result from what contemporary research sheds light on the preschool teacher's working methods in forests and nature. According to the Preschool Curriculum, Lpfö 18 (Skolverket 2018), all children in the organization must have the chance to stay in different natural environments as part of the work for children's health and well-being. With natural environments such as forests and meadows being reduced in our society to make room for more roads, industries and housing, there is a risk that the goal from the Curriculum will become unattainable for preschools in the future. The traditional preschools are therefore in need of new thinking in relation to children's environmental involvement in the work for sustainable development. The forest offers a variety of natural materials and surroundings that naturally challenge the children and contribute to better results and learning. The preschool teachers meet the children in their play and in a planned teaching content. The working method is characterized by the children and the preschool teachers working side by side and with the support of the surroundings, the preschool teachers find challenges and opportunities for biological exploration for the children. Verbal communication is most prominent in connection with the preschool teachers' support in the children's discoveries and in the children's concept formation. Material used in the forest and nature education in the preschool is mainly natural material. The children integrate with the materials and share their hypotheses and thoughts with each other in conversation and in play.

Denna studie har gjorts inom temat specialpedagogik med inriktning inom autismspektrat. Det övergripande syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger inom förskolans verksamhet beskriver hur de arbetar med barn som har autism, samt vad de gör för att skapa inkludering för dessa. För att besvara studiens frågeställningar har åtta kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma i förskolan som i nuläget arbetar eller har tidigare erfarenheter av att arbeta med barn som har autism. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod för att sedan koppla till studiens sociokulturella teoretiska perspektiv. Det sammanfattade resultatet visade att pedagogernas tankar och arbetssätt skiljer sig men även hur de överensstämmer med varandra. Pedagogerna lägger stor vikt på samarbetet med vårdnadshavarna, där bra och tydlig kommunikation lyfts fram som en viktig beståndsdel för att deras arbete med barn som har autism ska underlättas och vara gynnsamt. Det framkom att tid och mer personal behövs för att en inkluderande undervisning ska bli möjlig. Många syftade till att en tydlighet kring rutinerna på förskolan är grundläggande för barn med autism samt att metoder och strategier måste diskuteras fram mellan pedagoger och vårdnadshavare för att på bästa möjliga sätt främja barnets utveckling. Resultatet pekade även på att det finns egenskaper som pedagoger bör besitta för att underlätta arbetet för en själv och för barnet. Vi hoppas att studien ska kunna gynna verksamma samt framtida blivande pedagoger.