Syftet med denna empiriska forskningsstudie är att undersöka om - och i sådana fall - hur problemlösning kan utmana och utveckla elever med fallenhet för matematik i årskurs 4. I studien behandlas två frågeställningar; Vilken inverkan har problemlösning på utvecklingen hos elever med fallenhet för matematik och på vilka sätt kan gruppens homogena sammansättning påverka elevernas utveckling? Studien är av kvalitativ karaktär och de metoder som använts är deltagande observation och utvärdering i grupp. I resultatet framkom det att den utvalda problemlösningsuppgiften bidrog till att de utvalda eleverna utvecklade flera matematiska förmågor när de fick arbeta i en mindre homogen grupp med avseende på kunskapsnivå. Problemlösningsuppgiften bidrog bland annat till ett ökat engagemang, en utveckling av deras matematiska kreativitet samt kritiska tänkande och att eleverna fick möjlighet att fördjupa sig i ett matematiskt innehåll. Gruppens homogena sammansättning hade en positiv inverkan på elevernas utveckling. Grupperingen ledde till en internalisering där eleverna tog tillvara på varandras kunskaper och kvaliteter och därigenom utmanade varandra. Eftersom eleverna var på ungefär samma kunskapsnivå förstod de varandras tankar och beräkningar vilket också bidrog till deras ökade engagemang och intresse för uppgiften.

This study is an attempt to examine the information needs and use in everyday tasks inthe work environment of community health nurses. The purpose of this paper is double toexamine the information need and use of the community health nurses and to test and validatea method and a theory for the studying of information need and use in workers everydaytasks adapted from Byström and Järvelin (1995). Most of the data were collected throughdiaries kept by the informants in close relationship to the problem situations and were analysedqualitatively. Furthermore a literature survey was made in nursing infomatics and informationscience and it showed that there is no absolute common ground between the disciplinesin the way they use the information concept.The theory and method were validated in a broad outline and were very useful in the study ofcommunity health nurses' information needs and use. The study also shows that the contextof community health nurses plays an important role in the nurses information behaviour.

BAKGRUND:Problemlösningen ska ha en central roll i skolan enligt våra styrdokument. Trots detta har viupplevt att det sällan är så då läroboken oftast styr matematikundervisningen. Barn lär sigtidigt i livet att lösa problem och deras diskussioner kring problemet är oerhört fascinerandeatt få lyssna till. Vi blev nyfikna på vad vi som pedagoger kunde få ut kunskap om våra elevergenom att sitta med under en problemlösningsprocess och observera dem.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera problemlösningsprocessen i situationer där elever igrupper om två ställs inför ett matematiskt problem. Vi vill utifrån dennaproblemlösningssituation diskutera om den enskilde elevens kunskap synliggörs förpedagogen.METOD:Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat och observeratelever i par då de arbetat med två matematiska problemlösningsuppgifter. Studien har totaltomfattats av åtta par elever i årskurs fyra på två olika skolor. Vi har analyserat detranskriberade intervjuerna och observationsanteckningarna utifrån Polyas steg iproblemlösningsprocessen.RESULTAT:Utifrån resultatet anser vi att problemlösning i grupp ger möjlighet för pedagogen att upptäckaden enskilde individens kunskaper. Vi har dock kommit fram till att det krävs vissaförutsättningar. Av betydelse är gruppsammansättningen, valet av problemlösningsuppgiftsamt att pedagogen är närvarande och ställer frågor. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Matematik är ett viktigt ämne och har en central roll i vår vardag. Barn möter tidigt räknesättet division i problemlösningssituationer och intressant är att se hur de resonerar när de ställs inför en problemlösningsaktivitet. Vi blev nyfikna på om det går att urskilja variation mellan barns sätt att lösa problem genom att tilldela dem några divisionsproblem och i grupp låta dem samtala och diskutera sig fram till olika lösningar för att studera en eventuell variation.SYFTE: Syftet med studien är att urskilja variation i barnens olika sätt att lösa några matematiska problem. Frågeställningarna är: Vilka olika lösningssätt beskriver barnen? Går det att urskilja om barnen reflekterar kring sina erfarenheter och kamraters lösningar? Samt går det att urskilja ett ökat lärande när barn diskuterar sina olika lösningar?METOD: I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har observerat och intervjuat barn både enskilt och i grupper om tre, när de arbetat med tre olika matematiska problemlösningsuppgifter innehållande räknesättet division. Det totala antalet barn som medverkat i studien är sex barn från två olika förskoleklasser. Vi har utifrån variationsteorin utformat beskrivningskategorier under vilka vi valt att presentera likhet och skillnad mellan barnens munliga uttryck samt deras teckningar.RESULTAT: Resultatet redovisas i olika beskrivningskategorier utifrån barnens bilder och samtal. I beskrivningskategorierna skiljer det sig mellan barnens sätt att lösa divisionsproblem. Resultatet visar att barnen har använt sig av olika räkneprinciper såsom ett till ett - principen samt använt sig av olika räknesätt såsom addition, subtraktion, multiplikation och division. Barnen använder sig även av olika sätt att illustrera sin teckning. En del barn avbildar föremålet medan andra använder sig av symboler, såsom streck eller siffror i sin avbildning. Resultatet visar även att samtal kan användas som ett medel för att påvisa lärande.

Med denna studie är syftet att undersöka vad forskningen säger om vilka svårigheter som kan uppstå när elever arbetar med textuppgifter. Studien är grundad på tre forskningsfrågor som handlar om vilka svårigheter som kan uppstå för elever i mötet med textuppgifter, vilken betydelse språket har och hur man som lärare kan hjälpa till. I de artiklar vi har läst har vi uppmärksammat att problemlösning är ett fenomen som är svårt att ge en entydig definition på eftersom det kan tolkas på flera olika sätt. Det vi kom fram till genom denna studie är att det finns flera bakomliggande orsaker till varför svårigheter uppstår hos elever gällande problemlösning. Räknefel, fel räknesätt och avskrivningsfel är några av de faktorer till varför elever inte kan lösa uppgifterna korrekt. Vi har även kommit fram till att språket är avgörande för att eleverna ska kunna lösa uppgifter inom matematik. Lärarens uppgift är bland annat att veta vilka förkunskaper som behövs och på vilket sätt läraren behöver anpassa undervisningen utefter elevernas behov. Det främsta resultatet som vi kommit fram till genom denna litteraturstudie är att det behövs mer forskning kring varför elever har svårt för matematikuppgifter med text och vad detta beror på. Det är även brist på forskning om läsförståelsens betydelse för problemlösningsuppgifter och kopplingen mellan matematik och läsförståelse.

Denna systematiska litteraturstudie är uppdelad i två huvuddelar. Den första delen handlar om problemlösning där resultatet betonar vad som kännetecknar ett matematiskt problem och hur begreppet problemlösning definieras. Vidare redovisas resultat av vad olika forskare skriver om hur ett arbete med problemlösning bör användas i klassrummet och vilka fördelar som finns med detta arbetssätt. Den andra huvuddelen är inriktad på öppna problem. Denna del följer samma struktur där först en definition av begreppet öppna problem framkommer. Resultatet visar på många olika fördelar med ett arbete genom problemlösning och främst öppna problem i det matematiska klassrummet. Studien avser vara en hjälp till lärare som arbetar med problemlösning för att skapa en tydlighet i hur ett arbete genom problemlösning och öppna problem bör se ut.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka forskning om hur olika typer av digitala verktyg används i matematikundervisning en riktat mot problemlösning, som undervisningsinnehåll. Fokuset riktar sig i första hand mot undervisning för elever i åk 4–6, men kan även gälla tidigare och senare årskurser. De digitala verktygen som har behandlats är iPads, appar med resurser, datorer, IKT, digitala spel och flipped classroom (omvänt klassrum). Litteraturstudiens syfte och innehåll är relevant då digitala verktyg har blivit allt vanligare i skolans värld. Insamlingen av data skedde genom användning av databaserna UniSearch och ERIC. Resultatet från tio vetenskapliga artiklar visade att användning av digitala verktyg i matematikundervisning kan stödja och bidra till ut vecklingen av elevers matematiska problemlösningsförmåga. Det framkom även i resultatet att det finns nackdelar med användning av digitala verktyg i matematikundervisning under en längre period.

Den här systematiska litteraturstudien har som syfte att definiera begreppen problemlösning och motivation samt att undersöka om arbete med matematiska problem har något samband med elevers motivation för matematikämnet. Studiens resultat grundar sig i relevant litteratur och vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att problemlösning har ett stort utrymme i dagens matematikundervisning där motivation är en viktig faktor för elevers framgång i matematik. Sambandet behöver inte nödvändigtvis finnas mellan motivation och problemlösning, däremot synliggörs det genom studien att motiverade och engagerade elever lyckas  bättre inom problemlösning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i par arbetar tillsammans med problemuppgifter och hur kommunikationen används inom arbetsprocessen. Under tidigare praktiker har det observerats hur elever, trots att de i många fall är placerade i par i klassrummet, oftast blir instruerade att arbeta enskilt under matematiklektionerna. Den insamlade emperin som resultatet grundar sig på utgörs av sex undersökningstillfällen där tolv elever placerade i par hade som mål att samarbeta med två problemuppgifter. Undersökningstillfällena observerades för att analyseras med hjälp av Pólyas teori om de fyra problemlösningsfaserna och utifrån sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att eleverna framför allt arbetar tillsammans för att skapa en förståelse för uppgifterna och för detta ändamål spelade kommunikationen en avgörande roll. Olika användningsområden för språket kunde även urskiljas och den kommunikation som visade sig skapa flest lärandetillfällen ses som ett ”delande” av information eleverna emellan. I kontrast till ”delandet” synliggörs även en typ av linjär kommunikation, där syftet blir att överföra ett färdigt budskap. Det visar sig också att eleverna ofta väljer att inte arbeta tillsammans eller kommunicera vid senare skeden av problemlösningsprocessen där skapande av plan och beräkningar ligger i fokus. I de fall där eleverna väljer att arbeta tillsammans inom dessa senare faser, används alternativa metoder snarare än operationella beräkningar för att lösa problemet.

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka elevers utveckling av matematisk problemlösningsförmåga i relation till samlärande. I studien har 13 vetenskapliga artiklar inkluderats och lästs samt analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samlärande är fördelaktigt för elevers utveckling av problemlösningsförmågan. Det framkommer även att det metakognitiva samtalet har en stor betydelse för elevers utveckling av problemlösningsförmågan samt att det är något som lärarens och klasskamraters stöttning kan bidra till att utveckla. Studien synliggör också lärarens roll i klassrummet och hur betydelsefull denne är för att förtydliga förväntningar på eleverna samt fungera stöttande i lärprocessen. Slutligen berör också studien uppgiftsutformningens betydelse vid konstruktion av problemlösningsuppgifter.