I den här studien undersöktes 15 elevtexter skrivna på det nationella provet inom Svenska för invandrare, kurs C. Elevtexterna studerades med hjälp av två metoder, Läsbarhetsindex och Processbarhetsteori, för att utröna om samband kunde påvisas mellan texternas språkliga egenskaper och betyg. Studien jämförde elevtexterna utifrån två frågeställningar: vilka observerbara utvecklings-/processningsskillnader finns mellan de skriftliga produktionerna och hur speglas dessa skillnader i betygsnivån? I studien kunde inget samband påvisas mellan texternas språkliga nivå enligt PT, deras Lix-värden och betyg. Ett klart samband kunde dock visas mellan elevtexternas PT-nivå och betygsättningen. Inget samband kunde påvisas mellan texternas Läsbarhetsindex och betyg eftersom Lix saknar graderingskala för mycket lättlästa texter, medan ett visst samband kunde visas mellan två Lix-faktorer – antal ord och antal meningar – och betygsättning. Processbarhetsteorin kan användas som bidragande del i en mer regelbunden kartläggning av elevers verkliga kunskaper, för att sambandet mellan elevers språkliga utveckling och betyg ska kunna stärkas.

The purpose of this physics didactics work is to contribute to an increased knowledge of learning about electrical circuits. This is done partly through a literature studyof students’ difficulties, but also through an examination of test items on electrical circuits used in the Swedish upper secondary school. In addition to the study, a side project in the form of a translation from English to Swedish of a diagnostic test of understanding of electrical circuits, DIRECT, was carried out. Analyzing the test items on electrical circuits, 18 different categories were developed based on the collected material. The most common type of item was an item about power which also had a connection to reality. Each category was discussed in relation to the theoretical background and some items of additional interest were analyzed in more detail. Several conclusions were made based on this project, for example that a significant part of the items do not require understanding for the question but can be solved by mechanical use of formulas. In line with the research presented a considerable part of the items are dedicated to current on a conceptual level. Another conclusion was that items dealing with shorts and changes in a circuit would have been a welcome addition to the test items. / Syftet med detta fysikdidaktiska arbete är att bidra till en ökad kunskap om lärande om elektriska kretsar. Detta görs dels genom en litteraturstudie av elevers svårigheter, men också genom en undersökning av provuppgifter om elektriska kretsar som används i den svenska gymnasieskolan.Utöver undersökningen genomfördes ett sidoprojekt i form av översättning från engelska till svenska av ett diagnostiskt test av förståelse för elektriska kretsar, DIRECT. I undersökningen utarbetades 18 olika kategorier för uppgifterna om elektriska kretsar utifrån det insamlade materialet. Den vanligaste uppgiftstypen var en uppgift som handlar om effekt och som dessutom hade en verklighetskoppling. Varje uppgiftskategori diskuterades i relation till den teoretiska bakgrunden och några uppgifter av större intresse analyserades mer ingående. Flera slutsatser kunde dras av projektet, till exempel att en stor del av uppgifterna inte kräver större förståelse för frågan utan kan lösas med mekanisk användning av formler. I linje med den fysikdidaktiska forskningen ägnas dock en ansenlig del av uppgifterna åt ström på en konceptuell nivå. En annan slutsats var att uppgifter som behandlar kortslutning och förändringar i en krets hade varit ett välkommet tillägg bland provuppgifterna.

Målet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur elever blir matematiker istället förprov-görare. För att ta reda på detta har vi valt att basera arbetet utifrån ett kooperativtförhållningssätt inom matematikämnet. I resultatet ser vi att matematikundervisning börstruktureras med ett kooperativt förhållningssätt för att främja kompetenta matematiker iställetför mekaniska prov-görare. Forskningen som besvarar första frågeställningen visade på att detkooperativa arbetssättet förbättrar elevens prestation och resultat om man jämför med etttraditionellt arbetssätt. Att sammanställa en rimlig slutsats av andra frågeställningen var dessvärresvårare då studierna inte påvisat ett lika markant resultat av elevens attityd till kooperativalärandesituationer.

Den här undersökningen analyserar syntaktista skillnader mellan elevtexter i ämnen svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan elevtexter i de olika ämnena gällande fundamentsvariation, bisatser och nominalfraser. Materialet, som analyseras med en kvantitativ metod, är hämtat ur arkivet för nationella prov vid Uppsala universitet och består av 16 elevtexter varav hälften i ämnet svenska och hälften i ämnet svenska som andraspråk. Samtliga 16 elevtexter har fått betyget C. Resultatet visade att det inte finns några större skillnader i syntaxen mellan ämnena svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9, vilket tyder på att andraspråkseleverna ligger på en liknande nivå som förstaspråkseleverna vad beträffar syntaxen, åtminstone inom ramen för aktuell betygsnivå.

Alla elever i svensk grundskola har rätt till utbildning på lika villkor och det innebär att deras prestationer bör bli bedömda på ett likvärdigt sätt oavsett sociala, ekonomiska eller geografiska förhållanden. Ett försök att uppnå likvärdiga, rättvisa och jämförbara betyg är att använda nationella prov och det överordnade syftet i föreliggande uppsats är bidra med kunskap om det nationella provet i svenska för årskurs 6 ur ett reliabilitetsperspektiv. Studien genomförs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. I den kvantitativa delen undersöks samstämmigheten i 15 svensklärares bedömningar av 30 elevtexter från ett tidigare nationellt prov i form av statistiska samstämmighetsmätningar. I den kvalitativa delen av studien analyseras tillämpningen av anvisad bedömningsmatris i sambedömningssamtal. Materialet som används i uppsatsen är skapat inom ramen för projektet Equa, som är en studie där effekten av en specifik bedömarträningsmodell, Rater Identity Development (RID), på reliabiliteten vid bedömning av elevers språkförmåga undersöks. Studiens resultat visar att nivåerna av samstämmighet i bedömargruppen är låga, vilket innebär en variation i bedömningarna med stora konsekvenser för elevernas resultat. Resultaten indikerar vidare att lärarna är skickligare på att rangordna elevtexterna på ett likvärdigt sätt än att vara helt överens om betygssättningen. Analyserna av sambedömningssamtalen visar att bedömningsmatrisen visserligen ger lärarna viss stöttning, men i stor utsträckning skapar densamma även utmaningar i bedömningsprocessen. / Every student in the Swedish school system have the right to equal education which means that their performances should be assessed on an equal basis regardless of social, economic or geographical conditions. As one way to obtain equivalent, fair and comparable grading Sweden has for some time had a system of national tests as a guide for teachers setting final overall grades and the main purpose of this essay is to provide further knowledge about the national test in Swedish for year six in a reliability perspective. The study was carried out using a combination of quantitative and qualitative method. In the quantitative part of the study the reliability of the assessment of 30 student texts from previous national tests done by 15 Swedish teachers is measured. The qualitative part consists of the analysis of the application of the designated rating scale in the recorded collaborative assessment talks. The material in the study is created within the Equa project, which is a study where the effect of a specific rater training model, Rater Identity Development (RID), on the reliability of the assessment of students language performances is studied. The results of the study show low levels of inter-rater reliability, which means that there is a variation in the ratings with large consequences for the students´ results. The findings also indicate that the teachers are more skilled in ranking the students texts in a similar way than to exactly agree on the grading. The analysis of the collaborative assessment talks indicate that although the rating scale may be of some help, it also poses many challenges in the assessment process.

Detta arbete belyser forskning om nationella prov i läsförståelse i årskurs tre. År 2010 infördes obligatoriska nationella prov redan i årskurs tre då svenska elever visat sjunkande resultat i internationella kunskapsmätningar. Nationella prov är de första prov med hög personlig insats elever genomför. Syftet med detta arbete är att belysa forskning om faktorer som påverkar elevers testresultat på nationella prov i svenska i årskurs tre. Ytterligare syfte är att få en djupare förståelse för nationella provs validitet och reliabilitet kopplat till mätning av elevers läsförståelse. Syftet besvaras utifrån frågeställningarna: Hur kan lärare påverka elevers resultat i läsförståelse på nationella prov i svenska årskurs tre? Vilka faktorer kan påverka nationella provs validitet och reliabilitet vid mätning av elevers läsförståelse i årskurs tre? Arbetet tar sin utgångspunkt i motivationsteori med fokus på Expectancy-value theory som handlar om elevers förväntning att lyckas i provsituationer. Material samlades genom sökning i olika databaser och söktjänster. Arbetet innehåller både nationella och internationella artiklar, där främst nationella studier använts. Det insamlade materialet har analyserats i en översiktstabell.  Resultatet visar att lärares kompetens är viktig för elevers prestationer, lärande samt utveckling. Stress, motivation samt lärares provförberedande undervisning är faktorer som kan påverka elevers prestationer i samband med provsituationer. Undervisning i provtagningsförmåga kan leda till minskad provstress, ökad motivation samt förväntan att lyckas med uppgiften på ett framgångsrikt sätt. Resultatet visar även att provtagningsmotivation speglar testresultatet. Vid låg provtagningsmotivation tenderar elever att inte prestera sitt bästa i provtagningssituationer vilket kan påverka provs validitet. Provs reliabilitet kan enligt studiens resultat påverkas av lärares olika introduktioner av uppgifter samt hur prov konstrueras.

The aim of this study is to describe, analyse and interpret the reading comprehension of language teacher students at the beginning of their university studies through a diagnostic reading comprehension test as a prognosis of their ability to manage their studies. The research questions are: 1. What form has the diagnostic reading comprehension test of the development project used at the beginning of the teacher education for language teacher students? 2. What does the diagnostic reading comprehension test at the beginning of the studies indicate about the success in the reading comprehension of academic course literature of the language teacher students? 3. What do the language teacher students’ reflections show about the reading comprehension test and about their insight into their own reading comprehension of academic course literature? 4. To what extent can a connection be shown between the results of the diagnostic reading comprehension test and the study results of the language teacher students? The research study represents a mixed method strategy and is a descriptive case study. A diagnostic reading comprehension test has been given to a group of language teacher students at the beginning of their first term. The students were also asked to reflect on the test and their reading ability. According to the study the diagnostic reading comprehension test used in the development project, and analysed in this study, must be altered to meet desired claims before used again. For example should the test include more reflective questions and more people should be included in the test process. This research contributes to new knowledge about teacher students’ comprehension of academic texts as well as new knowledge about a reading comprehension test.

Under VFU-perioder uppmärksammades att andraspråkselever har svårigheter lösa matematiska textuppgifter på grund av språket. Syftet med arbetet är därmed att undersöka på vilket sätt verksamma lärare anser att språket på de nationella proven skulle kunna missgynna en elev med svenska som andraspråk. Vad som även har undersökts är att se hur lärare skulle vilja arbeta för att gynna andraspråkselever till att kunna visa sina matematiska kunskaper. För att undersöka vårt syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som metod. Totalt har intervjuat sex lärare från skribenternas två VFU-skolor. Dels har lärarna intervjuats om allmänna svårigheter, men även ställt frågor om språket på tre textuppgifter från ett gammalt nationellt prov i matematik för årskurs 3. För att analysera resultat har begreppet appropriering, som är en del av den sociokulturella teorin, använts. Ur resultatet tolkas att de flesta lärarna ansåg att de matematiska begreppen såsom omkrets inte var problematiska för eleverna. De lärare som intervjuades var överens om att det var andra vardagliga ord som kunde göra att en andraspråkselev inte kunde lösa uppgiften, eftersom dessa ord var nödvändiga att ha kunskap om för att kunna förstå vad det var som skulle beräknas.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur samhällskunskapslärare på gymnasiet både upplever och arbetar med bedömning. Vi kommer att ta reda på vilken syn lärarna har på bedömning, vilka former för bedömning de använder sig av, vilka skillnader de upplever mellan Lpf 94 och Gy 2011 samt hur de ser på avsaknaden av nationella prov i samhällskunskap. För att ta reda på detta har vi använt oss av och besvarat följande frågeställningar: Vilken syn har samhällskunskapslärare på bedömning; Vilka former för bedömning använder sig lärare i samhällskunskap på gymnasiet av; Hur upplever lärare i samhällskunskap på gymnasiet skillnader mellan Lpf 94 och Gy 2011 gällande betyg och bedömning; Hur ser lärare i samhällskunskap på avsaknaden av nationella prov i deras ämne? Vi har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem stycken erfarna samhällskunskapslärare. Slutligen har vi sammanställt ett resultat och gjort en analys av resultatet med hjälp av ramfaktorteorin.Vårt resultat visar att lärarnas syn på bedömning skiljer sig åt men att samtliga lärare är överens om att bedömning är svårt och att det är viktigt att få till en så rättssäker bedömning som möjligt. Vidare kom vi fram till att fyra av fem lärare uppger att de försöker ha varierande bedömningsformer och att samtliga av de intervjuade lärarna jobbar med återkoppling i någon form. Därutöver visar vårt resultat att samtliga lärare upplever läroplanen från 2011 som mer tydlig och genomarbetad än den från 1994 och att alla fem lärare är överens om att kraven har höjts med den nya betygsskalan och de uppskattar att det tillkommit fler steg. Slutligen kom vi fram till att endast en av de intervjuade lärarna ställer sig positiv till ett eventuellt införande av nationellt prov i samhällskunskap medan de andra fyra ställer sig kritiska till det. Sammanfattningsvis skulle det vara intressant att ta del av den generella synen hos en större mängd samhällskunskapslärare gällande bedömning och de ramar som påverkar det dagliga arbetet.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer undersöka hur lärare arbetar för att främja en likvärdig bedömning. Vilka metoder använder sig lärare av och hur kan nationella prov bidra till en mer likvärdig bedömning. Teorierna är framförallt hämtade utifrån Alli Klapps bok Bedömning, betyg och lärande samt Anders Jönssons bok Lärande bedömning. Båda skriver mycket om betyg, bedömning, sambedömning och nationella prov som samtliga är beståndsdelar i studien. Metoden jag har använt mig av är en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervju som genomförs med fyra verksamma lärare. Två av dem arbetar på ett högstadium och två på ett gymnasium. Resultatet visar på hur lärare arbetar med sambedömning för att främja likvärdig bedömning. Det visar också på hur de använder sig av nationella prov men även varför en skola har valt att inte genomföra proven. Resultatet visar även på samstämmighet vad gäller problemet med att tolka och konkretisera kunskapskraven i historia.