Avsikten med examensarbetet är att få kunskap om vad gymnasielärare har för åsikter kring nationella provens syfte och utformning, hur de nationella proven påverkar undervisningen i svenska samt vad de anser om nationella proven när det gäller betyg och bedömning. Ytterligare ämnar sig studien att få kunskap om vad gymnasieelever i årskurs 3 har för uppfattningar kring de nationella provens utformning och dess betydelse. Studiens ändamål är att ge en djupare inblick i nationella provens betydelse från två olika perspektiv. För att undersöka frågeställningarna har en kvalitativ och en kvantitativ metodik använts i form av intervjuer och en enkätundersökning. Resultaten visar att det finns både för- och nackdelar med nationella prov. Till exempel ger proven en vägledande bild av elevernas kunskaper och att de stödjer en likvärdig bedömning. Däremot behandlar proven endast en liten del av kursen. I korthet visar resultaten att nationella provens syften inte uppfylls helt.

Studiens syfte var att öka vår kunskap om två i svensk skola förekommande bedömningsstöd i läsförmåga, Nationellt prov svenska och LegiLexi, och dessa testers användbarhet vad gäller att i årskurs 3 identifiera elever i lässvårigheter. Sekundärdata, i form av resultat på dessa båda test från vårterminen 2019 på 71 elever, har analyserats för att hitta samband samt söka bakomliggande problematik till olika resultat på läsförståelsedelarna, skönlitterär text och faktatext, i dessa två test. Resultatet visade på ett signifikant starkt samband mellan de två testens läsförståelsedelar. Ordkunskap är den förmåga som starkast predicerar hur det ska gå resultatmässigt i båda testen. Däremot var det stor skillnad i resultat för eleverna. Ett av testen uppvisade takeffekt i båda deltesten medan det andra i ett deltest visade på golveffekt. Endast en liten andel av eleverna identifierades gemensamt av de båda testen som godkända respektive inte godkända. Läsförståelse betraktas som ett av de svåraste områdena att bedöma och ställer höga krav på provkonstruktörer. Studiens slutsatser är att skolan behöver pedagoger, på alla stadier, som är välutbildade i läs- och skrivinlärningens processer. Nationellt prov i svenska åk 3 är långt ifrån tillräckligt för att rätt kunna planera verksamheten, läs-och skrivundervisningen och det specialpedagogiska stödet, på organisations- grupp- och individnivå. Skolans pedagoger behöver ta hjälp av flera olika identifieringsverktyg för att hitta elever i läsförståelsesvårigheter, då lästest mäter olika färdigheter beroende på provkonstruktion.

Syftet med studien har varit att skapa ytterligare förståelse för lärares användning av skriftliga prov som en del av biologiundervisningen, framförallt för att se vad som påverkar att de använder skriftliga prov och om de har andra syften än rent summativa. Tidigare studier har framförallt fokuserat på andra NO-ämnen och då främst provkonstruktion. Studien genomfördes som en webbaserad enkätstudie, som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Resultaten visar att lärare i biologi fortfarande använder skriftliga prov som ett summativt verktyg. Skriftliga prov står för över 50 % av det samlade betygsunderlaget och återspeglar lärares attityder till biologiämnet. Men skriftliga prov används även i undervisningen som tillfällen att träna inför eventuella nationella prov i biologi. Lärare ser det även som en möjlighet att föra elevernas lärande framåt genom att använda den formativa strategin framåtsyftande återkoppling. Av de faktorer som påverkar valet av skriftliga prov är majoriteten sådana som står utanför lärarens kontroll. Exempel på sådana faktorer är pedagogiska, som kravet på allsidigt betygsunderlag, elevrelaterade, som lärares uppfattningar om elevernas motivation, samt administrativa, att de är ett verktyg för att nå många elever samtidigt.

Föräldrar har enligt europakonventionen rätt att välja en utbildning åt sina barn som är i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa eller filosofiska övertygelse, vilket är grunden för waldorfskolor och konfessionella friskolor i Sverige. Trots att undervisningen i sådana skolor enligt skollagen ska vara ickekonfessionell har dessa skolor ibland anklagats för att bedriva religiös indoktrinering. Inom biologiämnet finns dessutom en del innehåll, såsom evolutionsteori, som kan upplevas stå i motsättning mot vissa religiösa föreställningar om livets ursprung. I denna studie jämfördes därför resultat på nationella prov i biologi mellan waldorfskolor, skolor med religiös anknytning och övriga skolor, för att undersöka om det fanns anledning att anta att dessa motsättningar påverkar elevernas biologikunskaper negativt. Data över nationella provresultat i biologi, från Skolverkets registerdatabas, analyserades med hjälp av en variansanalys. Waldorfskolor hade något bättre resultat på nationella prov i biologi jämfört med övriga skolor, medan skolor med religiös anknytning varken hade bättre eller sämre resultat jämfört med waldorfskolor eller övriga skolor. Att potentiella motsättningar mellan biologiämnets kursplan och vissa religiösa inriktningar skulle påverka elevernas kunskaper i biologi negativt ger denna studie därmed inget stöd för.

Denna uppsats undersöker elevtexter från nationella provet i svenska som andraspråk före och efter skolreformen 2011. Syftet med studien är att kvantitativt undersöka fyra textmått som i tidigare forskning har tytt på textkvalitet i elevtexter, då textmåtten har korrelerat med högre betyg. Vidare ämnar undersökningen ta reda på om resultatet för textmåtten har förbättrats över tid. Detta har gjorts genom att studera elevtexter från två olika år, då två olika kursplaner var verksamma. Materialet i denna uppsats består av två textkorpusar med 30 elevtexter från 2012 och 30 elevtexter från 2019. Analysverktyget Swegram har använts för att ta fram värden för nominalkvot, ordlängd, textlängd och ordvariation som vidare har analyserats. Resultatet visar att tre av fyra textmått korrelerar med betygsstegen i båda textkorpusarna. Det enda textmåttet som inte följer betygsstegen är textlängd. Vidare visar resultatet att värdena för samtliga textmått har stigit från 2012 till 2019. Min tolkning är att ökningen av värdena kan vara en följd av förändringarna i kursplanen från 2011.

Under våren 2020 ställdes det nationella provet i matematik, för årskurs 9, in som en följd av Coronapandemin. Det nationella provet i svenska genomfördes som vanligt. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll det nationella provet i årskurs 9 har för slutbetyget för elever i läs- och skrivsvårigheter, samt att synliggöra de faktorer som avgör vid betygsättning. Vidare vill studien undersöka hur bortfallet av ett nationellt prov påverkar gruppens slutbetyg samt se om skillnader finns i slutbetyget mellan flickor och pojkar.   För att besvara studiens frågeställningar används metoden mixed methods, det vill säga en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa delen bygger på 221 elevers betygshistorik och nationella provresultat. Den kvalitativa delen består av intervjuer med en matematiklärare, en svensklärare samt en specialpedagog i syfte att fördjupa förståelsen för den kvantitativa delen. Studien visar att elever med läs- och skrivsvårigheter, framför allt pojkar, fick ett lägre slutbetyg i ämnet matematik under vårterminen 2020 jämfört med tidigare fem år. Avsaknaden av det nationella provet i matematik kan ha varit en bidragande orsak till detta. Studien visar att korrelationen mellan nationellt prov och slutbetyg är lägre för elever med läs- och skrivsvårigheter än för övriga elever. Många elever ur denna grupp får först efter avklarat nationellt prov ett godkänt matematikbetyg. Studiens kvalitativa del visar att det sena uppnådda betyget även påverkas av yttre faktorer såsom gymnasieantagningen som motivator samt att lärare som tidigare varit avvaktande med att ge betyg för dessa elever nu känner att tillräckligt underlag finns. Diskussionsdelen lyfter de möjligheter ett nationellt prov ger, trots de svårigheter gruppen har för proven. Vidare diskuteras ersättningsprovens utformande, språkliga påverkan samt de konsekvenser som uppstår om bortfallet av provet påverkar gruppens meritvärde negativt.

Tidigare studier har visat att en viktig aspekt ofta saknas i den skrivundervisning som eleverna ges inom ramen för svenskämnet i skolan. Fokus har för ensidigt riktats mot skrivfärdighet och genreanpassning. Det som ofta saknas i under-visningen är ett perspektiv som sätter språk och text i relation till makt, och ett skrivande som använder språket för att bygga kunskap och åstadkomma förändring i samhället. Förutom språklig och kulturell kompetens behöver eleverna alltså utveckla kritiska kompetenser genom skrivundervisningen. Syftet med denna studie är att belysa den position som de kritiska skrivkompetenserna innehar i dagens svenskämne genom att undersöka i vilken utsträckning kritisk litteracitet möjliggörs och uppmuntras i ett nationellt prov i skriftlig framställning. De nationella proven har nämligen en normerande effekt på undervisningen i stort. I detta syfte har ett nationellt prov i skriftlig framställning för kursen Svenska 1 på gymnasiet granskats utifrån Janks (2010, 2013) critical literacy-perspektiv och dess fyra dimensioner: makt, tillgång, mångfald och design. Studien visar att provet i relativt låg grad främjar kritisk litteracitet eftersom uppgifterna på olika sätt begränsar elevernas definierande och rekonstruerande möjligheter och eftersom uppmaningar till kritiska förhållningssätt saknas. De fyra olika skrivuppgifterna som erbjuds kan därtill sägas främja kritisk litteracitet i olika utsträckning. Trots att ingen av uppgifterna uppmanar till kritiska förhållningssätt är möjligheterna att detta görs av eleverna större i vissa uppgifter än i andra. Studien visar därmed att det granskade provet inte korresponderar med skolans övergripande demokratiska mål. Resultatet bekräftar tidigare forskning och indikerar därmed att den skrivundervisning som ges i kursen svenska 1 på gymnasiet behöver vidgas till att omfatta också en socio-politisk diskurs och kritiska skrivkompetenser för att ge eleverna tillgång till en holistisk undervisning om språk och text samt dess relation till makt.

Många elever hamnar i svårigheter med matematiken vilket kan få stora konsekvenser i såväl privatliv som kommande yrkesliv. I skolan kan en elev ha allmänna svårigheter med många ämnen vilket gör det förhållandevis enkelt att planera en bra undervisning. Specifika matematiksvårigheter innebär svårigheter med vissa delar av matematiken. Eleverna är ofta normalbegåvade men uppvisar en ojämn utveckling och de dagliga prestationerna varierar stort. Det finns mycket att vinna på att ge elever adekvat stöd i skolan, inte minst samhällsekonomiskt. Min studie handlar om vilka räknefel som är vanliga hos elever i matematiksvårigheter. Jag har granskat nationella prov i matematik i år 6 hos elever som uppvisat låga prestationer. Provsvaren har granskats med viss förkunskap men utan någon hypotes vilket utmärker konstruktivistiskt grundad teori. Metoden innebär att man växlar mellan insamlande av empiri och analys tills mättnad uppkommer och en teoretisk modell växer fram. Det som framkommer är att eleverna främst har svårigheter med förståelse av begrepp, symboler och enheter samt rimlighetsbedömning. Som exempel kan nämnas problem med att förstå medelvärde och omkrets, procent-och likhetstecknet samt enhetsomvandlingar. Det är vanligt att eleverna lämnar orimliga svar. Jag kan också se svårigheter med strategitänkande och att tolka matematiska uppgifter, särskilt längre textuppgifter. Språksvårigheter och koncentrationssvårigheter kan försvåra matematikinlärningen men även andra kognitiva brister kan skapa problem. Oavsett typ av svårighet har eleven enligt svensk skollag rätt till stöd om målen ej nås. Mitt arbete kan bidra till att pedagoger får ökad kunskap om vad som kan gå fel i det matematiska tänkandet.

Under 2010-talet har Sverige tagit emot människor från andra länder. I många skolor runtom i Sverige studerar elever som inte har svenska som modersmål. Vilket kan bidra till att det blir mer ansträngande för en andraspåkselev att tillgodogöra sig undervisningen i jämförelse med en elev med svenska som modersmål. Enligt den nuvarande läroplanen ska undervisning anpassas utefter eleverna och utbildningen ska ge elever förutsättningar som krävs för att genomgå studierna. Denna uppsats syftar till att undersöka läsbarheten i Nationella proven, 2013, för två årskurser. De undersökta texterna är tre sakprosatexter från respektive årskurs (6 och 9). Syftet är också att studera vilka förutsättningar som finns i texterna vad gäller röst och kausalitet, utifrån ett läsbarhetsperspektiv.  Tidigare forskning pekar på att röst och kausalitet kan vara två språkliga variabler som bidrar positivt till läsförståelsen, i synnerhet för andraspråkstalare. Röst kan delas upp i tre underkategorier; dynamik, muntlighet och närhet. Studien är både kvantitativ och kvalitativ. Genom att räkna olika typer av ordklasser kan värden erhållas och jämföras. Även utdrag ur de undersökta texterna presenteras och diskuteras.  Resultatet visar att de undersökta texterna innehåller röst och kausalitet i varierande grad. De flesta texternas värden ligger runt vad tidigare forskare anser läroböcker ska ligga på.

Syftet med studien är att undersöka om det i vissa fall kan förekomma en diskrepans mellan resultatet på de nationella proven och kursbetygen. Sex elever ingår i studien och samtliga eleverna har avslutat sina studier i svenska för invandrare (sfi) i en liten stad i Mellansverige. 24 elevtexter analyseras med hjälp av fyra olika metoder: performansanalys, processbarhetsteorin (PT), svenskans utvecklingsstadier samt Skolverkets bedömningsmatris. Den sistnämnda metoden ska användas och hjälpa lärarna vid bedömnigen av momentet skriva i samband med NP. Resultaten visar att det förekommer skillnader i resultatet av vad eleven producerat och uppnått under en kurs i jämförelse med vad som produceras under ett enda provtillfälle: det nationella provet. Det finns förklaringar till diskrepansen mellan NP-betyget och kursbetyget. Tre av elevernas resultat bedömdes vara på samma nivå under kursen som på det nationella provet. Tre av eleverna bedömdes ha avvikande resultat vid det nationella provtillfället och prestationerna under själva kursen. Det skiftar både upp och ner i betygsskalan. Slutsatsen är att det inte finns enkla och entydiga förklaringar till varför det förekommer skillnader mellan elevers prestationer under en kurs och under ett nationellt provtillfälle.