Background: When a child in the family is treated for cancer, the invasive roles in the family changes and the focus is on the sick child. Siblings of children with cancer can experience feelings and thoughts that can be difficult to handle on their own.  Purpose: The purpose is to compile knowledge about which supportive and other factors in health care that affects the siblings psychological health after a brother or sisters cancer treatment.  Method: Literature review based on 10 original articles. The research was applied to the database PubMed and the articles had qualitative and quantitative methods.  Results: The results of this literature review can be divided into two categories; information and emotions, and seven subcategories; Cancer disease, involvement in the progression of the disease, before death, healthcare personnel, changes in the family, subjective experiences of having a sibling with cancer and lack of opportunity to talk about feelings and thoughts. The results show that the psychological health of siblings is adversely affected by inadequate information about cancer, disease progression and bodily changes before death. It also appears that the sibling's psychological health is adversely affected by lack of attention from parents and healthcare professionals. Factors that affects sibling's psychological health positively are the opportunity to express feelings and to have the feelings confirmed by parents or healthcare professionals.  Conclusion: This literature review shows that siblings to a brother or sister with cancer need to get information and talk about their feelings and thoughts. Lack of information and emotional support from parents and healthcare professionals can lead to a negative impact of the psychological health. As a nurse it's important to pay attention to the sibling´s needs for support to prevent psychological illness later in life.

Sammanfattning Bakgrund Människan mår bra av fysisk aktivitet. Det finns mycket tidigare evidensbaserad forskning som stärker detta. Trots de positiva fördelarna som kommer med fysisk aktivitet är det allt färre människor som rör på sig tillräckligt mycket. Detta påverkar samhället negativt. En väldigt utsatt grupp för den negativa samhällstrenden är unga studenter. Studenter har ofta en konstant hög arbetsbörda med pågående studier, arbete och viktiga livsval. Det kan leda till att de ofta drabbas av stress och andra psykiska samt fysiska riskfaktorer. Unga inom utbildning är också samhällets framtid, där av borde mer forskning och promotivt arbete läggas där. Syfte är att undersöka unga studenters fysiska och psykiska välmående före och efter sex veckor med ledarledd högintensiv styrketräning. Metod För att svara på studiens frågeställningar genomfördes en intervention med kvantitativ metod. 12 sedan tidigare otränade studenter, både män och kvinnor, med en medelålder på 24 år rekryterades via mailutskick. Graden av nuvarande fysisk kapacitet och tidigare erfarenhet av fysisk aktivitet fick de rekryterande själva skatta. Testledarna valde efter anmälan ut de personer som uppnådde kriterierna. Kriterierna för att delta var att studera på högskola eller universitet och att vara lågt till måttligt aktiv, inte hade någon inplanerad fysiska aktivitet i sin vardag och tidigare inte tränat på elitnivå. De utvalda deltagarna genomförde fysiska och psykologiska tester innan en sex veckors träningsperiod, bestående av högintensiv styrketräning. Högintensiv styrketräning innebar styrketräning i högintensivt utförande med många repetitioner. Till störst del funktionella helkroppsövningar där låga vikter eller kroppsvikt användes. Efter avslutad träningsperiod återkom samma tester. Data samlades sedan in och sammanställdes med deskriptiv statistik. Sammanställda data analyserades genom t-test och Chi2-test i Microsoft Excel. Resultat Både de fysiska och psykiska testerna visade goda resultat efter sex veckors intervention med ledarledd högintensiv styrketräning. Majoriteten av alla tester visade en signifikant ökning i fysisk kapacitet och psykiskt välmående hos deltagarna. Sex veckor med ledarledd högintensiv styrketräning gav lust till fortsatt fysisk aktivitet. Slutsats Sex veckor med ledarledd högintensiv träning ökar otränade studenters fysiska kapacitet och psykiska mående påfallande och med hög signifikans. Sex veckor med ledarledd högintensiv styrketräning gav lust till fortsatt fysisk aktivitet. / Summary Background A human’s well-being increases with physical activity. There exist many evidence-based research findings that strengthen this theory. However, despite the positive benefits of physical activity, few people are physically active today. This affects the members of the society in a negative way. An especially vulnerable group for this negative trend includes young students. Students often have a constant high workload with ongoing studies, work and important life choices to make. In many cases, this situation can lead to stress and other psychological and physical risk factors. Since young studying people are the future of our society, more research and promotional work should be placed here to put an end to this increasing problem. The aim is to examine the physical and mental well-being of young students before and after six weeks of leadership-led, high intensity strength training. Method To be able to respond to this study's questions, an intervention was conducted with a quantitative methodology. 12 previously untrained students, both men and women, with an average age of 24 years were recruited by email. Physical capacity and previous experience of physical activity were appreciated by themselves. The test leaders selected the persons who met the criteria after the announcement. The criteria for attending were to study at college or university and to be low to moderately active, not have any planned physical activity in their daily lives and not train in the elite level. The selected participants performed physical and psychological tests before a six-week training period, consisting of high intensity strength training. High intensity strength training involved weight training in high intensity performance with many repetitions. For the most part functional full body exercises where low weights or body weight were used. After the training period had ended, the same tests were conducted. The data from the tests was then collected and compiled with descriptive statistics. Results After six weeks of intervention with leadership-led high intensity strength training, both the physical and the psychological tests showed good results. Almost all tests showed an increase in physical capacity and psychological well-being in the participants, and the increase in relation to a majority of the tests were significant. For a full report see appendix 3. Six weeks of leadership-led, high-intensity exercise gave lust for continued psychical activity. Conclusion Six weeks of leadership-led, high-intensity exercise significantly increases the physical capacity and the psychological well-being of untrained students. Six weeks of leadership-led, high-intensity exercise gave lust for continued psychical activity.

Denna uppsats uppmärksammar föräldrar som utsatts för våld av sina vuxna barn med narkotikaproblem. Olika aspekter av våldsutsattheten belyses. Syftet är att undersöka hur vanlig utsattheten är, hur sambandet till barnets narkotikaproblem ser ut och hur föräldrarna själva förklarar utsattheten. Särskild fokus riktas på vilken roll problematisk användning av narkotika som enskild faktor har. Såväl psykiskt, fysiskt, ekonomiskt, materiellt som emotionellt våld undersöks.Resultaten talar för att våldsutsattheten samvarierar med flera faktorer hos barnet, vilka faktorer som har betydelse varierar mellan de olika våldsformerna. När det gäller den aktuella våldsutsattheten, det vill säga där våldshandlingen utförts under det senaste året, framträder tydligast skillnader mellan barn utan, respektive med, aktuella narkotikaproblem – statistisk signifikans föreligger för alla undersökta våldsformer. Utöver barnets aktuella narkotikaproblem är aktuell psykisk problematik hos barnet signifikant när det gäller psykiskt, fysiskt och emotionellt våld och barnets ålder signifikant för ekonomiskt och materiellt våld. Föräldrarnas förklaringar till utsattheten speglar i mångt och mycket resultaten från de statistiska analyserna. / This essay pays attention to parents who have been abused by their adult children with drug problems. Various aspects of the abuse are highlighted. The aim is to investigate how common the exposure is, the correlation to the child’s drug problems and how the parents themselves explain the exposure. Special attention is paid to problematic drug use as a single factor. Furthermore, both psychological, physical, financial, material and emotional abuse are investigated. The results indicate that parents exposure to abuse covaries with several child- related factors, however which factors that are important varies between the different forms of abuse. In addition to the child’s current drug problem, the child’s current mental health problem is significant in terms of psychological, physical and emotional abuse and the child’s age is significant for economic and material abuse. Regarding current exposure, that is, where the abuse occurred during the past year, the most apparent differences were observed between children without and children with current drug problems – statistical significance exists for all forms of abuse. In many ways, the parents’ explanations for their exposure reflects the results of the statistical analyzes.

Syftet med denna studie var att undersöka om samband fanns mellan respondenters känsla av sammanhang (mätt genom KASAM-13) och psykiska välbefinnande (mätt genom General Health Questionnaire) beroende på om individerna upplevt att de utsatts för mobbning eller inte under grundskoleåren. En kvantitativ studie utfördes med hjälp av en enkät där de 121 deltagarna besvarade frågor gällande KASAM och psykiskt välbefinnande. 74 respondenter rapporterade att de utsatts för mobbning och 47 respondenter att de inte upplevt sig utsatt för mobbning under grundskoleåren. Resultatet visade att KASAM kunde predicera psykiskt välbefinnande, vilket innebar att individer med högre KASAM även hade högre psykiskt välbefinnande. Medelvärdet för KASAM i gruppen med mobbade individer var signifikant lägre än medelvärdet i gruppen med respondenter som inte upplevt sig bli mobbade. Gällande psykiskt välbefinnande var medelvärdet något lägre för mobbad-gruppen än vad det var för icke mobbad-gruppen, men inte signifikant skild från icke mobbad-gruppen. / The purpose of this study was to investigate whether there was a relationship between respondent’s Sense of Coherence (measured by SOC-13), and psychological well-being (measured by the General Health Questionnaire) depending on whether the individuals were bullied during the years they spent in elementary school or not. A quantitative study was conducted with the help of a questionnaire in which 121 participants answered questions about Sense of Coherence and psychological well-being. 74 respondents reported being bullied and 47 responded not being bullied during the elementary school years. The result showed that Sense of Coherence can predict psychological well-being which means that individuals with higher Sense of Coherence also had higher psychological well-being. The mean value of Sense of Coherence in the group of bullied individuals was significantly lower than the mean value in the group of respondents who did not have the same experience. Regarding psychological well-being, the mean was slightly lower for the bullied group than it was for the non-bullied group, but not significantly different from the non-bullied group.

Syftet med den här studien är att undersöka hur individers psykiska hälsa och personliga integritet påverkas av datainsamling på internet. Modern teknik idag kan dra stor nytta av data och det kan användas för olika ändamål. Två exempel på användningsområden för insamlad data är individanpassad reklam och rekommendationssystem. Studiens problemformulering lyder: ”Vilken påverkan har datainsamling på individers psykiska hälsa och personliga integritet?”. För att besvara frågeställningen har en kvalitativ forskningsmetod använts. Studien fokuserar på privatpersoner, därmed genomfördes enskilda intervjuer med varje deltagande respondent. Intervjuerna var semistrukturerade och analysen skedde genom tematisering. Studiens resultat visade att datainsamling generellt inte har någon påverkan på individers psykiska hälsa. I de fall som det har en negativ påverkan hos en individ så är det inte en signifikant påverkan. Hur datainsamling påverkar individers personliga integritet är generellt sätt ingenting alls. Vad som är viktigt enligt flera respondenter är vad syftet med datainsamlingen är. Flera respondenter svarade att individanpassad reklam kan vara mer integritetskränkande och ibland orsaka oro, det påverkar dock inte individernas psykiska hälsa negativt. Rekommendationssystem kan också vara en effekt av att data samlas in om individer på internet, de flesta av respondenterna hade en positiv inställning till det. När respondenterna blev frågade hur deras inställning är till individanpassad reklam så var det generellt en mer negativ inställning till det. Vid analys så hittades även andra fynd som inte besvarar frågeställningen men som fortfarande är av hög relevans inom forskningsområdet. Dessa fynd är faktorer som kan orsaka integritetskränkningar eller psykiska påfrestningar i samband med användning av digitala medel. Första fyndet är att sociala medier kan ha en negativ påverkan på individers psykiska hälsa. Det andra fyndet är att brist på social interaktion kan påverka individer negativt.

Denna studie syftade till att undersöka psykiskt välbefinnande bland statligt anställda män och kvinnor med eller utan ledarskapsansvar. En enkät innehållande frågor om bakgrundsvariabler; kön, ledarskapsansvar samt upplevd ansträngning och belöning skickades ut till 210 anställda. Frågorna om ansträngning och belöning utgick från den så kallade ansträngning- och belöningsmodellen. Femtiotre respondenter, 27 män (51%) och 26 kvinnor (49%), besvarade enkäten. Resultatet visade att 76% (n=40) av respondenterna upplevde enpositiv obalans mellan ansträngning och belöning medan 24% (n=13) upplevde en negativ obalans. Upplevd ansträngning uppvisade en signifikant korrelation med upplevd belöning, rs = -0.458, p<0.05. Dock uppvisade varken kön eller anställningsposition en signifikant association med obalans mellan ansträngning och belöning. Kön: Chi2 (1, n=53) = 0.158, p>0.05. Anställningsposition: Chi2 (1, n=53) = 0.2, p>0.05. Det psykiska välbefinnandet kan påverkas negativt om en obalans mellan upplevelsen av ansträngning och belöning föreligger. På grund av låg sampelstorlek och begränsningar i statistisk styrka kan föreliggande studie inte dra några definitiva slutsatser om balansenmellan ansträngning och belöning samvarierar med kön och/eller anställningsposition i studiepopulationen. / The purpose of this study was to investigate psychological well-being amongst government employees consisting of men and women with or without staff responsibility. A survey, consisting of questions regarding background variables; gender, staff responsibility and experienced effort and reward, was distributed to 210 employees. The questions regarding effort and reward were based on the Effort and Reward Imbalance Model. Fifty-three respondents, 27 men (51%) and 26 women (49%), took part. Results showed that 76% (n=40) of the respondents experienced a positive imbalance between effort and reward while 24% (n=13) experienced a negative imbalance thereof. Experienced effort showed a significant correlation with experienced reward, rs = -0.458, p<0.05. Neither gender nor employment category, however, showed a significant association with effort and reward imbalance. Gender: Chi2 (1, n=53) = 0.158, p>0.05. Employment category: Chi2 (1, n=53) = 0.2, p>0.05. The psychological well-being can be affected negatively if an imbalance between effort and reward occurs. This study cannot draw any firm conclusions of a potential associationbetween gender and employment category within the study population due to low sample size and limitations in statistical power.

Datum: 2021-06-02 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Nieminen Marcel (98/04/12) Saeed Allan (97/07/17) Sarhang Daniel (97/10/05) Titel: Psykiskt avstånd - En kvalitativ studie om det psykiska avståndets påverkan på Generation Y och Generation Z när de handlar online. Handledare: Johan Grinbergs Nyckelord: Psykiskt avstånd, e-handel, konsumentförtroende, osäkerhet och engagemang Frågeställning: Hur påverkar psykiskt avstånd Generation Y och Generation Z när de handlar online? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur psykiskt avstånd påverkar svenska konsumenter i olika åldersgrupper. Detta för att skapa en djupare förståelse för psykiskt avstånd på individnivå och generationsskillnader i köpbeteende. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet samlats in genom sex fokusgruppsintervjuer som representerade Generation Y och Generation Z. Respondenterna, som var totalt 22, valdes utifrån ett målstyrt urval. Med hjälp av studiens analysmodell, empiri och teoretiska ramverk har slutsatser kunnat dras för att besvara forskningsfrågan. Slutsats: Svenska konsumenter påverkas av psykiskt avstånd när de handlar online i olika utsträckning; identiskt, liknande eller avvikande, beroende på vilken generation de tillhör. Det psykiska avståndet påverkar både Generation Y och Generation Z på ett identiskt sätt i form av att det minskar deras konsumentförtroende i lika stor grad. Generationerna påverkades på ett liknande sätt av psykiskt avstånd eftersom båda upplever en osäkerhet när de handlar online. Däremot, upplever Generation Z en högre nivå av osäkerhet jämfört med Generation Y. Vidare, påverkar psykiskt avstånd generationernas engagemang på avvikande sätt eftersom det endast har en inverkan på Generation Y:s vilja att handla online. / Date: 2021-06-02 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Nieminen Marcel (98/04/12) Saeed Allan (97/07/17) Sarhang Daniel (97/10/05) Title: Psychic distance - A qualitative study of the impact of psychic distance on Generation Y and Generation Z when shopping online Tutor: Johan Grinbergs Keywords: Psychic distance, e-commerce, consumer confidence, uncertainty, and commitment. Research questions: How does psychic distances affect Generation Y and Generation Z when they are shopping online? Purpose: The purpose of this study is to investigate how psychic distance affects Swedish consumers in different age groups. This is to develop a deeper understanding of psychic distance at the individual level and generational differences in buying behavior. Method: The study is based on a qualitative research method with an abductive research approach. The empirical material has been collected with the help of six focus group interviews that represented Generation Y and Generation Z. The respondents, who were a total of 22, were selected based on a goal-directed sample. With the help of the study´s analysis model, empirical data, and theoretical framework, conclusions have been drawn to answer the research question. Conclusion: Swedish consumers are affected by psychic distance when they shop online to various degrees; identical, similar, or deviant, depending on the generation they belong to. The psychic distance affects both Generation Y and Generation Z in an identical way in terms of reducing their consumer confidence to the same extent. The generations are affected in a similar way by psychic distance because both experience uncertainty when shopping online. However, Generation Z experiences a higher level of uncertainty compared to Generation Y. Furthermore, psychic distance affects the generations' commitment in a deviant way as it only has an impact on Generation Y´s desire to shop online.

SAMMANFATTNING  Bakgrund  Kateterisering av urinblåsan är en vanligt förekommande behandlingsåtgärd inom hälso- och sjukvården som kan vara indicerad vid exempelvis urinretention och residualurin efter miktion. Kateterisering kan orsaka komplikationer, såsom urinvägsinfektioner och urinläckage, vilket kan medföra lidande. Sjuksköterskan har som uppgift att lindra lidande genom bland annat personcentrerad och säker vård. Att förstå hur kateterisering kan påverka den individ som är i behov av den är därför viktigt för sjuksköterskans yrkesutövande.  Syfte  Syftet var att beskriva patienters upplevelser relaterade till kateterisering och att leva med urinkateter.  Metod  En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Inkluderade artiklar söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av lämpliga sökord. Med Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag kvalitetsgranskades inkluderade artiklar och sedan analyserades innehållet för att sammanställas i tre övergripande kategorier; ‘En vardag med urinkateter’, ‘livskvalitet’ och ‘patientens relation till hälso- och sjukvården’.  Resultat  De övergripande kategorierna är indelade i sju underkategorier där patienters upplevelser relaterat till kateterisering av urinvägarna beskrivs. Komplikationer som urinvägsinfektion, urinläckage och trycksår; bristande bemötande och förhållningssätt hos sjuksköterskan; svårigheter i vardagen; informationsbrist samt påverkan på sexuell aktivitet är aspekter som kan påverka upplevelsen enligt patienter.  Slutsats  Föreliggande litteraturöversikt beskriver hur olika faktorer påverkar upplevelsen av kateterisering och att leva med urinkateter samt vad de olika metoderna för kateterisering har för betydelse i upplevelsen. Faktorer såsom komplikationer med smärta, urinläckage och urinvägsinfektioner; förändrad självbild och påverkad sexuell aktivitet; bristande information och bemötande från vårdgivare samt skattad livskvalitet hade betydelse för patientens upplevelse och eventuella lidande. Utifrån dessa upplevelser kan hälso- och sjukvård identifiera bristfälligt handhavande med personer och medicintekniska vårdmoment samt initiera förbättringsarbete i syfte att stärka patienters upplevda livskvalitet relaterat till urinkateterisering. / ABSTRACT  Background  Urinary catheterization is a common treatment in health care and there are several reasons why catheter is indicated. It is often due to urinary retention and residual urine volume after urination. Urinary catheterization can cause complications, such as urinary tract infections and leakage, which can cause suffering. The nurse's task is to relieve suffering through, among other things, person-centered and safe care. Understanding how catheterization can affect the individuals who are in need of it, and it is therefore important for the nurses’ professional practice.  Aim  The aim of this study was to describe patients experiences related to urinary catheterization and living with urinary catheter.  Method  A non-systematic literature review was conducted and based on 16 scientific articles, with both qualitative and quantitative design. Included articles were searched in the databases PubMed and CINAHL using appropriate keywords. With the Sophiahemmet university's quality framework the articles were quality examined and then the content was analyzed to be grouped into three general categories; 'A daily life with a urinary catheter', 'quality of life' and 'the patient's relationship to health care'.  Results  The general categories are divided into seven subcategories where patients' experiences related to catheterization of the urinary tract are described. Complications such as urinary tract infection, urinary leakage and pressure ulcers; the deficient conduct and approach of nurses; difficulties in everyday life; Lack of information and influence on sexual activity are aspects that can affect the experience according to patients.  Conclusions  This literature review describes how various factors affect the experience of catheterization and living with urinary catheters, and what the different methods of catheterization have for the impact on the experience. Factors such as complications with pain, urinary leakage and urinary tract infections; altered self-image and affected sexual activity; lack of information and response from caregivers as well as estimated quality of life had significance for the patient’s experience and possible suffering. With these experiences, health care can identify inadequate handling with persons and medical devices, and initiate improvement work with the aim of strengthening the patients’ perceived quality of life related to urinary catheterization.

Den psykiska ohälsan blir allt vanligare i Sverige, och ses som ett växande problem för folkhälsan. En bidragande faktor till vår psykiska hälsa återfinns i våra tankemönster och tankeprocesser, som visat sig ha stor betydelse för hur vi hanterar motgångar och svårigheter men påverkar dessutom förutsättningarna för att skapa nya strategier för framgång. Många psykiska problem speglar ett felaktiga metakognitivt tankemönster, där innehållet i tankarna inte är viktigast, utan avgörande är i stället på vilket sätt som individen svarar/reagerar på tankarna. En ökad insikt kring metakognitionens funktion och dysfunktion skulle kunna främja den psykiska hälsan hos individer. Syftet med studien var att undersöka hur metakognitionen ser ut bland arbetande vuxna och hur associationen med respondenternas självskattade hälsa, upplevde psykiska hälsa och livskvalitet ser ut. Metod: För studien valdes en prospektiv tvärsnittsstudie där en digital enkät konstruerades innehållandes 64 frågor. Totalt var det 107 (Kvinnor= 88,6%, Män= 9,5%, Övriga= 1%) personer som svarade på enkäten. Chi2 - tests, independent sample t-tests och korrelation-test användes för att studera skillnader och korrelationer mellan metakognition, självskattad hälsa och upplevd psykisk hälsa och livskvalitet. Binär logistisk regression användes för att studera associationen mellan metakognition och de beroende variablerna samtidigt som hänsyn togs till bakgrundsvariabler. Resultat: Majoriteten av respondenterna uppgav att deras självskattade hälsa var ganska bra eller mycket bra. Det fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan typ av metakognition och samtliga beroende variabler. Det viktigaste signifikanta fyndet visade sig vara betydelsen av medvetenhet och kunskap om sin egen metakognition, och dess koppling till respondenternas självskattade hälsa, upplevda psykisk hälsa och livskvalitet. Slutsats: Studien visar att det finns ett samband mellan individens metakognitiva medvetenhet, dess funktion och individens självskattade hälsa generellt men även upplevd psykisk hälsa och livskvalitet påverkas. Ökad kunskap om metakognition kan fungera som ett ramverk, vilket skulle kunna underlätta inför livets många olika beslut och utmaningar och på så vis generera en effekt på människors mående mer generellt, och indirekt förbättra den psykiska hälsan. Vidare behövs mer omfattande studier i ämnet för att skapa tydligare resultat, där fler respondenter och en jämnare könsfördelning kan ge ett mer generaliserbart resultat. / <p>Betyg i Ladok 220214.</p>

Bakgrund: Psykisk ohälsa drabbade många unga vuxna och upplevdes olika, det kunde innebära tillfälliga besvär men också besvär som påverkar vardagen. Sociala medier hade både för- och nackdelar när det handlade om psykisk ohälsa. Bristande kunskap kring psykisk ohälsa ledde till stigmatisering. Syfte: Undersöka unga kvinnors erfarenheter av att söka vård vid psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ metod har använts som är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Det kunde vara svårt för kvinnor att känna igen psykiska symtom vid psykisk ohälsa. De kunde känna skam och rädsla för att söka vård vid psykisk ohälsa. Ett bristande förtroende för vården kunde finnas på grund av tidigare erfarenheter. Unga kvinnor kunde få symtomlättnad vid vårdsökande. Det kunde vara lättare att söka vård för fysiska symtom än psykiska symtom för kvinnor. Stöd av närstående var en fördel för unga kvinnor. I stället för att ta tag i dem psykiska problemen isolerade unga kvinnor sig. Media var till stor hjälp för att unga kvinnor ska söka vård. Konklusion: Unga kvinnor hade olika erfarenheter av att söka vård, det fanns negativa aspekter som gjorde att unga kvinnor inte sökte vård. Det fanns även olika positiva aspekter som gjorde att unga kvinnor vågade söka vård. / Background: Mental illness affected many young adults and was experienced differently, it could mean temporary problems but also problems that affect one’s everyday life. Social media had both advantages and disadvantages when it came to mental illness. Lack of knowledge about mental illness led to stigmatization. Aim: Investigate young women’s experience of seeking care for mental illness. Method: A qualitative method has been used which is based on eight scientific articles. Findings: It could be difficult for young women to recognize the psychological symptoms of mental illness, they could feel shame and fear about seeking care for mental illness. A lack of trust in care could be due to previous experiences. Young women could get symptom relief by seeking care. It could be easier to seek care for physical symptoms than psychological symptoms for young women. Support from relatives was an advantage for young women. Instead of addressing mental health issues, young women isolated themselves. The media was a great help for young woman to seek care. Conclusion: Young women had different experiences of seeking care, there were negative aspects that made young woman not seek care. There were are also various positive aspects that made young woman dare to seek care.