Personlighetsstörningar är den enskilt sett mest betydelsefulla individfaktorn bakom våldsbrottslighet. Av alla personlighetsstörningar är psykopati den allvarligaste som vi idag känner till och psykopater begår, sett till sitt antal, en mycket stor andel av de grova våldsbrotten. Vilka skillnader som finns mellan psykopaters och icke psykopaters predatoriska våldsbrottslighet är frågeställningen som föreliggande systematiska litteraturöversikt avser besvara. Resultatet visar att psykopater oftare fungerar sämre i behandlingsprogram och de återfaller också oftare i våldsbrottslighet efter försök till behandling. Våldsbrott som begås av psykopater är i större utsträckning oprovocerade och instrumentella. Dessutom är sadistiska och sexuella inslag vanligare när gärningspersonen är psykopat. Individer med personlighetsstörningen psykopati utelämnar också i större utsträckning betydelsefull information kring den egna våldsbrottsligheten och överdriver reaktiviteten i sin egen våldsbrottslighet. Jämfört med icke psykopater begår i synnerhet lågintelligenta psykopater fler våldsbrott medan högintelligenta psykopater tenderar att tidigare debutera i våldsbrottslighet. I litteraturöversikten uppmärksammas också att psykopater inte är en homogen grupp då de kan delas in i primära och sekundära psykopater. / Personality disorders are the strongest individual factor behind violent crime. Among all personality disorders psychopathy is the most serious one known today and psychopaths commit, considering their numbers, a large share of the violent crimes. Differences between psychopaths and non-psychopaths when it comes to predatory criminal acts are described in this literature review. The results show that psychopaths are at a greater risk of recidivism and treatment failure. Violent crimes committed by psychopaths are more often unprovoked and their violent crimes tend in greater occurrence to have instrumental, sadistic and sexual elements compared to non-psychopaths. Individuals with the personality disorder in question were also more likely than others to exaggerate the reactivity of their violent crimes and omit major details regarding their violent offences. Compared to non-psychopaths they also commit more violent crimes, especially psychopaths with low intelligence. High intelligence among psychopaths means an earlier onset in violent crimes while for violent non-psychopaths the association is reversed. In this literature review it is also recognized that psychopaths are not a homogenous group, instead they can be divided into primary and secondary variants.

To understand the etiology of psychopathic personality traits and thus in the long run to be able to develop successful prevention, a first step is to find out what role genetic and environmental effects play. A meta-review of 15 twin studies (N=26, 981), was conducted to estimate the magnitude of genetic and environmental influences on psychopathic personality traits. The results show that additive genetic (heritable) factors and non-shared environmental factors each explain 50% of the variance in psychopathic personality traits, while shared environmental factors were of no importance. Measure, informant, age, and sex were investigated as potential moderators showing that informant had an impact on the findings. This meta-analysis provides a structured synthesis of the relative genetic and environmental contributions in psychopathic personality traits through various stages of development and across sex. / För att förstå etiologin av psykopatiska personlighetsdrag och därmed i det långa loppet kunna utveckla framgångsrik prevention, är ett första steg att klargöra vilken roll genetiska och miljömässiga effekter spelar. En meta-översikt på 15 tvillingstudier (N=26,981), genomfördes för att uppskatta i vilken grad genetiska och miljömässiga faktorer påverkar psykopatiska personlighetsdrag. Resultaten visade att additiva genetiska (ärftliga) och unika miljömässiga faktorer förklarar 50% var av variansen i psykopatiska personlighetsdrag, medan delade miljömässiga faktorer inte var av betydelse. Mått, informant, ålder och kön undersöktes som potentiella moderatorer och visade att informant påverkade resultaten. Denna meta-analys ger en strukturerad syntes av de relativa genetiska och miljömässiga bidrag som påverkar psykopatiska personlighetsdrag genom olika utvecklingsstadier och mellan könen.

Psychopathy is found in incarcerated populations and in the general population, among men and women. This study investigated if there were any gender differences between men and women with heightened levels of psychopathic traits regarding psychopathy factor scores, criminality, aggression and victimization. A randomized sample of 2500 mixed-sex (52.6 % women) participants (M=22.15; SD=1.38) from the general population, aged 20-24, was used. Results showed that women with psychopathic personality traits had significantly higher behavioral tendencies (e.g., impulsivity) on psychopathy than men with psychopathic personality traits. Men scored higher on violent criminal offences and criminal versatility and men and women differed in aggressive behavior and victimization. Gender differences in psychopathy features may create different needs for treatment. / Personer med psykopati finns både bland kliniska populationer och bland normalpopulationen, bland män och kvinnor. Den här studien undersökte om det fanns könsskillnader mellan män och kvinnor med förhöjda nivåer av psykopatiska drag när det gäller psykopatifaktorer, kriminalitet, aggression och utsatthet. Ett slumpmässigt urval från normalpopulationen med både män och kvinnor (52,6 %), ålder 20-24 år (M=22,15; SD=1,38), användes. Resultaten visade att kvinnor med psykopatiska egenskaper har signifikant högre beteendemässiga drag av psykopati än män med psykopatiska egenskaper. Män uppvisade högre nivåer av våldsam kriminalitet och mångfald i brott. Män och kvinnor med psykopatisk personlighet uppvisade olika aggressiva beteenden och rapporterade olika typer av utsatthet. Könsskillnader i psykopatiska egenskaper kan skapa olika behov av behandling.

Bullying and being a victim of bullying have serious consequences for adolescents. Why do adolescents bully others and why do some become victims, could it be because of their personalities or maybe even problematic personality traits. In the current study, we will investigate if psychopathy or if any of the   dimensions of psychopathy separately, can predict engagement in bullying or being a victim of bullying. The data that is used in this study is taken from a community sample from 7th through 8th grade. The results in this study show that psychopathy as an entirety and the interpersonal and behavioral dimension of psychopathy do in fact predict some levels of engagement in bullying, while the affective dimension did not. Psychopathy and the different dimensions did not significantly predict becoming a victim of bullying. In conclusion, traits like impulsivity and grandiosity can to some extent predict engagement in bullying, however psychopathy nor the dimension do not predict being a victim of bullying. / Att mobba andra eller att falla offer för mobbning har allvarliga konsekvenser. Hur kommer det sig att vissa tonåringar mobbar andra och att andra blir offer; kan det möjligtvis vara på grund av personlighetsdrag eller mer problematiska personlighetsdrag. I denna studie kommer vi undersöka om psykopati i sin helhet eller någon av psykopatins dimensioner separat kan förutse att man mobbar andra eller att bli mobbad. De data som har använts i denna studie är från en stor datainsamling med ett urval bestående av ungdomar i sjunde och åttonde klass. Resultaten från denna studie visar att de två dimensionerna interpersonella och beteende till viss del kunde förutse att mobba andra. Psykopati eller någon av dess dimensioner kunde dock inte signifikant predicera att man blev mobbad. Sammanfattningsvis så visar studien att psykopatiska personlighetsdrag som att vara impulsiv och grandios till viss del kan predicera att mobba andra men inte predicera att man blir ett offer för mobbning.

I följande studie har syftet varit att undersöka tre forskares uppfattningar och definitioner kring begreppet psykopati. I denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Genom den tematiska analysen har därefter två teman identifierats. Dessa var centrala drag samt arv och miljö̈. Urvalet bestod av totalt tre forskare verksamma inom bland annat ämnesområdet psykopati. Tidigare forskning som undersökt begreppet menar att det på grund av begreppets komplexitet är svårt att definiera. Den insamlade empirin tolkades därefter utifrån den biopsykosociala modellen. Modellen menar att biologiska, psykologiska samt sociologiska faktorer tillsammans kan syfta till att förklara definitionen och uppfattningen av begreppet psykopati. Studiens resultat visar att studiens deltagare till stor del definierar och uppfattar begreppet likadant. Uppfattningarna baseras dock till stor del på att studiens deltagare har en gedigen kunskap inom psykopati. De slutsatser som dras av denna studie är att det på grund av begreppets olika dimensioner samt komplexitet kan behövas en tydligare definition.

<p>Forskning har visat att förekomst av riskfaktorer för brottsrecidiv skiljer sig mellan vålds- och sexualbrottslingar. Ytterligare forskning behövs dock om skillnader mellan mer specifika brottskategorier. Syftet var att undersöka skillnader mellan män dömda för mord (n=363), dråp (n=110), rån (n=238), sexualbrott mot vuxen (n=71) respektive sexualbrott mot barn (n=57) avseende ålder, psykopatiprofil enligt PCL-R samt riskkaraktäristika bedömt med HCR-20. Resultatet visade att personer dömda för sexualbrott mot barn hade lägre förekomst av historiska riskfaktorer, lägre grad av psykopati, samt var äldre än övriga grupper. Gruppen dömda för dråp hade en lägre grad av psykopatisk personlighet (faktor 1) än de andra våldsbrottsgrupperna, mord och rån, medan de hade den antisociala livsstilen typisk för psykopater (faktor 2). Det omvända gällde för gruppen sexualbrott mot vuxen. Grupperna rån och mord liknade varandra på flertalet variabler, dock var personer dömda för rån yngre än samtliga grupper. Resultaten har betydelse för utformande av åtgärder avsedda att minska recidivrisken.</p>

Forskning har visat att förekomst av riskfaktorer för brottsrecidiv skiljer sig mellan vålds- och sexualbrottslingar. Ytterligare forskning behövs dock om skillnader mellan mer specifika brottskategorier. Syftet var att undersöka skillnader mellan män dömda för mord (n=363), dråp (n=110), rån (n=238), sexualbrott mot vuxen (n=71) respektive sexualbrott mot barn (n=57) avseende ålder, psykopatiprofil enligt PCL-R samt riskkaraktäristika bedömt med HCR-20. Resultatet visade att personer dömda för sexualbrott mot barn hade lägre förekomst av historiska riskfaktorer, lägre grad av psykopati, samt var äldre än övriga grupper. Gruppen dömda för dråp hade en lägre grad av psykopatisk personlighet (faktor 1) än de andra våldsbrottsgrupperna, mord och rån, medan de hade den antisociala livsstilen typisk för psykopater (faktor 2). Det omvända gällde för gruppen sexualbrott mot vuxen. Grupperna rån och mord liknade varandra på flertalet variabler, dock var personer dömda för rån yngre än samtliga grupper. Resultaten har betydelse för utformande av åtgärder avsedda att minska recidivrisken.

Inledning: I föreliggande litteraturstudie analyseras tre kvantitativa studier somundersökt sambanden mellan objektrelationer och antisocial personlighetsstörningoch psykopati hos kriminella män. Målgruppen överensstämmer väl med personermed kriminell livsstil. Föreliggande uppsats syftar till att utifrån den samladekunskapen öka förståelsen för de omedvetna emotionella processerna hospersoner med kriminell livsstil. En ökad förståelse antas kunna bidra till bättreanpassad behandling för målgruppen. Frågeställningar: Vilka objektrelationer finns hos livsstilskriminella män? Hurkan en större förståelse inom området bidra till bättre anpassade interventionerför målgruppen? Metod: Studierna har inkluderats genom databassökning och analyserats genomtematisering där generella och specifika aspekter av objektrelationer hosmålgruppen identifierats. Resultat: Resultatet visar att målgruppen generellt har enpersonlighetsorganisation på borderlinenivå. Specifikt är egocentrism denintrapsykiska aspekt som är mest karaktäristisk. Interventioner som visat sigframgångsrika med andra former av personlighetsstörningar inom kluster B antasvara användbara för målgruppen. Diskussion: Vidare forskning behövs om hur målgruppens egocentrism skahanteras i den terapeutiska situationen. Psykoedukativa inslag om egocentrismantas kunna bidra till att klienten idealiserar denna kunskap, vilket kan vändas tillett intresse för det egna inre. / Introduction: In this literature study, the relationships between objectrelationships and antisocial personality disorder and psychopathy among criminalswas analysed. The aim is to increase the understanding of the unconsciousemotional processes of people with a criminal lifestyle. An increasedunderstanding is believed to contribute to better tailored interventions for thetarget group. Issues: What object relations are found in men with a criminal lifestyle? How cana greater understanding in the area contribute to better tailored interventions forthe target group? Methods: The studies have been included through database search and examinedthrough thematization. General and specific aspects of object relations wereidentified. Results: The result shows that the target group generally has a personalityorganization at borderline level. Specifically, egocentrism is the characteristicaspect. Interventions that have proved to be successful with other personalitydisorders within cluster B are believed to be useful to the target group. Discussion: Further research is needed to examine how egocentrism should behandled in the therapeutic situation. Psycho-educative elements aboutegocentrism are believed to help the client idealize this knowledge and turn it intoan interest in his own mental states.

Mobbning på arbetsplatser är ett stort samhällsproblem. År 2013 rapporterades 8 % av de arbetsrelaterade sjukdomar som anmälts till försäkringskassan vara orsakade av kränkningar, mobbning och trakasserier. Ohälsa, tvångstankar, ångest, depression, och posttraumatisk stress är vanligt förekommande hos de som utsatts för mobbning. Syftet med studien var att undersöka hur mörka personlighetsdrag samt ledarskapsstilar predicerar mobbning, baserat på data från observatörer av mobbning. Studiens två regressionsmodeller uppvisades en skillnad i varians, där den senare, som inkluderade även ledarens ledarstil och mörka personlighetsdrag, förklarade 8% mer av variationen i observerad mobbning än den modell som bara analyserade mobbaren. En rimlig slutsats är därför att ledarens ledarstil och mörka personlighetsdrag kan vara avgörande för förekomsten av mobbning. / Bullying at workplaces is a major problem among societys. In 2013, 8% of the occupational diseases reported to the Swedish insurance fund were reported to be caused by violations, bullying and harassment. Illnesses, obsessive thoughts, anxiety, depression, and posttraumatic stress are common in those who have been subjected to bullying. The purpose of the study was to investigate how dark personality traits and leadership styles predict bullying based on data from bullying observers. The two regression models in the study's showed a difference in variance, where the latter, which included the leader's leadership style and dark personality traits, explained 8% more of the variation in perceived bullying than the model that only analysed the bully, not including the leader. A reasonable conclusion is therefore that the leader's leadership style and dark personality traits can be decisive for the occurrence of bullying.

En ledares uppgift är bland annat att motivera och engagera sina medarbetare samt att utveckla ett välfungerande samarbete inom organisationen utifrån verksamhetens mål. Vid rekrytering av chefer eftersöks ofta egenskaper som stämmer överens med personer som har en mörk triad-personlighet (personer med psykopatiska, narcissistiska och/eller machiavellistiska drag). På en ledande position kan en sådan personlighet orsaka stor skada inom organisationen. Chefer med mörk triad-personlighet är svåra att upptäcka vid rekrytering då de ofta är karismatiska och övertygande och de kan relativt enkelt manipulera personlighetstester. Magisteruppsatsen implicerar en forskningsstudie om rekrytering av chefer i offentlig sektor där syftet var att studera ifall det inom offentlig sektor (tjänsteproduktion) i Sverige finns en betydande risk för att rekrytera chefer som faller under den mörka triaden, samt medvetenheten om den eventuella risken. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod i form av nio semi-strukturerade intervjuer samt inslag av observationer och texttolkning. Resultatet visade att det finns en viss risk för att rekrytera chefer med en mörk triad-personlighet, och risken verkar vara både metodologisk och kunskapsmässig. Risken beror dels på att det hos flertalet intervjupersoner fanns en viss avsaknad av riskmedvetenhet när det kommer till rekrytering av chefer som besitter vissa egenskaper, samt att flertalet intervjupersoner har en stor tilltro till icke evidensbaserade tester vilka ledare som faller under den mörka triaden tenderar att ta sig igenom. En av slutsatserna som går att dra är att ju lägre samt äldre utbildning personen har desto mer eftersöks egenskaper som faller under den mörka triaden och desto lägre tenderar riskmedvetenheten att vara. Ytterligare en slutsats som går att dra är att det inom offentlig sektor i Sverige till viss del verkar saknas rekryteringstester som inbegriper emotionell intelligens, något som enligt forskning kan ge ett visst skydd mot att rekrytera chefer med mörk triad-personlighet. Resultatet kan tänkas bidra med kunskap om riskerna för att inom offentlig sektor rekrytera en chef med mörk triad-personlighet så att ytterligare tillvägagångssätt inom rekrytering kan användas för att minimera risken för att rekrytera chefer med denna personlighetstyp. Resultatet kan även ses som en bidragande del till forskningsfältet där detta område i Sverige fortfarande är relativt outforskat, särskilt inom offentlig sektor. / A manager's job is to engage and motivate the employees, and to develop a well-functioning collaboration based on the objectives of the business. When recruiting managers, traits that overlap with people with a dark triad-personality (people with psychopatic, narcissistic and/or Machiavallian traits) are often sought, and having a leader with such a personality can cause organizations great harm. It is difficult to detect managers with a dark triad personality in recruitment as they often are both charismatic and persuasive, and they can easily manipulate a personality test. The master´s thesis involves a study on the recruitment of managers in the public sector. The aim was to study whether there in the public sector in Sweden is a significant risk and awareness of the possible risk of recruiting managers who fall under the dark triad. As a method for the study, a qualitative method was chosen in the form of nine semi-structured interviews, with some elements of observation and text interpretation. The results revealed that there is a certain risk of recruiting managers with a dark triad-personality. This risk seems to be both methodological and knowledge-based, and is partly due to the fact that there was a certain lack of risk awareness among the majority of interviewees when it comes to recruiting managers who possess certain characteristics, and that the majority of interviewees put great faith in non-evidence based tests which managers with a dark triad-personality tend to pass. One of the conclusions of the study was that recruiters with lower and/or an old education tended to seek more after characteristics that are synonymous with the dark triad, and they were also less aware of the risks of doing so. Another conclusion that can be drawn is that in the public sector in Sweden there seems to be a lack of recruitment tests that include emotional intelligence, something that according to research can provide some protection against recruiting managers with a dark triad-personality. The results may contribute with knowledge about the risks of recruiting a manager with dark triad-personality in the public sector, so that additional approaches in recruitment can be used to minimize the risk of recruiting a manager with a dark triad-personality. The result can also be seen as a contributing part to the research field as this area in Sweden still is relatively unexplored.