Studien är gjord inom området religionsdidaktik med inriktning mot grundskolans årskurs 4 – 6. Det saknas forskning som är gjord i en svensk kontext på mellanstadiet, vilket motiverar studien. Det har gjorts liknande undersökningar i andra länder, varför det också blir intressant att undersöka hur det ser ut i ett svenskt skolsammanhang på mellanstadiet. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur religionskunskapslärare i årskurs 4 – 6 i en svensk kommun använder sina elever som lärande resurser i religionskunskapsämnet. Frågeställningen handlar främst om hur lärare arbetar med att inkludera elevernas religiösa erfarenheter i undervisningen. Studien består av ett resultat baserat på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex olika lärare på tre olika skolor i Gislaveds kommun. En hermeneutisk ansats har använts för att tolka resultatet vilket innebär att min förförståelse och erfarenhet har spelat roll. Alla lärare använder elevers religiösa erfarenheter i undervisningen. Dock varierar det hur lärarna resonerar kring detta och hur de använder dessa. Det är olika hur lärarna tänker när det gäller att be eleverna om tillåtelse att ställa frågor till dem under undervisningen. Alla lärare är överens om att undervisningen berikas av att bjuda in eleverna att dela med sig av sina erfarenheter. ”Det blir mer på riktigt”, som en av lärarna säger. Sammanfattningsvis är det viktigt att känna eleverna. / The study is made within the area of Religious Education didactics with its focus on compul-sory school for children in years 4 – 6. There is much research missing made within a Swedish context in those classes mentioned, which motivates the study. There have been made a few similar studies in other countries, why it is also interesting to see results from a Swedish school context for school years 4 – 6. The purpose of this study is to look into if and in that case how, Religious Education teachers in school years 4 – 6 in a Swedish municipality use their pupils as learning resources in the Religious Education subject. The questions at issue are mainly about how teachers work to include pupils’ religious experiences in the teaching. The study consists of a result based on qualitative semi-structured interviews with six different teachers in three different schools in Gislaveds kommun. A hermeneutic approach has been used to interpret the results which means that my preunderstanding and experience has played a part in the interpretation of the results. Every teacher in the study uses pupils’ religious experiences in their teaching. However, it varies how they reason about the phenomena and how they use it. It is different how the teach-ers think when it comes to ask the pupils about their permission to be asked questions during the class. All the teachers agree that the teaching is enriched by inviting the pupils to share their experiences. “It gets more real”, as one of the teachers said. To sum up, it is important to know the pupils.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ metod undersöka elevers skrivande och därmed bidra till befintlig forskning om elevers skrivande och vad som kan motivera dem att skriva. Tre frågeställningar har formulerats: Vilka tankar har elever om de egna texternas innehåll? Vad motiverar elever till att skriva? Hur tar lärare tillvara innehållet i elevers texter i sin undervisning enligt dem själva? För att besvara dessa frågor har semistrukturerade intervjuer genomförts med en grupp elever i årskurs 2 och 3 och deras lärare. Databearbetningen har skett med hjälp av en fenomenografisk metod och det sociokulturella perspektivet har fungerat som teoretiskt ramverk. Resultatet visar, i enlighet med tidigare forskning, att elevers skrivande framförallt sker med utgångspunkt i deras egna erfarenheter och intressen, samt att det skrivande de säger sig tycka allra bäst om och därmed även uppfattar som mest motiverande är det där de själva får bestämma över innehållet. Av resultatet framkommer det även att läraren har betydelse för elevernas motivation, till exempel genom sin förmåga att motivera eleverna att skriva utifrån elevernas specifika intressen eller erfarenheter. / The purpose of this study is to, through a qualitative method, examine pupils’ writing, and in doing so contribute to the existing research regarding pupils’ writing and what might motivate their writing. Three research questions are formulated: What thoughts do the pupils have regarding the content of their own texts? What motivate the pupils to write? In what way do teachers, in their own opinion, utilize the contents of the pupils’ texts in their practice? To answer these questions semi-structured interviews were conducted with a group of pupils in grades 2 and 3 and their teachers. Data was processed with a phenomenographic method, and the sociocultural perspective was used as a theoretical framework. In accordance with previous research, the result shows that the pupils’ writing begin with their own experiences and interests. The type of writing they prefer, and regard to be most motivating, is when they themselves can decide the content. From the result it also emerges that the teacher has importance for the pupils’ motivation, for instance in their ability to motivate the pupils to write using their own experiences and specific interests.

Tidigare forskning om elevers läs- och skrivinlärning belyser lärares åsikter av ämnet samt de faktorer som är viktiga för en gynnsam läs- och skrivutveckling, dock saknas elevernas perspektiv och upplevelser gällande sin inlärning. Syftet med studien var att undersöka elevers upplevelser av sin läs- och skrivutveckling och deras tankar kring betydelsen av att lära sig läsa och skriva. Med syftet som utgångspunkt kommer följande frågor att besvaras: Hur beskriver elever betydelsen av att lära sig läsa och skriva? Hur beskriver elever sin egen läs- och skrivutveckling? Hur skiljer sig upplevelser och erfarenheter åt mellan olika elever, som enligt läraren har haft olika individuella förutsättningar i den tidiga läs- och skrivinlärningen? Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med elever i en årskurs 2, samt en intervju med elevernas klasslärare. Den hermeneutiska teorin och tillvägagångssättet ligger till grund för studien. Resultatet visar att elevers upplevelser och tankar är av stor betydelse, för att lärare ska  ha möjlighet att förstå hur elever upplever sin läs- och skrivutveckling. Det framkommer vissa skillnader i elevernas upplevelser, som kan ha sin grund i deras varierande förutsättningar då läs- och skrivinlärningen påbörjades. Vissa elever menar att vikten av att lära sig läsa och skriva är för att det krävs i det vuxna livet och andra elever anser att det är betydande när de ska läsa eller skriva i skolan, för att ha möjlighet att klara av skolarbetet. Fyra av sex elever har upplevt viss problematik i sin läs- och skrivutveckling och menar att det varit svårt med att stava, skriva långa ord och att läsa mycket text. / Previous research on students' reading and writing learning highlights the teachers' opinions about the subject and the factors that are important for a favorable reading and writing, but is missing the students' perspectives and experiences regarding their learning. The aim of the study was to investigate the students' perceptions of their literacy development and their thoughts on the importance of learning to read and write. With this aim as a starting point the following questions will be answered: How do the students describe the importance of learning to read and write? How do the students describe their own reading and writing development? How do the perceptions and experiences differ between students who, according to the teacher, have had various individual conditions in the early reading and writing process? The study is based on six semi-structured interviews with students in second grade, and an interview with the students' teacher. The base for the study is the hermeneutic theory and approach. The results show that the students' experiences and thoughts are of great importance for teachers to be able to understand how students feel about their reading and writing skills. It reveals some differences in the students' experiences, which may be due to their varying conditions at the beginning of their reading and writing process. Some students believe that the importance of learning to read and write is because it is required in adult life while other students believe that it is significant to be able to cope with school work. Four of the six students have experienced some problems in their literacy development in spelling, writing long words and reading a lot of text.

Syftet med den här studien är att beskriva några elevers erfarenheter av att vara elev i gymnasiesärskolan och att lyfta fram deras berättelser. Med fokus på lärande, inflytande, delaktighet och tillhörighet.  Det är en studie som har sin grund i ett inifrånperspektiv som handlar om förståelse för elevers perspektiv. För att kunna förstå elevers perspektiv behövs tolkningar, tolkningar är den teoretiska ansatsen hermeneutikens grundsyn och därför fann jag hermeneutiken vara passande till min studie. Som metod för att kunna besvara mitt syfte har jag använt mig av livsvärldsintervjuer. Studiens resultat bygger på fyra elevintervjuer. Resultaten som framträdde var att eleverna var alla positiva till sin skola, de såg en skola där de fick känna gemenskap. De beskriver att meningen med att utbilda sig handlar om att lära sig något. Några har dessutom en tanke med att lärandet ska skapa bättre förutsättningar för dem i vuxen ålder. Resultatet visade också att eleverna är medvetna om sina behov, svårigheter och kunde relatera dem till olika situationer som de möter och har mött. Vad som också blev synligt i elevernas berättelser var att det förekom begränsad samverkan med gymnasiet. / The purpose of this study is to describe some pupils’ experiences of being a student in upper secondary schools forintellectual disabilities, and highlight their stories. The study has its focus on learning, influence, participation and belonging. It is a study with its base on an inside perspective; the understanding of the pupils' own perspective. In order to understand the pupils' perspective, you need interpretation. That are the theoretical approach to the basic view of the hermeneutic character, hence I found hermeneutics appropriate for my study. As a method to be able to find the answer of the purpose of the study, I have used the life-world interviews. The result of the study is based on the interviews of four pupils. The results that emerged was that all the pupils were positive about their school, they saw a school where were able to feel togetherness. They all describe that the purpose of education is about learning. Some also thought that learning could create better situations for them in adulthood. The results also showed that the pupils are aware of their needs and difficulties and can relate them to different situations they have faced and will face. What also became obvious in the pupils' stories was that there was limited interaction with high school.

The purpose of this study is to examine pupils´ experiences from getting grades in upper secondary education for pupils with learning disabilities and which impact this has on these pupils how they form and get formed as schoolchildren. Four pupils in upper secondary education for pupils with learning disabilities in a Swedish community have participated in qualitative semi-structured interviews. All analysis that has been made has focused on these pupils´ stories about getting grades. I have asked openly formulated questions so that the pupils themselves have had the possibility to highlight those experiences that they want to share. Three categories that I have used, with starting point from the questions in this study, to analyze the answers in the interview material is how the pupils talk about the bases for grading, the pupils´ self-awareness when they talk about their own grades and the pupils´ view when they talk about the importance of grades. The theoretical base of the study is policy enactment. One conclusion of this study is that both teachers and pupils in upper secondary education for pupils with learning disabilities often is based on other factors than what different policy documents says about what should be the ground for teachers grading. One other result with the study is that the pupils in this type of school have a relatively positive view on grades. The result of the study also shows that the pupils that have been interviewed experience grades as something that is important for them even though they don´t seem to be especially aware of their own grades. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka erfarenheter elever inom gymnasiesärskolan har av att få betyg samt vilka konsekvenser detta får för hur elever formas och formar sig som skolelever. Fyra elever som går på en gymnasiesärskola i en svensk kommun har deltagit i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Samtliga analyser som gjorts har fokuserat på dessa elevers berättelser om att få betyg. Jag har ställt öppet formulerade frågor så att eleverna själva har getts möjlighet att lyfta fram de erfarenheter de själva vill. Tre kategorier som jag har använt mig av, med utgångspunkt från denna studies frågeställningar, för att analysera svaren i intervjumaterialet är hur eleverna berättar om grunderna för betygsättning, elevernas självinsikt i sina berättelser kring sina egna betyg samt elevernas syn i sina berättelser på betygens betydelse. Studiens teoretiska utgångspunkt är policy enactment. En slutsats i denna studie är att såväl lärare som elever i gymnasiesärskolan ofta utgår från andra faktorer än vad som anges i olika policydokument för vad som ska ligga till grund för lärares betygsättning. Ett annat resultat med studien är att eleverna i gymnasiesärskolan har en relativt positiv syn på betyg. Studiens resultat visar även att eleverna som har intervjuats upplever att betygen är viktiga för dem trots att de inte verkar vara särskilt medvetna om sina egna betyg.

Syftet med studien är att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesärskolan har av ämnet matematik. Den teoretiska ansatsen utgår från grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska förhållningssätt. Jag analyserar mina resultat utifrån Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studien är kvalitativ och gruppintervju används som metod. I gruppintervjun deltog sju elever som går i olika årskurser på gymnasiesärskolan. Eleverna går i Handelsprogrammet, Hotel och Restaurangprogrammet och Naturbruksprogrammet. Fokus i analysen är på vilka konstruktioner av skolämnet matematik, sig själva som matematikelever och nyttan med matematikkunskaper som eleverna gör. Resultatet visar att matematik som skolämne ses som ett nödvändigt ont och något som upplevs som svårt men viktigt. Det upplevs också som onödigt av vissa elever. Men även om relationen till matematik och rollen som matematikelev uppvisar kluvenhet, så var eleverna överens om att matematik var nyttigt att kunna i vardagslivet. Det fanns en stor samstämmighet bland de intervjuade eleverna om att man klarar sig bättre som vuxen om man kan matematik. / The purpose of the study is to describe the experiences students in Upper Secondary Special School have from the subject mathematics. The theoretical approach is based on the fundamentals of constructionism and Berger and Luckmann's (2008) approach to sociological knowledge. I analyse my results through Hacking (2000) and a social constructionistic perspective. The study is qualitative and a qualitative group interview is used as method. In the group interview, seven students in different levels on Upper Secondary Special School, participated. The students attend the Tradeprogram, Hotel and Restaurantprogram and Natural Resources Program. The focus of the analyse is which different constructions of the school matemathic, themselves as mathlearners and the usefulness of mathematics knowledge, that the students do. The result shows that mathematics as a school subject is seen as a necessary trouble and something that is perceived as difficult but important. It is also perceived as unnecessary by some students. But even if the relation to mathematics and the role of mathematics student exhibits ambivalence, the students were agreed that mathematics is useful to everyday life. There was a broad consensus among the interviewed students that you are doing better as an adult if you know mathematics.

Syftet med denna undersökning är att bidra med förståelse gällande vad elever på högstadiet med verifierade läs- och skrivsvårigheter, samt specialpedagoger och speciallärare, vilka är verksamma i samma årskurser, upplever vara framgångsfaktorer i undervisningspraktiken. Undersökningen utgår från en fenomenologisk teori och metod, vilket innebär att det är elevers, specialpedagogs och speciallärares upplevelser av fenomenet framgångsfaktorer som fokuseras. Fem elever, en specialpedagog och en speciallärare har intervjuats och resultatet har analyserats utifrån en fenomenologisk bearbetnings- och analysmetod. Undersökningens resultat påvisar några teman som de fem eleverna och specialpedagog och speciallärare anser vara betydelsefulla för att nå framgång. Dessa utgörs av betydelsefulla personer i och utanför skolan, motivation och självbestämmande, samt strategier och verktyg. Undervisningens betydelse belyses främst av specialpedagog och speciallärare. Betydelsefulla kunskapsbidrag är elevernas markering att de extra anpassningar och särskilt stöd som är framgångsrikt är ytterst individuellt och att detta måste utvecklas i dialog med den enskilda eleven. / Thepurpose of this survey is to provide understanding of what students in grade7-9 with verified reading and writing difficulties, also known as dyslexia, aswell as special educators and special needs teachers who work in the same gradeexperience success factors in teaching practice. The study is based on aphenomenological theory and method, which means that it is the pupils, specialeducators and special needs teachers experiences of the phenomenon of successfactors that are focused. Five students, a special educator and a special needsteacher have been interviewed and the results have been analyzed on the basisof a phenomenological method. The results of the study show some themes thatthe five students, the special educator and special needs teacher consider tobe important in order to achieve success. These consist of significant people inside and outside school, motivation and self-determination, as well as strategies and tools. The importance of teaching is primarily highlighted byspecial educator and specialist teacher. Significant knowledge contribution is the students' markthat the additional adjustments and special support that are successful areextremely individual and that this must be developed in dialogue with the individual student.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur rektorer väljer att organisera kompetensutveckling för lärare gällande erfarenhetsbaserad undervisning. Min empiri är insamlad med hjälp av datorstödda mailintervjuer. I och med detta söker jag mönster i respondenternas olika svar utifrån en fenomenografisk ansats. Studiens resultat har gett svar på de frågeställningar som studien utgår ifrån och resultatet visar på en stor variation. Dels finns det variation i respondenternas tolkning av begreppet erfarenhetsbaserad undervisning och det finns även variationer kring deras tolkning av styrdokumenten. Det går också att se olikheter gällande den kompetensutveckling som rektorer organiserar för lärare. På grund av de variationer som råder i samtliga utsagor så kan det bli aktuellt att lyfta vikten av centraliserad tolkning av bärande begrepp på nationell nivå för att komma så nära likvärdig undervisning som möjligt. / The aim of this study is to gain an understanding how the principals choose to develop teacher competence in experience-based teaching. I seek patterns in the different interview answers based on phenomenographic approach. My empirical data was collected with the help of computer-aided mail interviews. The results of the study have given answers to the questions on which the study is based upon and the results show a great variation. Variation in the interpretation of the concept of experience-based teaching and the governance document. But the results also vary regarding the skills development the principals offers teachers. Due to the variations that seem to prevail in all statements, it may be relevant to emphasize the importance of centralized interpretation of key concepts at the national level, in order to get as close to equivalent teaching as possible.