The purpose of this paper is to examine the law regarding gross violations of women and its application in the Swedish legal system. We have investigated how the legal system takes into account a holistic perspective of the vulnerable situation of women in the investigation and assessment and the extent to which psychological violence in the form of verbal abuse, threats and harassment attention. We also wanted to find out how the law's design may contribute to difficulties in the implementation and interpretation of it. In this study, we used a qualitative research approach when we decided to conduct an interview with a police officer and a textual analysis of four cases from the district court. Interview questions were semi-structured in order to gain a deeper understanding of the phenomenon. The previous research we have chosen highlights how the law of gross violations of women came about, how gender is created and made visible in the legal system, and the criticism that has been leveled at the act's applicability. In the analysis of the empirical material we have used the four theoretical perspectives, commercial construction and interpretation of the law, social control, gender power structure and suppression techniques.A brief summary of the results we have found is that there is a clear gender power structure in the Swedish legal system that reinforces female subordination. The laws and the legal system standards are created and maintained by the male norm. The construction of the law contribute to difficulties in the application of the law when the methods that can be used when interpreting results in the judicial assessment performed on insufficient grounds due to subjective values​.We have also recognized a clear pattern that shows that the justice system does not apply a holistic approach in its analysis of the cases where only the physical violence is considered. When they pay attention to the psychological abuse it´s not considered being sufficient evidence for the men to be convicted of gross violations of women. Court cases show that woman's ability to prove the violence she has been subjected to the basis for the district court's judgment regarding the woman's self-esteem. In summary, the results of this study that there is an incorrect application of the law of gross violations of women that lead to women's situation is questioned and the men are not expected to commit the offense was considered to be the reason for the introduction of this law. This occurs due to psychological violence is not considered in the same way as the physical violence which is the basis for how the self-esteem to be valued. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka lagen om grov kvinnofridskränkning och dess tillämpning i det svenska rättssystemet. Vi har undersökt hur rättsväsendet beaktar ett helhetsperspektiv av den utsatta kvinnans situation vid utredning och bedömning samt i vilken utsträckning det psykiska våldet i form av verbala kränkningar, hot och ofredande uppmärksammas. Vi ville även ta reda på hur lagens konstruktion kan bidra till svårigheter vid tillämpningen och tolkningen av den. I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi då vi valt att genomföra en intervju med en polis och en textanalys av fyra stycken rättsfall från tingsrätten. Intervjufrågorna har varit semistrukturerade för att få en djupare förståelse för fenomenet. Den tidigare forskning vi valt att presentera belyser hur lagen om grov kvinnofridskränkning kom till, hur genus skapas och synliggörs i rättssystemet samt den kritik som har framförts mot lagens tillämplighet. Vid analysen av det empiriska materialet har vi använt oss av fyra stycken teoretiska perspektiv, rättens konstruktion och tolkning av lagen, social kontroll samt könsmaktsordning och härskartekniker. En kort sammanfattning av det resultat vi kommit fram till är att det finns en könsmaktsordning i det svenska rättssystemet som befäster kvinnans underordning vid tillämpningen och tolkningen av lagen. Lagarna och rättssystemets normer skapas och bibehålls utifrån den manliga normen. Lagkonstruktion bidrar till svårigheter vid tillämpningen av lagen då de metoder som kan användas vid tolkningen leder till att rättsväsendets bedömningar utförs på otillräckliga grunder till följd av subjektiva värderingar. Vi har även urskiljt tydliga mönster som visar på att rättsväsendet inte tillämpar ett helhetsperspektiv i sin bedömning av fallen då endast det fysiska våldet beaktas. När de psykiska övergreppen uppmärksammas anses inte bevisen vara tillräckliga för att männen ska kunna dömas för grov kvinnofridskränkning. I rättsfallen synliggörs det att kvinnans möjlighet att bevisa det våld hon blivit utsatt för ligger till grund för tingsrättens bedömning gällande kvinnans självkänsla. Sammanfattningsvis är resultatet av denna studie att det sker en felaktig tillämpning av lagen om grov kvinnofridskränkning som leder till att kvinnornas situation ifrågasätts och männen döms inte till det brott som ansågs vara anledningen till införandet av denna lag. Detta sker till följd av att det psykiska våldet inte beaktas i samma utsträckning som det fysiska våldet vilket ligger till grund för hur självkänslan ska värderas.

This paper presents a quantitative study of trust in the Swedish judiciary among minority and majority ethnic groups in Sweden. Using data from European Social Survey, with 1539 Swedish respondents,the aim of the study is to examine how factors such as belonging to a minority ethnic group,discrimination and gender affects the trust in the legal system and the police. Other variables included are age, social trust, and level of education. Previous research suggests that minority ethnic groups have lower levels of trust in the police and legal system, and that discrimination directly affects the level oftrust negatively. By examining these factors using multivariate regression analysis, this thesis seeks toexplain how these mechanisms together have the effect on the correlation between ethnicity and trustin the judiciary. The theoretical framework of the study is mainly the procedural justice model. Furthermore, an intersectional analysis is uses to examine the effect of gender and ethnicity combined.The results of the study suggest that there is no correlation between belonging to a minority ethnic groupand trust in the judiciary. However, being subjected to ethnic discrimination has shown to be the factor that affects the trust the most, even when the other variables are controlled for. It has also been shown that gender has an impact on the effect of ethnicity on trust in the judiciary where women of ethnic minorities tend to have lower levels of trust than men of ethnic minorities do. In addition to that, nosignificant results regarding the effect of gender discrimination and trust were found. Finally, this studyconcludes that ethnic discrimination affects the trust negatively, regardless of the other variables. Recommendations for future studies of discrimination and intersectionality are discussed.

IT-forensik har funnits i många år och vuxit fram inom brottsutredningar då allt blir mer digitaliserat i vårt samhälle. Samtidigt som det blir mer digitalisering ökar mängden data inom IT. Mycket av vårt privata liv lagras i telefoner eller datorer, till exempel bilder eller personuppgifter. På senare år har integriteten blivit viktigare för varje individ och att följa de mänskliga rättigheterna är ett måste i dagsläget. IT-forensik är i grunden ett integritetsintrång hos den misstänkte och det betyder att aktörerna som utför detta måste vara mer försiktiga och ta hänsyn till de involverades integritet. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur aktörerna inom rättsväsendet hanterar integritetsperspektiv under IT-forensiska undersökningar, samt att få en bild av hur detta tillämpas i praktiken. De aktörer som blev intervjuade i denna kvalitativa studie var åklagare, domare och försvarare. Resultatet visar att det finns många gråzoner och det sker mycket personliga bedömningar samt tolkningar hos aktörerna. Lagstiftningen skriver i teorin om hur vissa moment ska gå till, men när det tillämpas i praktiken blir detta betydligt mer komplicerat, vilket resulterar i att aktörerna får åtskilda åsikter och hur det ska tillämpas. Aktörerna finner vidare problematik kring vem som ska få tillgång till vad och hur de ska hantera integriteten. / Digital forensics has been around for many years and has emerged in criminal investigations since more is being digitized in our society. At the same time as there is more digitization, the amount of data within IT increases. Much of our private life is stored in phones or computers, such as pictures or personal data. In recent years, the privacy has become more important for each individual and to follow human rights is a must in the present. Digital forensics in its very core is a privacy infringement of the suspect which means that the actors who perform this must be more cautious and consider the privacy of the people involved. The purpose of this work has been to investigate how the actors in the judicial system manage the perspective of privacy during IT forensic investigations and to get a picture of how this is applied in practice. The actors who were interviewed in this qualitative study were prosecutors, judges and defenders. The results show that there are a lot of gray areas and that very personal assessments and interpretations are made by the actors. The law, in theory, explains how certain elements should be done, but when applied in practice, this becomes much more complicated. This results in the actors getting separate opinions of how they should be applied, furthermore who should have access to what and how to handle the privacy.

<p>När det sker förändringar på det samhälleliga planet, vad gäller normer och värderingar, måste även de lagar samhället följer utvecklas för att på så sätt bli tillämpbara i den nya samhällsordningen. Den svenska sexualbrottslagen är en lag som tydligt visar den utveckling som såväl det svenska samhället som rättsväsendet genomgått under de senaste seklerna. Lagen i sig påvisar hur normer och värderingar vad gäller kvinnans och mannens sexualitet över tid förändrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rättsväsendet som rättsligt subjekt. Då det är i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger således denna uppsats på de debatter vilka uppstår i riksdagen under en lagändringsprocess. Syftet med uppsatsen är att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter. Uppsatsen vilar på en syn om könets betydelse i samhället, då det är svårt när det talas om sexualbrott att inte ta hänsyn till dess påverkan och betydelse.</p>

När det sker förändringar på det samhälleliga planet, vad gäller normer och värderingar, måste även de lagar samhället följer utvecklas för att på så sätt bli tillämpbara i den nya samhällsordningen. Den svenska sexualbrottslagen är en lag som tydligt visar den utveckling som såväl det svenska samhället som rättsväsendet genomgått under de senaste seklerna. Lagen i sig påvisar hur normer och värderingar vad gäller kvinnans och mannens sexualitet över tid förändrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rättsväsendet som rättsligt subjekt. Då det är i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger således denna uppsats på de debatter vilka uppstår i riksdagen under en lagändringsprocess. Syftet med uppsatsen är att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter. Uppsatsen vilar på en syn om könets betydelse i samhället, då det är svårt när det talas om sexualbrott att inte ta hänsyn till dess påverkan och betydelse.

The study aims to illustrate how women victims of male violence in intimate relationships are treated during the legal process and with professional perspective describe what women’s experiences considered to be in the legal process. The study also aims to draw attention to the interventions for abused women during the legal process. The results are based on interviews with professionals in the justice system, and on observations in the courtroom. Overall our results show that abused women are in need of a great quantity of help and support before, during and after the negotiation. The legal process is very stressful for the women. In conclusion, we believe that the social services should take greater responsibility for abused women during the legal process and provide support to women so that they are able to get through the legal process without a great deal of emotional damage.

How the Swedish criminal justice system deals with sexual crime has been a widely debatedtopic in recent years and the debate uses media as its main stage. State investigations haveexpressed concerns that the way the media portrays the criminal justice system in a negativeway can affect women’s trust in the system. No dramatic effects on women’s trust have beenrecorded but surveys show that a high degree of young Swedish women experiences highlevels of fear of sexual crime. This essay aims to examine if, and in what way the debateregarding how the Swedish criminal justice system handles sexual crime affects women’strust in the system, as well as if the feelings of unsafety are present in women's trust towardsthe justice system. The aim is achieved by answering three main frames of questions; How doyoung women perceive the public debate regarding the Swedish criminal justice system’shandling of sexual crimes? What significance does the public debate have on young women’sfeelings of trust in the justice system? What significance does the public debate have onyoung women’s feeling of unsafety? These questions are answered by utilising establishedtheories of trust and norms, research about medias reporting of crime, research about therelationship between information and trust and feminist theory. Data was collected byconducting interviews with eight young Swedish women where elicitation was utilised usingfour articles debating how the Swedish justice system has handled sexual crime. Byimplementing the forementioned theories and research the answers were analysed with thefollowing results: The public debate was deemed to affect the women’s trust in the Swedishjustice system in a negative way, however a general trust in the system still remained withfeelings of distrust and trust being able to coexist. The feeling of unsafety was present in theway all women regarded trusting in the justice system. This stemmed from a perceivedconception of women being distrusted and questioned in the justice system and in societywhich created feelings of not feeling safe. The fact that trust is not measured in regard tospecific types of crime can invite a feminist critique by hiding gendered feelings of unsafety. / Hur det svenska rättsväsendet hanterar sexualbrott har varit ett mycket debatterat ämne desenaste åren och debatten har en stor närvaro i media. Statliga utredningar har argumenteratför att det negativa sättet som media porträtterar rättsväsendet kan påverka kvinnors tillit förrättssystemet negativt. Ingen dramatisk effekt på kvinnors förtroende har registrerats, menundersökningar visar att en hög grad av unga svenska kvinnor upplever stor otrygghet ioffentliga utrymmen. Denna uppsats syftar till att undersöka vilken betydelse den offentligadebatten har för unga kvinnors tillit till rättsväsendet i relation till hanteringen av sexualbrottsamt vilken betydelse känslor av otrygghet har för tilliten. Detta undersöks genom trefrågeställningar: Hur uppfattar unga kvinnor den offentliga debatten om rättsväsendetshantering av sexualbrott? Vilken betydelse får debatten för unga kvinnors tillit tillrättsväsendet? Vilken betydelse får debatten för unga kvinnors upplevda otrygghet? Dessafrågor besvaras med hjälp av etablerade teorier om tillit och normer, forskning ommedierapportering om brott, forskning om förhållandet mellan information, kunskap och tillitsamt feministisk teori. Empiriskt material samlades in genom intervjuer med åtta ungasvenska kvinnor där elicitation användes i form utav fyra artiklar som diskuterade hur detsvenska rättsväsendet hanterat sexualbrott. Genom att tillämpa de tidigare nämnda teoriernaoch forskningen analyserades svaren med följande resultat: Den offentliga debatten ansågspåverka kvinnornas tillit till det svenska rättsväsendet på ett negativt sätt, men ett allmäntförtroende för systemet kvarstod fortfarande då känslor av misstro och tillit kundesamexistera. Känslan av otrygghet var närvarande i sättet samtliga kvinnor förhöll sig tillsamt litade på rättsväsendet. Detta härrör från en uppfattning om att kvinnor misstros ochifrågasätts både i rättsväsendet och i samhället vilket skapade känslor av otrygghet. Att tillitinte mäts i relation till specifika typer av brott kan dölja könsrelaterade känslor av otrygghetsom i förlängningen kan påverka kvinnors tillit.

In recent decades the Swedish legislature has increasingly focused on the treatment of victims of crime and the information they receive. Victimology research has also shown the importance of treating victims with respect and of keeping them informed of their rights and the progress of their case throughout the process. The requirements thus set have to be met by all judicial actors, which presuppose a level of cooperation among them. Cooperation therefore constitutes one way of meeting victims' needs. In the current study these three factors; information, good treatment and cooperation, are referred to as victims’ rights.           Studies have shown that victims experience shortcomings in the legal process regarding information and treatment. The causes of these shortcomings can be multiple, but from a legal point of view, however, the issue raises the question of whether there may be potential legal difficulties involved in incorporating adequate information and good treatment of crime victims into the judicial process. The purpose of this thesis is to study and analyse victims’ rights in the judicial process. As they are not without a legal context, these victims’ rights are analysed in relation to other legislation, principles and requirements that govern the functions of the judicial system, such as the duty of the police, prosecutors and courts to act objectively, conduct their work independently, and run an efficient legal process. The main question is whether the incorporation of victims’ rights conflicts with other rules and legal principles.         The study concludes, inter alia, that victims’ rights concerning the treatment of victims and coordination of the work with victims is vaguely regulated and the intended meaning of the requirements are not clear, which may lead to problems when these requirements are incorporated into the justice system. Regarding information, treatment of victims and coordination and cooperation, little guidance is given about how to incorporate this at the local level. Informational requirements are expressed more clearly in the legislation, but how and to what extent information to victims should be given can still be a matter of interpretation on the part of the actors. The existence of local differences is therefore likely, which can affect the actual support that individual victims gain access to. The legislature could choose to further clarify and elaborate upon how victims’ rights issues relate to other aspects of the judicial process, how priorities or balancing of interests should be handled as well as to reveal the underlying motives for such considerations. Such clarification could possibly increase the consistency of the incorporation of victims’ rights, and transform abstract goals into concrete actions.

The purpose of this study was to identify and describe attitudes to police and law enforcement funding in Sweden, and more specifically to find out if attitudes changed from the 1990s and onwards. The time interval was chosen since it was a period of societal change since Sweden was moving towards a more individualized society. The study analyses empirical data from the International Social Survey Programme, comparing surveys conducted in 1996, 2006, and 2016, to identify any differences in attitudes. The findings reveal differences in attitudes across the three time periods. Survey respondents in 2006 wanted lower funding for police and law enforcement compared to those in 1996 and 2016, whereas respondents in 2016 reported more positive attitudes toward police fundings. These trends were mostly consistent across social groups, although some groups reported larger changes in attitudes between time periods.

Syftet med studien var att med kvalitativ forskningsmetod undersöka vilka tankar och känslor allmänheten som brukar poddar och dokumentärer som behandlar mord- och rättegångar har kring själva tittar/lyssnarupplevelsen och hur deras förtroende för rättsväsendet påverkas efter denna konsumtion, samt undersöka hur allmänheten och polisen påverkas av negativ media om rättsväsendet/polisen ur allmänhetens synpunkt. Elva personer intervjuades och intervjudatan analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att allmänheten påverkas av att lyssna/titta på poddar och dokumentärer om mord och/eller rättegångar på ett eller annat sätt. En del menade att förtroendet för rättsväsendet sjönk. Alla respondenterna ansåg att dessa typer av medier väckte känslor, dock var dessa känslor relativt individuella. Respondenterna hade liknande åsikter om hur polis och allmänheten påverkas av negativ media. De var överens om att de påverkar förtroendet för polisen och skadar deras arbete samt att allmänheten påverkas mer negativt än vad polisen gör.  Slutsatsen är att konsumtionen av poddar och dokumentärer som behandlar mord- och rättsfall kan spela en viktig roll för att forma individers attityd och uppfattningar om rättsväsendet.