Bakgrund: Företag är beroende av en mängd olika intressenter som alla har ett behov av att de tillgångar som redovisas är korrekt värderade Detta gäller inte minst fastighetsbolag vars tillgångsmassa till största del består av fastigheter vilka ligger till grund för värderingen av bolaget. RR 17 innebär att företagen inför varje rapporttillfälle måste göra en bedömning av sina tillgångar och när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet ska det skrivas ned. Rekommendationen är mycket omfattande och innehåller bland annat riktlinjer för hur beräkning av återvinningsvärdet ska ske. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån ett redovisningsperspektiv genomföra en kritisk granskning av RR 17. Tillvägagångssätt: Här redogör vi för varför vi valt fastigheter. Vi beskriver hur vi har sökt information, gjort urval bland bolag och personer samt hur vi har lagt upp och genomfört våra intervjuer. Vi avslutar kapitlet med kritik mot det sätt vi valt att utföra granskningen på. Resultat: Vi anser att det är bra när ett värde har hög relevans men att det inte får ökas på bekostnad av lägre objektivitet. Vår egen åsikt som externa bedömare är att tillförlitligheten inte har ökat. Införandet av RR 17 har inte medfört att bolagen har fått ökade kostnader. Vi tycker att det råder brist på precision i underlaget för nedskrivning.

The pension audit has been a hot topic for the listed companies for the last years. New rules have been applied which have caused discussions and difficulties for the companies. EU’s ministry of council accepted the so called IAS 2005 Regulation on the 7th June 2002. This means that all companies listed on the stock market must follow IAS regulations in their consolidated accounts latest 2005. RR 29 / IAS 19, grounds for our study, came into place already 1st January 2005. Svenska Redovisningsrådets Recommendation No 29, “Reimbursements to employees”, essentially corresponds to International Accounting Standard No 19, “Employee Benefits”. The purpose with this graduate paper is to see what effects the transformation to RR 29 / IAS 19 has had on the companies capitalistic structure, i.e. how liabilities, equity and certain business ratio have changed for the researched companies on the A-list at Stockholm Stock Exchange. We have chosen to use a quantitative method by studying annual reports and analyzing certain figures. The research strategy we use is a total investigative survey. This creates a portrayal in the form of descriptive statistics. The total lump sum of RR 29 / IAS 19 is -11972,8m SEK .This amount is of course the same for equity as for liabilities, but viewed across the entire survey population the equity was a lesser amount than the net amount due. The majority of the researched companies had a negative lump sum, although a few had a positive lump sum. Two out of three ratios have increased in value. / Det senaste året har pensionsredovisning varit ett hett ämne för börsbolagen. Nya regler har tillkommit vilka har skapat diskussioner och svårigheter för företagen. Den 7 juni 2002 godtog EU:s ministerråd den så kallade IAS 2005 förordningen. Denna innebär att alla börsnoterade bolag senast 2005 skall följa IAS anvisningar i sin koncernredovisning. Redan från och med 1 januari 2004 började RR 29/ IAS 19, underlaget för vår studie, att gälla. Svenska Redovisningsrådets Rekommendation nr 29 ”Ersättningar till anställda” överensstämmer i all väsentligt med International Accounting Standard nr 19 ”Employee benefits”. Syftet med denna kandidatuppsats är att se vilka effekter övergången till RR 29 / IAS 19 har haft på företagens kapitalstruktur, alltså hur skulder, eget kapital och särskilda nyckeltal har förändrats för de undersöka företagen på A-listan. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod genom att studera årsredovisningar och analysera viss sifferdata. Forskningsstrategin vi använder oss av är en surveyundersökning i totalundersökningsformat. Detta skapar sedan en framställning i form av deskriptiv statistik. Den totala engångseffekten av RR 29 / IAS 19 blev -11972,8 miljoner kronor. Summan var självklart densamma för eget kapital som för skulder, men totalt sett över hela undersökningspopulationen var det egna kapitalet en mindre summa än nettoskulden. Majoriteten av de undersökta företagen fick en negativ engångseffekt, dock var det ett fåtal som fick en positiv engångseffekt. Två av tre nyckeltal har fått ett mer positivt värde.

Bakgrund och inledning: Under våren 2007 gick ett flertal bostadsbanker i USA i konkurs på grund av ekonomiska problem. När sedan även investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs hösten 2008 skapade detta en förtroendekris som spred sig över hela världen. Eftersom det var bolånemarknaden i USA som utlöste krisen har vi valt att titta närmre på förvaltningsfastigheter. De företag som innehar förvaltningsfastigheter kan värdera dem till antingen verkligt värde eller anskaffningsvärde. Vilken värderingsprincip som används beror på om företagen är noterade eller icke noterade. Med bakgrund av detta lyder uppsatsens problemformulering; " Syfte: Syftet är att kunna förklara om och varför olika värderingsprinciper ger olika resultat (värden) på förvaltningsfastigheter. Metod: Uppsatsen har gjorts med en kvalitativ studie. Information till den empiriska studien har samlats in med hjälp av personliga semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod utav fyra revisorer samt en fastighetsvärderare. De representerar fyra olika revisionsbyråer, där fastighetsvärderaren och en av revisorerna kommer från samma byrå. Resultatet från intervjuerna sammanställs i ett empiriskt kapitel samt analyseras med bakgrund mot den teoretiska genomgången. Utifrån analysen dras sedan slutsatser.

Bakgrund och problem: Från och med 1 januari 2005 så kan onoterade företag välja att följa IFRS och därmed redovisa sina förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Då uppstår en valmöjlighet där de får välja ifall de vill redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller till anskaffningsvärde. De kan annars fortsätta att följa ÅRL och BFN, vilket leder till att de redovisar sina förvaltningsfastigheter till ett anskaffningsvärde enligt RR24. För att ta reda på hur företagen resonerar kring valet av värderingsmetod så är det intressant att ställa för – och nackdelar med de olika värderingsmetoderna mot varandra. Vilka motiv går att hitta till de val företagen gör och vilka problem går att finna med vald värderingsmetod, är två av fler viktiga frågor vi ställer oss i uppsatsen. Syfte: Syftet är att beskriva och förklara motiven bakom de val av värderingsmetoder som företagen gör vid värdering av sina förvaltningsfastigheter. Avgränsningar: Uppsatsen behandlar förvaltningsfastigheter och de värderingsmetoder som används vid fastighetsvärdering. När vi talar om de olika värderingsmetoder företagen använder så avser vi anskaffningsvärde respektive verkligt värde. Metod: Uppsatsen består av en kvalitativ samt en kvantitativ undersökning. Studien inleddes med en kvantitativ undersökning där vi studerade ett flertal onoterade företags årsredovisningar. Denna undersökning ledde fram till att två stycken intervjuer genomfördes samt att två stycken frågeformulär besvarades. Dessa ingick sedan i vår kvalitativa studie. Den insamlade informationen tolkades och relaterades därefter till de teorier vi använt oss av och mynnar på så vis ut i en analys. Resultat och slutsatser: De flesta onoterade företag redovisar fortfarande enligt ÅRL & BFN och redovisar därmed sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde. Studien påvisar att det handlar om ett flertal faktorer som spelar in när det kommer till de val företagen gör vid värderingen. En viktig slutsats är att värdering till verkligt värde rent teoretiskt är uppskattat hos företagen men att det ännu inte uppnått full genomslagskraft. Vi tror att vi mer och mer är på väg mot en fastighetsvärdering till ett verkligt värde. Förslag till vidare forskning: Värdeförändringar som uppkommer vid värdering till verkligt värde leder till oerhörda fluktuationer i resultatet. Ett förslag till vidare forskning vore att utvärdera möjligheten att förlägga värdeförändringarna som en egen post, mot det egna kapitalet. Skulle det lösa den svårighet som idag uppstår vid värdering till ett verkligt värde? Vi anser att det därför vore intressant att få en detaljerad genomgång om hur en sådan förändring skulle påverka företagen och dess intressenter.

In this work, the CHANDRA ACIS-S3 data of the old classical nova RR Pic (1925) is presented. The source is detected with a count rate of 0.067 (+-0.002) c/s in the 0.3-5.0 keV energy range. The orbital period of the binary system in X-ray wavelengths is detected. X-ray spectrum of RR Pic can be represented by a composite model of bremsstrahlung with a photoelectric absorption, two absorption lines centered around 1.1-1.4 keV and 5 Gaussian emission lines centered at around 0.3-1.1 keV . The best t bremsstrahlung temperature derived from the model ranges from 0.99 to 1.60 keV and the unabsorbed X-ray flux is found to be 2.51 (+0.39 -1.21) erg/cm2/s in the 0.3-5.0 keV range.The absorption lines correspond to several transitions of Fe, Ne and Na. The emission lines correspond to various transitions of S, N, O, C, Ne and Fe / and observations with better spectral resolution are needed to determine the exact transitions. The source spectrum is better explained with photoionized plasma model rather than the cooling flow model. It has also been found that the neutral Hydrogen column density differs for orbital minimum and orbital maximum spectra with values 0.25 (+0.23 -0:18)*10^22 atoms/cm2 and 0.64 (+0.13 -0.14)*10^22 atoms/cm2 respectively at 3 sigma confidence level. The difference of neutral Hydrogen column density between the maximum and minimum phase spectra indicates existence of a warm absorbing region on the disc at the location of the impact zone.

<p>Bakgrund: Bristen på information om immateriella tillgångar i den externa redovisningen har blivit alltmer påtaglig i takt med att dessa tillgångars betydelse ökat. Redovisningsrådet har för att reglera detta givit ut rekommendationen RR 15. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda vilket behov marknadsaktörerna har av redovisningen rörande immateriella tillgångar för att understödja deras beslutsfattande och om nuvarande lagstiftning och rekommendationer möjliggör en redovisning som motsvarar detta behov. Avgränsning: Skattemässiga effekter berörs ej. T</p><p>illvägagångssätt: Information har samlats in från analytiker, kreditgivare samt Sveriges Aktiesparares Riksförbund, genom personliga intervjuer. </p><p>Resultat: Marknadsaktörerna efterfrågar relevant och tillförlitlig information om hur företag investerar i immateriella tillgångar. De strikta krav som återfinns i rekommendation RR 15 förefaller i grunden stämma överens med marknadsaktörernas inställning till hur immateriella tillgångar ska redovisas.</p>

IASB (International Accounting Standards Board) tidigare IASC (International Accounting Standards Committee) har framarbetat de nya redovisningsreglerna IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards). Tanken med IFRS är att främja god redovisningssed genom enhetliga redovisningsregler som underlättar jämförelser mellan företags koncernredovisningar. Syftet med uppsatsen är att diskutera de problem som kan uppstå vid implementering av IFRS i ett onoterat aktiebolag, revisorns roll vid implementering samt redovisning av pensioner reglerade av IAS19. Vår studie är en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktär som tar sin utgångspunkt i företaget Cramo AB. I uppsatsen kommer vi att följa implementeringsprocessen av IFRS i koncernredovisningen hos det onoterade bolaget. Uppsatsen baseras på intervjuer med CFO och redovisningsansvarig i Cramo AB samt auktoriserad revisor från Deloitte. En övergripande presentation av IFRS, pensioner och pensionförvaltare presenteras i uppsatsen som underlag till analysen. Empirin består av en kortare företagspresentation för att ge en bra bild om Cramo AB:s situation och bakgrunden till implementering av IFRS. Vidare följer en sammanställning av av våra möten med respondenterna och utförliga svar på intervjufrågorna. Det som gjorde implementeringsprocessen speciell i Cramo AB var att det tvingades ske under en begränsad tid. Anledningen till det var att företaget blev uppköpt av det finska börsnoterade bolaget Rakentajain Konevuokraamo Oyj. I och med uppköpet blev Cramo AB tvingade att i framtiden upprätta sin moderbolagsrapportering enligt IFRS. I empiri kapitlet presenteras de sammanställda intervjuerna vilket sedan mynnar ut i analysen där vi även skildrar våra egna tankar. Det vi kom fram till var att kostnaderna för implementeringsprocessen i Cramo AB troligtvis hade blivit betydligt lägre om processen skett under en längre tid. Tidsbegränsningen ledde till att företaget var tvugna att anlita extern hjälp i större utsträckning, vilket bidrog till de höga kostnaderna. Utbildning av personal samt interntid var även en bidragande faktor. Vid en analys av revisorns delaktighet i implementeringsprocessen kom vi fram till att revisorn till största del har en granskande roll men kan i vissa fall även fungera som support. Svårigheterna vid redovisning av pensioner kunde härledas till Alectas oförmåga att tillhandahålla information angående redovisning av ITP-planen. Som en konsekvens därav redovisas ITP-planer försäkrade hos Alecta som avgiftsbestämda istället för förmånsbestämda.

RR Lyrae stars are old, iron-poor, Helium-burning variable stars. RR Lyraes are extremely useful for tracing phase-space structures and metallicities within the galaxy because they are easy to identify, have consistent luminosities, and are found in large numbers in the galactic disk, bulge, and halo. Here we present a new set of spectroscopic metallicity calibrations that use the equivalent widths of the Ca II K, Hγ, and Hδ lines to calculate metallicity values. Applied to spectroscopic survey data, these calibrations will help shed light on the evolution of the Milky Way and other galaxies.

Thesis (Ph. D.)--Michigan State University. Dept. of Physics and Astronomy, 2008. / Title from PDF t.p. (viewed on July 22, 2009) Includes bibliographical references (leaves 170-174). Also issued in print.

Este estudo aborda o estágio da organização logística de empresas transportadoras rodoviários de cargas do município de Boa Vista, capital do Estado de Roraima, baseado nos modelos de Bowersox (1989) e Gilmour (1999), bem como o espectro do setor e do comportamento econômico no que tange o nível de formalização da função logística, o monitoramento do desempenho, a utilização de ferramentas tecnológicas e capacitação e processos, para certificar se empresas com maior desenvolvimento de organização logística tendem a possuir maior flexibilidade estratégica e operacional. Ressalta-se ainda, a especificidade do modelo de integração “estimulado” pelos programas do Governo Federal. A análise proposta fundamenta-se nas teorias existentes para compreender as atividades terceirizadas de agentes logísticos e da viabilidade de estabelecimento de cooperativas e/ou parcerias que permitam o afluxo e refluxo de produtos com veículos com carga completa, competitivamente. Este estudo suscita uma nova discussão sobre a problemática dos transportes rodoviários, em particular dessa região fronteiriça e quase isolada do Brasil. O interesse é o de contribuir com a disseminação de um novo conceito de análise do sistema, sobretudo do segmento terceirizado. A pesquisa trouxe à tona a discussão do que pode justificar a escolha da localização com base na satisfação e essa possibilidade de ocorrência em Boa Vista, mesmo com baixo grau de acessibilidade rodoviária, também não tão perto a fontes de matérias-primas, em que a firma, mesmo não maximizando lucros, maximiza a satisfação dos proprietários e minimiza os riscos. É uma abordagem distinta da teoria original e que, certamente, não será esgotada aqui. Estudos acerca da localização e dos fluxos de transportes são basilares para a compreensão da organização e formalização das atividades logísticas. Foi adotado o método investigativo de estudo de caso, com observações diretas e entrevistas sistemáticas, inclusive na formulação adaptada do questionário, com perguntas fechadas e respostas através de escala Likert de 1 a 5, representando sentido crescente de importância e qualidade para cada um dos fatores listados. Chegou-se a comprovação da relevância do modelo ao demonstrar que as empresas com maior desenvolvimento logístico tendem a uma maior flexibilidade estratégica e operacional, portanto sendo mais competitiva. / This study looks at the stage of logistics organization of road cargo carriers in the city of Boa Vista, capital of the state of Roraima, based on the Bowersox (1989) and Gilmour (1999) models, as well as the spectrum of industry and economic behavior which respects the formalization level of the logistic function, performance monitoring, the use of technological tools, training and processes to make sure if companies with further development of logistics organization tend to have greater strategic and operational flexibility. It also emphasizes the specificity of the integration model "encouraged" by the Federal Government programs. The analysis presented is based on the existing theories to understand the outsourcing activities of logistical staff and establishment feasibility of cooperatives and/or partnerships that allow the influx and flow of products with fully loaded vehicles, competitively. This study raises a new discussion on transportation issues, particularly this border and almost isolated region in Brazil. The interest is to contribute to the spreading of a new concept of system analysis, especially the outsourcing segment. The search brought up the discussion of what can justify the choice of site based on satisfaction and this occurrence possibility in Boa Vista, even with low level of road accessibility, also not too close to sources of raw materials, in which the firm, although does not maximize profits, maximizes the satisfaction of owners and minimizes risks. Is a distinct approach to the original theory and certainly will not be exhausted here. Studies on the location and transportation flows are basic to the understanding the organization and formalization of logistics activities. The investigative method of case study was adopted with direct observations and systematic interviews, including the recasting of the questionnaire, with closed questions and answers through the Likert scale of 1 to 5, representing crescent sense of importance and quality for each one of the listed factors. It is proof of the model relevance in showing that companies with greater logistics development tend to a greater strategic and operational flexibility thus being more competitive.