Oro och ovisshet påverkar både föräldrar och syskon när ett barn föds för tidigt. Inom neonatalvården idag används ofta familjecentrerad vård som omvårdnadsmodell. Ett mål med familjecentrerad vård är att fokusera på familjen som en enhet. I verkligheten är det dock ofta så att syskonen glöms bort. Syftet med denna studie var att beskriva syskons upplevelse av att få ett prematurfött syskon. Metoden som användes var litteraturstudie, där resultatet baseras på åtta artiklar. Fyra kategorier framkom: Ambivalenta känslor och förändrat beteende, Avsaknad av förälder, Förändrade roller samt Behov av bearbetning och stöd. I resultatet framkom att syskon, i samband med att de får ett för tidigt fött syskon, får en känslomässig reaktion, många gånger kopplat till ett förändrat beteende som kan vara både positivt och negativt. Syskonen tar ofta själva på sig nya roller och ansvar som kan gå utöver vad man kan förvänta sig. De upplever ofta att de saknar sina föräldrar, då dessa är upptagna av oro och stress samt många sjukhusbesök. Stöd till syskon har gett gott resultat på deras psykosociala beteende. Det finns få artiklar publicerade om syskon till prematurfödda barn och vidare forskning behövs både ur syskonens och familjens perspektiv, men även ur omvårdnadspersonalens synvinkel. / Worry and uncertainty have an impact on both parents and siblings when a child is born prematurely. Family-centered care is often used as a nursing model, within the neonatal care setting. One focus of Family Centered Care is to consider the whole family unit. In reality, however, siblings are often forgotten. The purpose of this study was to describe the siblings’ experience of having a premature baby brother or sister. The method used was a literature study, where the result was based on eight articles. Four categories emerged: Ambivalent feelings and altered behavior, Absence of parents, Altered roles and Need for processing and support. The result showed that when a premature baby is born, the sibling has an emotional reaction, often linked to a positive or negative change in behavior. The siblings often take on new roles and responsibilities that exceed what could be expected for their age. Siblings often feel they miss their parents, as they are occupied with worry and stress as well as frequent hospital visits. Support for siblings has shown positive outcomes on their psychosocial behavior. There is little research undertaken about siblings of premature children and further research is needed both from the perspective of the siblings and the family as well as from the perspective of the nursing staff.

ABSTRACT This thesis aims to explore the prevalence of violence towards caregivers working in group home for people with learning disabilities, as well as the influence of work climate and personality on the caregivers’ experiences of strain and exposure to violence. The thesis comprises four studies conducted among caregivers working in group homes for people with learning disabilities in one urban district in Sweden. Study I includes data regarding caregivers’ exposure to violence and their demographics. In study II and III data were collected by instruments for measuring caregivers’ personalities and experiences of the work climate as well as emotional reactions, strain, and experiences of burnout. Data were also collected by 50 narrative interviews with 44 caregivers reporting exposure to violence. In order to illuminate caregivers’ experiences of being exposed to violence, the interviews were transcribed and interpreted using qualitative content analysis. The results showed that 31% of the caregivers (n=120) had been exposed to violence during the preceding year, with physical violence being the most common type. Weak relationships were found between reported exposure to violence and caregivers’ age and education (I). Among those in studies II and III who completed all instruments (n=112), 45 caregivers (40%) reported exposure to violence. A significant difference in age was found between exposed and not exposed caregivers. In the total sample of studies II and III, 30% (n=41) of the caregivers were at risk of developing burnout. The relationship between exposure to violence and the caregivers’ experiences of the work climate (CCQ) showed that “debates” was the only factor that on average was significantly higher among caregivers reporting violence from the residents. The caregivers’ emotional reactions, strain, and work climate factors explained 35% of the variance in burnout scores (II). No significant relationships were found between the caregivers’ personalities (TCI and RSES) and their exposure to violence. Personality dimensions explained 32% of the variance of the caregivers’ experiences of burnout. The results did not show a significant relationship between a caregiver’s personality and exposure to violence. However, those exposed to violence reported more emotional exhaustion than those not exposed (III). Caregivers exposed to violence reported feelings of powerlessness, insufficiency, anger and violence was very seldom followed by support from the managers at the group homes (I). Interviews show that caregivers’ experiences are about “falling apart” and “keeping it together”. Falling apart involves fear, powerlessness, sadness, anger, and timelessness, while keeping it together involves joy, respect, self-reflection, and habituation. Destructive experiences are balanced by a more constructive view of the situation by keeping the situation, and the caregivers themselves, together. The findings show that exposure to violence occurs frequently and a large proportion of the exposed caregivers are at risk for burnout. It was not possible to confirm the relationships between the caregivers’ personality, experiences of the work climate, and exposure to violence but partly to emotional reactions, strain and burnout. The findings of the four studies are discussed in relation to how it is to live and work in an environment where violence is of frequent occurrence. / SAMMANFATTNING Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka förekomst av våld mot vårdare som arbetar i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning samt arbetsklimatets och personlighetens betydelse för upplevelser av påfrestning och utsatthet för våld bland vårdare. Avhandlingen omfattar fyra delstudier utförda bland vårdare som arbetar i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. I delstudie I insamlades data om vårdares utsatthet för våld och information om vårdarnas bakgrund med hjälp av en enkät. I delstudierna II och III ombads vårdarna att fylla i instrument som skattade deras personlighet, upplevelser av arbetsklimat, emotionella reaktioner, upplevelse av påfrestning samt upplevelse av utbränning. I syfte att belysa vårdares upplevelser av att vara utsatt för våld genomfördes 50 narrativa intervjuer med 44 vårdare. Intervjuerna transkriberades och tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att 31% av vårdarna (n=120) hade varit utsatt för våld under det föregående året och fysiskt våld var den vanligaste typen av våld. Alla kategorier av vårdare var utsatta för våld och emotionella reaktioner var vanligt förekommande. Svaga samband framkom mellan rapporterad utsatthet för våld och vårdares ålder och utbildning (I). Bland vårdare i studie II och III som besvarat alla instrument (n=112), rapporterade 45 vårdare (40%) att de utsatts för våld. En signifikant skillnad avseende ålder framkom mellan de som rapporterat våld respektive inte rapporterat våld. Bland de svarande var 30% (n=41) av vårdarna i en riskzon för utbränning (burnout). Sambanden mellan utsatthet för våld och vårdares upplevelser av arbetsklimat (CCQ) visade att ’debates’ var den enda faktorn som var genomsnittligt högre bland de som rapporterat våld från vårdtagare. Vårdarnas emotionella reaktioner (ERNC) påfrestningsfaktorer (SNC) och arbetsklimatfaktorerna förklarade 35% av variansen i utbrändhetsvärden (II). Inget signifikant samband framkom mellan vårdares personlighet (TCI och RSES) och utsatthet för våld. Personlighetsdimensionerna förklarade 32% av variansen i vårdarnas upplevelse av utbränning (III). Resultaten visade inget signifikant samband mellan vårdares personlighet och utsatthet för våld men de som blivit utsatta för våld rapporterade mer emotionell utmattning än inte utsatta vårdare (III). Vårdare utsatta för våld rapporterade upplevelser av maktlöshet, otillräcklighet och vrede i samband med våld. De rapporterade också att utsatthet för våld mycket sällan följdes av stöd från arbetsledare (I). Resultat från intervjuer med vårdare utsatta för våld indikerar att deras upplevelser av våld handlar om att “falla i bitar” och att “hålla ihop”. Falla i bitar innebär upplevelser av rädsla, maktlöshet, sorgsenhet, vrede och tidlöshet medan hålla ihop innebär glädje, respekt, självreflektion och tillvänjning. Destruktiva upplevelser balanseras genom en konstruktiv syn på situationen och vårdarna strävar efter att upprätthålla respekten för den boende som person och att hålla ihop situationen och sig själva (IV). Resultaten visar att våld förekommer ofta och att en stor proportion av utsatta vårdare löper risk för utbränning. Det var inte möjligt att bekräfta samband mellan utsatthet för våld och vårdares personlighet, upplevelse av arbetsklimat, emotionella reaktioner, påfrestning samt utbränning. Resultaten diskuteras i relation till hur det är att leva och arbeta i en miljö där våld ofta förekommer.

Bakgrund: Att definiera matöverkänslighet är ännu idag inte fastställt, det råder delade meningar om denna definition. Författarna har valt att inrikta sig på matöverkänslighet som definieras matallergi och matintolerans. Flera av matallergierna kan utlösa en allergisk chock, denna typ av chock som även kallas anafylaktisk chock kan vara livshotande om inte behandling sätts in direkt. Idag lider var tredje person i Sverige av någon typ av allergi, vanligt förekommande matöverkänsligheter är komjölksallergi, laktosintolerans, äggallergi och nötallergi. Syfte: Syftet är att undersöka hur många människor i åldern 18-28 år som lider utav matöverkänslighet och om allergimedicin bärs med dagligen. Metod: En empirisk enkätstudie låg till grund för studiens resultat. Författarna valde att göra en kvantitativ studie för att kunna samla in data systematiskt och sedan sammanfatta dessa i statistisk form. Studien var ute efter ett större antal deltagare utspridda på olika platser så därför passade kvantitativ metod in med en enkätstudie. Det blev en prospektiv tvärsnittsstudie då studien undersöker hur något såg ut vid ett specifikt tillfälle. Resultat: Studiens resultat visar att drygt en tredjedel utav deltagarna lider utav någon form utav matöverkänslighet, allergi eller intolerans. Ytterligare 20 % har någon gång reagerat på ett livsmedel, men använder idag ingen medicin mot sina besvär. De vanligaste livsmedlen att reagera emot är mjölk- laktos, frukt, nötter och vete. Slutsatser: Knappt hälften av de personerna som deltagit i denna studie har någon gång reagerat på ett livsmedel. Sedan har drygt 35 % utav deltagarna uppgett att de använder någon form utav allergimedicin mot livsmedel. Det innebär att människor i västvärlden är mer matöverkänsliga nu än någonsin och trenden fortsätter att eskalera. Renlighet och matvanor är troligen orsaker till detta växande hälsoproblem.

This thesis aims at formulating a human rights justification based on the assumption that disbelief in human rights is found in communicative grounds, rather than some sort of unreasonable evil. I first identify what I believe to be a flaw in the communicative strength of existing human rights justifications in explaining why rights should be. I suggest that there is a gap between the justifications of human rights that contain metaphysical narrative, and the justifications that rely on subjective experience of rights as good. I further explain how this is a gap that political consensus and the idea of Kantian moral reason cannot seem to fill. I subsequently boil this gap down to the concept of value, since the foundation for each justification is based on a type of value. These are categorized as either given value – which applies to all attributes of value that is “given” to us independently of our actions or opinions, or created value – which applies to all attributes of value that stem from social interaction (thus action) and experience. As justifications are funneled into either of these two categories of value, it begins to look like no other type of value exist, and as a result no one looks for it. To respond to this problem, I formulate a philosophical explanation, in Robert Nozicks terms. This explanation shows that there may be other routes to apply to value than sticking to simply given or created value. My explanation utilizes the three theories of philosophical anthropology, internal metaphysical realism and Wittgensteins philosophy of language, and it is based on the result of an analysis of material consisting of human rights justification arguments by Nicholas Wolterstorff, Alasdaire MacIntyre, Martha Nussbaum and Richard Rorty. The actual philosophical explanation I formulate utilizes the metaphysics of Helen Steward to provide a given-value foundation for the primitive reactions of Stefan Eriksson, which creates value through social organization. Overall, I find that there are untried possibilities which may allow for a different type of value to act as the foundation for a human rights justification. My contribution to the field rests in the novelty of the theories used in my explanation, and the angle of the problem formulation.

Vikten av de fysiska och interaktiva omgivningsdimensionerna i servicelandskapet på livsstilshotell har omvärderats. Bakgrunden till detta beror på det pågående skifte som fortgått under en längre tid av den varudominanta logiken till den servicedominanta logiken. Att vara det hotell som får gästernas uppmärksamhet, helhjärtat, kan vara avgörande för vilket hotell de väljer. Det påverkas inte bara av hotellets läge, erbjudande av kärntjänst utan vilket typ av upplevelse de har att erbjuda. För att utforska det här byggs studien upp på Bitners modell för servicelandskap tillsammans med Pine och Gilmores upplevelseekonomi-modell. Genom fältstudier undersöks de materiella och immateriella aspekterna som kan ingå i omgivningsdimensionerna i servicelandskapet samt gästernas emotionella reaktioner på upplevelsen. Hotellen kategoriseras i upplevelseekonomi-modellen samt jämförs mellan varandra. Syftet med undersökningen är att generera kunskap kring vilka dimensioner och variabler som livsstilshotell använder, samt vilka som är mest värdefulla för att skapa en stark upplevelse. Studiens resultat visar att hotellen inom de olika kategorierna i upplevelseekonomi-modellen använder de interaktiva och fysiska omgivningsdimensionerna på olika sätt. Beroende på vilken typ av upplevelse hotellen vill skapa och förmedla krävs det olika mycket engagemang i de olika dimensionerna och dess variabler. / The importance of the physical and interactive dimensions of the service landscape in lifestyle hotels has been re-evaluated. The reason for this is due to the ongoing shift that has continued over a long period of time from the goods-dominant logic to the service-dominant logic. Being the hotel that gets the guests' attention, wholeheartedly, can be decisive for which hotel they choose. This is not only affected by the hotels location, core service offerings, but the kind of experience the hotel have to offer. To explore this, the essay uses Bitner's model for the servicescape together with Pine and Gilmore's experience economy model. Field studies investigate the material and intangible aspects that can be included in the ambient dimensions of the servicescape as well as the guests' emotional reactions to the experience. The hotels are categorized in the experience economy model and compared between each other. The purpose of the essay is to generate knowledge about the dimensions and variables that lifestyle hotels use. Which are most valuable for creating a strong experience based on the different categories in the experience economy model. The results of the study shows that the hotels within the different categories in the experience economy model use the interactive and physical environmental dimensions in different ways. Depending on the type of experience the hotels want to create and convey, the various levels of commitment to the different dimensions and its variables are required.

Multivariate regression of several different quantum chemical descriptors was used to build a model for the reactivity of nucleophilic aromatic substitution reactions, i.e. SNAr reactions, through predictingthe molecular reaction site’s Gibb’s free activation energy (ΔG‡). The datasets used for training provided data of ΔG‡ for several differing halide leaving groups including chloride, bromide, and fluoride. A set of descriptors were tested for the different leaving groups revealing that dissimilar leaving groups are more dependent on certain descriptors than others, meaning each model has to be tailored for the specific leaving groups. Excellent correlations (R2 = 0.93) were achieved between the predicted ΔG‡ and the experimental ΔG‡.The ability of the model to predict regioselectivity in aromatic compounds with multiple leaving groups was tested and successfully predicted the correct regioselectivity through the calculation of ΔΔG‡ in each case tested. However, the model’s validity outside of the training dataset was put into doubt through low R2 values when the model was tested with several external datasets. An unknown factor arose which is speculated to be because of how differing nucleophiles and solvents affect the ΔG‡. One of these tests yielded excellent correlations (R2 = 0.9525) which could be because of similarities between solvents and nucleophiles between the training dataset but a similar factor between predicted ΔG‡ and the experimental ΔG‡ could still be observed.

Inom forskningsområdet tjänståterställning arbetar forskare och företag med att identifiera servicefel samt hitta effektiva sätt att lösa kunders problem. Trots detta skapar klagomålshantering problem för företag och det finns många utvecklingsmöjligheter. Att få kunskap om hur kunder upplever klagomålssituationer fysiskt och psykiskt kan därmed vara betydelsefull information för företag. Inom detta forskningsområde saknas det innovativa fältstudier som involverar verkliga beteenden. Det saknas även fältexperiment med elektrodermal aktivitet (EDA) som mätinstrument. EDA mäter autonom sympatisk upphetsning som är integrerad med emotionella och kognitiva tillstånd, vilket möjliggör mätning av individers omedvetna känslor. Därav grundas denna studie på ett fältexperiment där deltagarnas fysiska och emotionella reaktioner har kunnat dokumenteras och göras kvantifierbara genom EDA. Syftet med denna studie är att förklara hur kunders emotionella och fysiska reaktioner påverkas när de klagar på en produkt medan de exponeras för fysiska temperaturstimuli. Denna studie har ett positivistiskt forskningsperspektiv, en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv ansats. Det empiriska materialet består av insamlad data från enkäter och EDA-band. Resultatet från studien visar att ju allvarligare ett problem är, desto större negativ påverkan har det på kundnöjdhet, lojalitet samt word of mouth (WOM). Det visar även att det finns ett samband mellan interpersonell värme, kundnöjdhet och lojalitet, men inte WOM. Resultaten indikerar även att fysisk värme inte kan dämpa emotionella reaktioner samt att fysisk kyla har en effekt på emotionella reaktioner. Slutligen kan det konstateras att fysisk värme ökar interpersonell värme samt att fysisk kyla inte ökar interpersonell värme. / Within the research area of service recovery, researchers and companies try to identify service errors and find effective ways to solve customers' problems. Despite this, complaint handling creates problems for companies and there are many opportunities for development. Gaining knowledge about how customers experience complaint situations physically and psychologically can therefore be important information for companies. In this area of research, there is a lack of innovative field studies involving real-world behaviors. There is also a lack of field experiments with electrodermal activity (EDA) as a measuring instrument. EDA measures autonomic sympathetic arousal that is integrated with emotional and cognitive states, allowing measurement of individuals' unconscious emotions. Hence, this study is based on a field experiment where the participants physical and emotional responses have been documented and made quantifiable through EDA. The purpose of this study is to explain how customers emotional and physical reactions are affected when they complain about a product while exposed to physical temperature stimuli. This study has a positivist research perspective, a quantitative research strategy and a deductive approach. The empirical material consists of collected data from surveys and EDA measurement. The results from the study show that the more serious a problem is, the greater the negative impact is on customer satisfaction, loyalty and word of mouth (WOM). It also shows that there is a relationship between interpersonal warmth, customer satisfaction and loyalty, but not WOM. The results also indicate that physical warmth cannot dampen emotional responses and that physical cold has an effect on emotional responses. Finally, it can be stated that physical warmth increases interpersonal warmth and that physical coldness does not increase interpersonal warmth.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilket bemötande arbetstagare inom privat tjänstesektor i Sverige önskar av arbetsledningen inför en kommande organisationsförändring. Följande forskningsfrågor bevaras: Vilka psykologiska bakomliggande faktorer indikerar motstånd mot förändring bland arbetstagare inom privat tjänstesektor i Sverige Vad anser dessa arbetstagare vara ett bra bemötande av företagsledningen inför en kommande organisationsförändring Metod: Denna studie har en kvantitativ ansats genom en enkätundersökning där resultatet av undersökningen analyserats med hjälp av explorativ faktoranalys. Undersökningen genomfördes med 171 arbetstagare inom privat tjänstesektor i Sverige. I ett led att skapa en nyans till studien förekommer det kvalitativa inslag som grundar sig i en innehållsanalys av kommentarer skapade via en fritext-fråga i enkäten. Resultat och slutsats: Resultatet av denna studie visar att de psykologiskt bakomliggande faktorerna som indikerar förändringsmotstånd är: Känslorna styr inför en förändring, Konsekvent och principfast, Rutiner är av godo samt Nuet är viktigare än framtiden. Resultatet visar även att inför en förändring önskar arbetstagare följande bemötande av arbetsledningen: En tydlig och transparent kommunikation, Förberedelse med information i god tid, En öppen dialog och delaktighet i förändringsprocessen samt En socialt stödjande miljö som främjar trygghet och framtidstro. Examensarbetets bidrag: Denna studie har bidragit till att validera användandet av modellen “The Resistance to Change-scale". Resultatet av studien visar på att modellen kan användas som ett verktyg för att utreda hur arbetstagare inom privat tjänstesektor i Sverige kommer reagera på olika sätt inför en kommande organisationsförändring. Ytterligare ett bidrag är att resultatet av studien visar på att en tydlig, inbjudande och transparant kommunikation är av vikt för att förebygga uppkomsten av negativt förändringsmotstånd. Ledningen bör beakta de fyra kommunikationsstrategierna för att skapa ett informationsutbyte som passar alla individer i en organisation. Förslag till fortsatt forskning: Förståelsen för fenomenet förändringsmotstånd är långt från färdigutvecklat och vi ser att det finns olika inriktningar framtida forskning kan ta för att utveckla förståelsen för ämnet. RTC-skalan behöver användas som ett verktyg i andra populationer för att testa skalans tillförlitlighet. Vi ser även att framtida forskning kan beröra hur en arbetstagares mående utanför arbetet påverkar dennes benägenhet att mer eller mindre uppvisa organisatoriskt förändringsmotstånd. Ett sista förslag är att koppla samman RTC-skalan med förändringskurvan (Five Stages of Grief). / Aim: The purpose of this study is to analyze what kind of treatment employees within the private service sector in Sweden seek from management before an upcoming organizational change. The research questions to be answered are: Which psychological underlying factors indicate resistance to change among employees in the private service sector in Sweden? What do these employees consider to be a good treatment from the management in the face of an upcoming organizational change? Method: This study has a quantitative approach through a survey where the results of the survey were analyzed using exploratory factor analysis. The survey was conducted with 171 employees in the private service sector in Sweden. In order to provide nuance to the study, there is a qualitative element based on a content analysis of comments created via a free-text question in the survey. Results and conclusions: The results of this study show that the psychological underlying factors that indicate resistance to change are: Emotions rule before a change, Consistent and principled, Routines are good and The present is more important than the future. The results also show that before an organizational change, employees want the following treatment from management: Clear and transparent communication, Preparation with information in good time, An open dialogue and participation in the change process and A socially supportive environment that promotes security and belief in the future. Contribution of the thesis: This study has contributed to validating the use of the model "The Resistance to Change-scale" as a tool to investigate how employees in the private service sector in Sweden will react in different ways to an upcoming organizational change. A further contribution is that the results of the study show that clear, inviting and transparent communication is important to prevent the emergence of negative resistance to change. Management should consider the four communication strategies to create an information exchange that suits all individuals in an organization. Suggestions for future research: The understanding of the phenomenon of resistance to change is far from fully developed, and we see that there are therefore different directions that future research can take to continue developing the understanding of the subject. The RTC scale needs to be used as a tool in other populations to test the reliability of the scale. We also see that future research can refer to how an employee's mood outside of work affects their tendency to show more or less resistance to organizational change. A final suggestion is to connect the RTC scale with the change curve (Five Stages of Grief).

Syfte: Är att ta reda på om man med hjälp av immunhistokemi (IHC) med infärgning avantikroppar mot laminin-5 och C3d kan särskilja mellan slemhinnepemfigoid (MMP) ochorala lichenoida reaktioner (OLR) med epitelsläpp. Vidare undersöks graden inflammation för MMP och OLR för att fastställa om det går att se ett samband mellan grad av inflammation och antikroppsinfärgning.Material och metod: En pilotstudie utfördes på 10 prover med diagnosen MMP respektive 9 prover med OLR, som hämtades från Malmö universitets biobank. Proverna genomgickrutinfärgning respektive antikroppsinfärgning mot laminin-5 och C3d. Granskning av prover skedde i digitalmikroskop. Efteråt delades proverna in i grupper efter var infärgningen sågs. Sammanställning gjordes i Excel med stapeldiagram.Resultat: Ingen tendens till särskiljning ses mellan MMP och OLR avseende infärgning mot laminin-5 och C3d. Positiva utslag för infärgning mot Laminin-5 ses enhetligt på enbart en sida om epitelsläppet hos både snitten för MMP och OLR. Vidare kan det inte ses att snitt med diagnosen OLR har slumpartad infärgning mot laminin-5 på båda sidor om släppet. Det finns en tendens till att MMP-snitt får mer positiva utslag för infärgning mot C3d än för OLR snitt. Graden inflammation var högre i OLR snitt än för MMP snitt.Slutsats: Enligt studien går det inte att, med IHC, med infärgning av antikroppar mot laminin5 och C3d, kunna särskilja MMP och OLR med epitelsläpp. Större urval krävs för definitiva slutsatser. Vidare studier behövs för att utreda om det går att använda IHC för att särskilja MMP och OLR.Nyckelord: C3d, immunhistokemi (IHC), laminin-5, orala lichenoida reaktioner (OLR),slemhinnepemfigoid (MMP) / Aim: To investigate if it is possible to differentiate between the diagnoses mucous membrane pemphigoid (MMP) and oral lichenoid reactions (OLR) with epithelial detachment using immunohistochemistry (IHC) with antibodies against laminin-5 and C3d. Furthermore, the extent of inflammation was examined for MMP and OLR to determine if a correlation between the inflammation and immunostaining is evident.Material and method: A pilot study is conducted using 10 samples diagnosed with MMP and 9 samples diagnosed with OLR, collected from Malmö University’s biobank. H&E staining and immunostaining against laminin-5 and C3d is performed on the samples. Analysis is conducted using a microscope. Samples are then divided into groups depending on the staining. Excel is used to compile the results.Result: No differentiating tendencies are observed between MMP and OLR regardingimmunostaining against laminin-5 and C3d. Immunostaining against laminin-5 is positive for MMP and OLR and is seen continuously on only one side of the epithelial detachment.Furthermore, staining with laminin-5 is not seen as random staining on both sides of theepithelial detachment. Samples with MMP have a higher tendency to stain against C3dcompared to OLR samples. Inflammation is higher in OLR samples than those for MMP.Conclusion: According to this study it is not possible to differentiate between the diagnoses MMP and OLR with epithelial detachment using immunostaining against laminin-5 and C3d. A larger sample size is needed for a definitive conclusion. Additionally, further studies are required to conclude if IHC can be used to differentiate between MMP and OLR.Keywords: C3d, immunohistochemistry (IHC), laminin-5, mucous membrane pemphigoid(MMP), oral lichenoid reactions (OLR)

Sociala medier tillsammans med Instagram tar mer och mer plats i dagens samhälle och företag ställer sig ständigt frågan hur de bör marknadsföra sig där. Denna studie undersöker den uppkommande strategin regram, vilket innebär en återupprepning av en redan publicerad bild på Instagram. Denna studie baseras på de tre svenska klädkedjorna Gina Tricot, H&M och KappAhl samt dess användande av regrams via Instagram. Genom netnografisk forskningsmetod analyseras hur 56 regrams reaktioner påverkas utifrån innehåll, tillgänglighet och ursprungliga skapare. Utifrån detta är syftet att se vilka bild- och textkompositioner utifrån utvalda kategorier som bidrar till flest positiva och flest negativa reaktioner under den 17 veckor långa studieperioden. Resultatet visar att flest positiva reaktioner genereras av bild-kompositionen porträttbild. Detta medan flest negativa reaktioner framkommer från varierade bildkompositioner, där streetstyle-bilder sticker ut något. Ett textinnehåll av marknadsföring är vanligt använt och har bidragit till såväl flest positiva reaktioner som flest negativa. I studien presenteras att såväl innehåll som tillgänglighet och ursprungliga skapare påverkar reaktionerna för klädkedjornas regrams. Detta på både positiva och negativa sätt. Syftet är att bidra till en ökad förståelse för det sociala mediet Instagram, samt se hur marknadsförare kan dra nytta av strategin regram. Studien kan i slutändan på grund av diverse begränsningar inte ge några generella slutsatser för vilka kompositioner som bidrar till vilka reaktioner. / This study is based on the three Swedish clothing lines Gina Tricot, H&M and KappAhl and their use of regrams through Instagram. Through a netnographic research this study examines how the interaction of 56 regrams gets affected by content, presence and the original creators. Based on this, the aim is to see the most positive and most negative reactions that emerge from what compositions of picture and text. The 17 long period of studying the regrams shows that the composition portrait generates most positive interactions. This while the most negative reactions emerges from a variation where streetstyle images stand out a bit. A text content of marketing is commonly used and has contributed to the most positive and negative reactions. The study presents that as well as contents such as presence and original creators affects the reactions of the clothing lines regrams. In both positive and negative ways. The aim is to contribute to a better understanding of the social media Instagram and see how marketers of clothing lines can benefit from the studied strategy. The study is in the end not able to give any general conclusions, because of various restrictions.