Syfte Syftet med studien var att undersöka kunskapsläget gällande arbetsmetoden Fysisk aktivitet på recept bland läkarstudenter vid svenska universitet. Därtill var syftet att undersöka läkarstudenters inställning till Fysisk aktivitet på recept. Frågeställningar Frågeställningarna var följande: Hur ser kunskapsläget ut bland läkarstudenter i Sverige gällande Fysisk aktivitet på recept? Vilken inställning har läkarstudenter i Sverige till Fysisk aktivitet på recept? Finns det några skillnader i läkarstudenters självupplevda kunskap om och inställning till Fysisk aktivitet på recept beroende på kön, ålder, termin, universitet och egen fysisk aktivitetsnivå?  Metod  En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign valdes för att kartlägga läkarstudenternas kunskaper och inställning. Studien riktade sig till läkarstudenter på termin 3-11 vid sex av sju svenska lärosäten som erbjuder en läkarutbildning. Enkäten bestod av kunskaps- och inställningsfrågor samt bakgrundsfrågor angående deltagarnas kön, födelseår, utbildningsort, termin och fysiska aktivitetsnivå. Datainsamlingen pågick från femte januari till sjätte februari år 2022.  Resultat  Kartläggningen baserades på 477 inkomna svar och visade på en positiv inställning till FaR- metoden bland läkarstudenterna. Däremot sågs en generell låg självupplevd kunskap bland studenterna. Det var få som uppgav att de hade kunskap gällande de fem beståndsdelarna i FaR- metoden samt var de kunde hitta stöd för rätt ordinering vid förskrivning av FaR. Vidare svarade majoriteten av respondenterna att de inte vet hur man förskriver FaR. Vid analys av skillnader gällande kunskap och inställning kunde en skillnad ses mellan universitet. Det kunde även noteras en skillnad i självupplevd kunskap mellan terminer. Beträffande kön, ålder och fysisk aktivitetsnivå kunde ingen signifikant skillnad påvisas. Dock fann man ett positivt samband mellan inställning och fysisk aktivitetsnivå.  Slutsats  En positiv inställning till och en låg självupplevd kunskap om FaR kunde noteras bland läkarstudenterna. För att kunna använda FaR-metoden krävs kunskap. Mer kunskap om FaR- metoden skulle troligen bibehålla eller öka framtida läkares övertygelse om metodens användbarhet samt bidra till en mer frekvent och bredare användning av den. Således har läkarutbildningarna en möjlighet att påverka framtidens hälsofrämjande arbete gällande fysisk aktivitet inom hälso- och sjukvård.

FaR står för fysisk aktivitet på recept och är framtaget för att främja fysisk aktivitet fördem som av någon anledning behöver hjälp med fysisk aktivitet isjukdomsförebyggande syfte eller för dem som har en sjukdom och behöver öka sinnivå av fysisk aktivitet. Tidigare forskning visar att FaR är ett mycket bra sätt för att blifysiskt aktiv. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hurCovid-pandemin har påverkat förskrivningar av FaR (Fysisk aktivitet på Recept) iSverige under perioden 2020 till 2022 Frågeställningarna är vilka hinder ochmöjligheter som fanns att förskriva FaR samt vilka erfarenheter som tas med framåt. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tre fysioterapeuter, en läkare ochen person som arbetar på organisatorisk nivå. Resultat: Förskrivningar av FaRvarierade bland deltagarna. För de flesta deltagarna förskrevs några få eller inga alls,medan det hos andra var oförändrat. Personalbrist och tidsbrist var hinder förförskrivningen, då det är tidskrävande att förskriva och följa upp FaR samt attavdelningar gjorts om till Covid-avdelningar och att man arbeta de med de svårast sjukadär FaR inte är prioriterats. En möjlighet för förskrivningen var den ökadedigitaliseringen genom videomöten på grund av rekommendationer för distansering.Inför framtiden önskas en ny utformning av FaR och avlastning i form av FaR-lotsarsom kan ta hand om patienter som får FaR. Slutsats: FaR behöver utvecklas för att blimer användarvänligt och det behövs i form av tid, personal och pengar för att fortsattaarbeta för folkhälsan.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är viktigt för att bibehålla en normal kroppsfunktion och hälsa. I dagens samhälle är människan mer stillasittande än någonsin och hälsoriskerna är många. Fysisk aktivitet på recept (FaR) som verktyg kan öka livskvalitén och kan dessutom ersätta läkemedelsbehandling vid viss sjukdom och som prevention mot ohälsa. Syfte: att beskriva erfarenheter av sjuksköterskeordinerad fysisk aktivitet på recept. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där åtta resultatartiklar ur databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO inkluderades. Artiklarna sammanställdes och analyserades i flera steg för att besvara studiens syfte. Resultat: Fysisk aktivitet på recept var ett verktyg och hjälpmedel för att på ett evidensbaserat sätt förskriva personcentrerad fysisk aktivitet till patienten. Tillräckliga resurser var essentiellt för att sjuksköterskorna skulle kunna på ett så effektivt sätt som möjligt göra samtalen och receptet individanpassade utifrån patientens behov. Konklusion: Det var viktigt att förskrivaren hade gedigen kunskap om FaR och dess fördelar. Patienternas inre motivation behövde stöttas av sjuksköterskan då det påverkade chanserna till att FaR lyckades fullföljas. / Background: Physical activity is essential in maintaining normal body functionality and health. In today’s society, people are more sedentary than ever, with many health risks. Physical activity on prescription (PAP) as a tool can increase the quality of life, substitute drug treatment and work as prevention against illness. Purpose: To describe experiences of nurse prescribed physical activity on prescription. Method: The study was conducted as a literature review where eight result articles from the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO were included. The selected articles were compiled and analysed in several steps to answer the study’s aim. Result: Physical activity on prescription was a tool and aid for prescribing person-centered physical activity to the patient in an evidence-based manner. Sufficient resources were essential so that the healthcare personnel could make the dialogue and the prescription individually adapted based on the patient’s needs in the most efficient way possible. Conclusion: It was essential that the prescriber had substantial knowledge of PaP and its benefits. The patients’ intrinsic motivation needed to be supported by the nurse as it affected the chances of PaP being successful.

The problem today is that people do not eat climate-smart food; this results in that the food will not suffice, and what we eat may harm the greenhouse effect. The problem is that people do not have the time or knowledge to cook climate-smart food. A solution is to use a Content Management System (CMS). A Content Management System processes selected type of data in a specific way which is then stored. This report will address the basics and the making of a CMS in a recommendation system for a user. The system will entail a more climate-smart food alternative to achieve the individual's personal needs. The result was that with the help of data from various sources, an ingredient of a recipe could add additional information such as nutritional value, allergies, and whether it is vegetarian. Tests such as performance tests on the execution time for the CMS, parsing accuracy, and matching product accuracy, a better result was achieved. Most of the ingredients in the recipe became enriched, which leads to more climate-smart food alternatives, which are better for the environment. The accuracy is the matching of ingredients in the recipe to the names of products in the business. The next step was to enrich the recipes using enriched ingredients. / Problemet i dag är att människor inte äter klimatsmart mat med resultatet att maten inte kommer räcka till i framtiden. Vad vi äter kan ha en negativ påverkan på växthuseffekten. Problemet är att människor inte har tid eller kunskap att tillaga klimatsmart mat. Detta kan lösas med hjälp av ett innehållshanteringssytem. Ett innehållshanteringsystem bearbetar vald typ av data på ett bestämt sätt som sedan lagras. Denna rapport kommer att behandla grunden och uppbyggnaden av ett innehållshanteringsystem som ska ingå i ett rekommendationssystem för en användare. Systemet ska medföra mer alternativ av klimatsmart mat för att uppnå individens personliga behov. Resultatet blev att med hjälp av data från olika källor kunde koppla samman ingredienser där information som näringsvärde, allergier samt om kosten är vegetarisk. Genom tester som prestandatest av exekveringstid för innehållshanteringsystemet, träffsäkerhet av parsning och förbättring av träffsäkerheten uppnåddes ett bättre resultat. Majoriteten av ingredienserna i receptet blev berikade vilket medför till mer klimatsmart matalternativ, vilket är bättre mot miljön. Träffsäkerheten är ingredienser i receptet som matchas mot namn av produkter i affärer. Nästa steg var att med hjälp berikade ingredienser berika recepten.

Uppsatsen är en multi metodstudie där avsikten är att undersöka om filmdokumentation, tematisk analys och tidsgeografi kan användas som verktyg för att studera hantverk inom gastronomi och i detta fall specifikt en kocks hantverk. Syftet var att ta fram ett recept på görandet, hur steka kött. Aktiviteten genomfördes på forskningsrestaurang vid Umeå Universitet och dokumenterades med filmmetod. Filmmaterialet analyserades med tematisk analys och resultatet fördes in i ett tidsgeografiskt diagram. Kockens förkunskaper användes för att kunna säkerställa trovärdigheten vid analysen. Tidsgeografiska diagrammet gav en visuell bild av tids och rumsanvändningen hos kocken. Det tidsgeografiska diagrammet visar på ett antal aktiviteter som upprepas ett stort antal gånger och vi kan tydligt se likheter men också skillnader där hantverkaren måste använda sin kunskap för att justera sitt hantverk efter det förändrade förutsättningarna. Resultatet visar på tre typer av hantverk, sensoriskt, reflekterande och fysiskt hantverk som används i en komplex variation genom hela aktiviteten. Resultatet visar på att metoderna kan användas för att studera hantverk och att tidsgeografi som synsätt kan ge ett visuellt sätt att beskriva hantverket och som i sin tur kan användas som ett recept. / This thesis, is based on a multi-method study to test if film documentation, thematic analysis and time geography can be used to study crafts within gastronomy and in this case culinary arts. The aim was to develop a recipe on making and how to prepare meat. The activity was performed in the research restaurant at Umeå university School of Restaurant and Culinary Arts and was documented with film method. The film material was analyzed with thematic analysis and the results were also expressed in a time geography graph. The chef’s pre-understanding was used when data was analyzed. Time geography gave a visual picture of the usage of time in space by the chef and the graph shows the activities that repeat them self a large amount of times. We can see similarities but also differences were craftsmen have to use their knowledge in order to adjust their activities after the changing circumstances in the environment. The result show three types of crafts, sensory, reflective and physical craft which are used in a complex variation. In conclusion this study shows that the methods can be used to study crafts and time geography as an approach can give a visual picture of the complexity of craft. The study shows also that time geography is helpful to create a recipe.

Frukt-, bär- och växtviner är ett område som är svagt studerat i Sverige, i synnerhet från ett historiskt perspektiv. Denna uppsats studerar hur dessa viner utformats i handskrivna recept genom att ta reda på förekommande ingredienser, redskap, måttenheter och tillagningsmetoder från år 1735–1865, samt om en utveckling går att urskilja. 16 handskrivna recept har kategoriserats och analyserats i arkivstudien. Det framgår att måttenheterna skiljer sig helt från de måttenheterna som används i dagsläget. Lika så är det för en del av redskapen, där det även framgår att vissa av redskapen också hade en funktion som mätningsverktyg. Ingredienserna som användes till vinerna är inte främmande i dagsläget där både inhemska- och importvaror användes. Tillagningsmetoderna som förekommer i recepten är simpla och kortfattade. Resultatet visar att det finns utmärkande måttenheter, redskap, tillagningsmetoder och ingredienser för handskrivna recept men att dessa inte skiljer sig mycket åt mellan århundradena. Däremot är det intressant att se hur samhället, ekonomi, lagar och regleringar har påverkat framställningen av frukt-, bär- och växtviner. / Fruit, berry, and plant wines is an area that is poorly studied in Sweden, especially from an historical perspective. This essay studies how these wines have been constructed in handwritten recipes by finding out occurring ingredients, utensils, units of measurement and cooking methods from the years 1735-1865 and if an evolvement is possible to distinguish. 16 handwritten recipes have been categorised and analysed in the archive study. It appears that the units of measurement are not at all the same as the units of measurement that are used today. The same applies to some of the utensils, where it also appears that some of the utensils also had a function as measuring tools. The ingredients used for the wines is nothing new, where both domestic and imported goods are used in the recipes. The cooking methods that appear in the recipes are rather simple and concise. The result indicates that there are distinctive ingredients, utensils, units of measurement and cooking methods for the handwritten recipes but that these doesn’t differ much between the centuries. On the other hand, it is interesting to see how society, economy, laws, and regulations have affected the production of fruit, berry, and plant wines.

No description available.

Bakgrund I det centrala innehållet i kursplanen i hem- och konsumentkunskap för grundsärskolan står det att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa och följa enkla instruktioner och recept. Syfte Studiens syfte var att undersöka hur lärare i grundsärskolan anser att de arbetar med recept i hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan. Metod I studien genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan. Resultat Resultatet av vår studie visar att lärarna upplevde att eleverna i grundsärskolan ofta hade svårigheter med att läsa och följa recept. För att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna när de ska använda recept krävs det att läraren är flexibel och kan anpassa receptet efter elevernas behov. Receptet bör ha tydliga steg för steg instruktioner med bildstöd för att eleverna ska kunna följa receptet. För att underlätta för elevers svårigheter med receptets aritmetik bör man undvika att blanda bråktal och decimaltal i recepten. Lärarna ansåg att det var en fördel att introducera receptet för eleverna teoretiskt. Genom introduktionen upplevde lärarna att eleverna fick en djupare förståelse för receptet. Slutsats Det finns begränsat med läromedel anpassat för elever i grundsärskolan. Detta ger de undervisande lärarna stora utmaningar när det kommer till att skapa och anpassa recept efter alla elevers förutsättningar.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en grundläggande och viktig komponent för att främja hälsa och välbefinnande. Fysisk Aktivitet på Recept (FaR) är en metod som används för att främja hälsa genom att inkludera fysisk aktivitet som en integrerad del av hälso- och sjukvårdsbehandling. Syfte: Att utforska fysioterapeuters upplevelse av att arbeta med FaR inom primärvården samt att identifiera hinder och underlättande faktorer för klinisk implementering. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med innehållsanalys som analysmetod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med totalt 10 fysioterapeuter från sju olika arbetsplatser. Resultat: Studiens resultat beskriver fysioterapeuternas upplevelse av fysisk aktivitet på recept. Resultatet presenteras i fyra kategorier och tretton underkategorier. De fyra kategorierna namngavs till Problematiska arbetssätt och bristande kunskap, Stödjande element i FaR-arbetet, Utvecklingsområden, Attityd till FaR varierar. Slutsats: Fysioterapeuters upplevelse av och inställning till FaR varierar stort. Det finns en rad olika faktorer som underlättar samt försvårar det kliniska arbetet, och dessa förhållanden skiljer sig över landet. Underlättande faktorer inkluderade utbildning, tillgängliga FaR-mottagare i närmiljön samt olika arbetsredskap som underlättade arbetet, såsom sammanställning av FaR-mottagare och journalsystem som integrerade med FaR-recepten. Faktorer som försvårade arbetet var tidsbrist, att arbetet med FaR upplevdes som tidskrävande, kunskapsbrist, besvärliga arbetssätt, brist på FaR-mottagare och efterverkningar av Covid-19.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet är en av de största orsakerna till ohälsa i dagens samhälle. Evidens finns bakom det faktum att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan. Fysisk aktivitet på recept (FaR) har därför skapats för att underlätta främjandet av fysisk aktivitet, dels förebyggande dels som behandling av ohälsa. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor beskriver sin roll vid fysisk aktivitet på recept. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som bygger på vetenskapliga artiklar från databassökningar på CINAHL och PubMed. Data har analyserats i fem steg. Resultat: Tretton vetenskapliga artiklar har använts till examensarbetets resultat och efter analys har resultatet strukturerats i ett huvudtema och fem subteman. Huvudtemat blev; Hinder och behov kopplat till FaR – sjuksköterskornas roll där sjuksköterskor beskrev att främja delaktighet och hantera patientens inställning är viktiga behov som är svåra att uppfylla med den kunskap som finns. Sjuksköterskor menar även att tidsbrist och ett otillräckligt stöd från ledningen hindrar arbetet med FaR. Utifrån ovanstående skapades fem sub- teman; Sjuksköterskornas möjlighet att främja patienternas delaktighet vid FaR, Sjuksköterskornas förmåga att bemöta patienternas inställning till FaR, Sjuksköterskornas behov av ökad kunskap kring FaR, Sjuksköterskornas upplevelser av tidsbrist som hinder vid FaR & Sjuksköterskornas behov av stöd från ledning i arbetet med FaR. Slutsats: Genom resultatet av denna litteraturöversikt och tidigare forskning skulle slutsatsen kunna dras att, för att kunna öka implementeringen av FaR behöver sjuksköterskor utveckla sin kunskap, både hur patienter kan göras delaktiga, motiveras och stödjas under behandling men också kring arbetsmetoden FaR. För att ytterligare utveckla arbetssätten kring FaR beskrev sjuksköterskorna ett behov av stöd från ledningen. / Background: Physical inactivity is one of the main causes of today's illness among the population. There is a lot of evidence showing the positive health effects of physical activity. Physical activity on prescription (PaP) is created for the purpose to promote physical activity as prevention and treatment. Aim: To illuminate how nurses describe their role in physical activity on prescription. Method: The study is a literature review based on collected data from searches at CINAHL and PubMed. Data has been analyzed in five steps. Result: Based on 13 articles a main theme and sub-themes that showed how nurses describe their role was identified. The main theme: Barriers and needs when prescribing PaP – nurse´s role. The nurses described promoting patient participation and managing the patients attitude as important needs. These needs were difficult to meet with the available knowledge. Nurses also described lack of time and a non-supportive leadership as barriers when working with PaP. The following sub-themes were identified: Nurse´s ability to promote patient participation during treatments with PaP, Nurse´s ability to respond to patients attitude to PaP, Nurse´s need of increased knowledge about PaP, Nurse´s experience of lack of time as a barrier when prescribing PaP and Nurse´s need of a supportive leadership during work with PaP. Conclusion: The result of this literature review and previous research shows that in order to increase the implementation of PaP the nurses need to increase their knowledge. Both knowledge about how to promote patient participation but also about PaP. In order to develop the work with PaP nurses also described a need of having a supportive leadership.