• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 134
  • 3
  • 3
  • 1
  • Tagged with
  • 141
  • 98
  • 97
  • 97
  • 47
  • 45
  • 45
  • 44
  • 41
  • 38
  • 20
  • 18
  • 17
  • 15
  • 15
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
131

”Kultur på recept” -för både individ och samhälle?

Hillblom, Marika January 2011 (has links)
Examensarbetets syfte är att undersöka vad Kultur på recept för långtidssjukskrivna personer kan betyda för individen och samhället, samt vilken kultursyn som genomsyrar projektidén. Frågeställningarna diskuteras via två kanaler: ljud och akademisk text. Ljudproduktionen, som bör lyssnas på innan uppsatsen läses, är nyfiket undrande medan den akademiska uppsatsen är mer kritiskt analyserande. De båda är lika ”sanningsbärande” trots att de ska förmedla olika känslor, insikter och frågor hos mottagaren. Examensarbetets kvalitativa forskningsansats är grundad på reflexiva intervjuer, resultat från befintlig forskning samt kulturvetenskapliga litteraturstudier. Examensarbetets slutsatser är att många kan dra fördelar av Kultur på recept, inte minst staten, vården, individen och kultursektorn. ”Kulturuppfostran” sker i kulturelitens diskurs, kulturpedagogerna ger deltagarna ”rätt” analysverktyg. Kvalitetsbegreppets existens har flyttats från varan till sättet att konsumera. Kulturhegemonin skulle kunna ruckas en aning, men projektet signalerar att nyttiga kulturaktiviteter är de som leds av kulturpedagoger på kulturkodade platser (ej hemma). Kultur på recept är främst Livsstil på recept. / This thesis’ aim is to investigate the meanings that Culture on prescription for long-term sick-listed persons may have for individuals and society as well as to take a look at the perspective taken on culture shored up by the project idea. This is done in two ways: sound and academic text. The sound production, which should be listen to before reading the thesis, is curiously wondering, whilst the academic thesis takes a more critical analytical stance. Both constitute equally valid perspectives, despite them conveying different feelings, insights and questions. The thesis’ qualitative point of departure is rooted in reflexive interviews, results of the extant research on the topic as well as in a literature review within the field of Culture Studies. The thesis’ conclusions are that many stakeholders may benefit from Culture on Prescription, not least the state, the health sector, the individual, and the cultural sector. Cultural breeding takes place within a discourse of the cultural élite, with cultural pedagogues providing participants with the ‘right’ analytical tools. The meaning of quality has moved from the product to the way of consume the product. The cultural hegemony could partly be superseded, but the project signals that beneficial cultural activities are this which are led by cultural pedagogues and in culture-coded places (not at home). Culture on prescription is mainly Lifestyle on prescription.
132

En kvantitativ forskningsstudie om primärvårdspersonalens användning och attityd av ’Fysisk aktivitet på Recept’ / A quantitative research study on primary healthcare personnel's utilization and attitude towards ’Prescription of physical activity’

Holm, Salma, Nolenstam, Ellinor January 2024 (has links)
Aim The purpose of this study is to map the use and attitude towards prescription of physical activity among healthcare professionals in Sweden.    Design The study took a quantitative approach, using a questionnaire survey. The collected data was analyzed using a descriptive and inferential analysis.   Results  The results showed a high usage of towards prescription of physical activity in the 217 respondents (77%), those with knowledge of the method had a positive approach to prescription of physical activity, but that there is a lack of resources to implement it effectively.    Conclusion  Regional differences in knowledge and positive attitudes towards prescription of physical activity were noted, but barriers such as lack of knowledge and resources were identified. In conclusion, there is a positive attitude towards prescription of physical activity among primary care professionals in Sweden, but further support is needed for better implementation.
133

Motivationens betydelse för användningen av Fysisk aktivitet på Recept : En intervjustudie med personer som fått FaR utskrivet

Persson, Emelie January 2017 (has links)
The aim of the study was to investigate the experiences of individuals who had received physical activity on prescription. The questions that were relevant for the study were what the method had contributed with, if physical activity on prescription had affected the motivation towards a physically active lifestyle and if motivation was sufficient to lead to permanent active action. The method used to collect data was through interviews. Two men and two women who had received a prescription of physical activity participated in the study. Data was analyzed using a manifest content analysis and four categories emerged. The results indicated that the prescription was a tool for becoming physically active and also receiving support from others proved to be important for all informants. The health effects that physical activity contributed with for the informants was increased self-esteem and well-being, improved quality of life and a stronger body. The results also showed that there were both positive and negative attitudes regarding the method. The conclusion of the study was that there existed both barriers and possibilities for the continuation of physical activity. Some informants also indicated that the motivation for a permanent physically active lifestyle was missing. / Det övergripande syftet var att undersöka vilka erfarenheter personer som fått fysisk aktivitet på receptet hade av metoden. Det centrala i studien var deras erfarenheter av metoden, vad de ansåg att metoden hade bidragit med, om FaR påverkade motivationen till en fysiskt aktiv livsstilsförändring och om motivationen var tillräcklig för att leda till en varaktig, aktiv handling. Metoden som användes för att samla in datamaterialet var genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studien inkluderade fyra deltagare, två män och två kvinnor, där inklusionskriterierna var att de skulle ha fått motion ordinerat. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys och därefter utformades fyra kategorier. Resultatet visade att metoden var ett hjälpmedel till att bli fysiskt aktiv och att det var ett motivationshöjande sätt för att utöva den fysiska aktiviteten som förskrevs. Även att få det stöd som behövdes till att utföra sin ordine-rade aktivitet visade sig vara av betydelse för samtliga informanter. De hälsoeffekter som fysisk aktivitet bidrog med för informanterna var ökat självförtroende och välbefin-nande, förbättrad livskvalité och starkare kropp. Resultatet visade dock att det fanns både positiva och negativa åsikter om metoden samt att det fanns vissa brister gällande arbetsmetoden. Slutsatsen var att det fanns både hinder och möjligheter vid ordination av fysisk aktivitet och några av informanterna menade att motivationen till en varaktig fysiskt aktiv livsstil saknades.
134

Personers upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR) / Peoples experiences of physical activity on prescription (PaP)

Seller, Nina, Westin, Louice January 2017 (has links)
Abstrakt I världen ökar ohälsa och sjukdom markant relaterat till dåliga levnadsvanor som exempelvis otillräcklig fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet definieras som alla former av planerad fysisk aktivitet som ger ökad energiomsättning och som påverkar hälsan positivt där målet är att öka prestationsförmågan. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR). Kunskap i dessa nämnda områden kan leda till minskade livsstilsrelaterade sjukdomar såsom fetma, övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar samt t.ex. minska viktökning och stillasittande. Det i sig påverkar folkhälsan och samhället positivt, även så kostnadsmässigt. Metoden hade en kvalitativ ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio personer som levde både i glesbygd i norr och i storstad i söder. Analysen som genomfördes med kvalitativ innehållsanalys resulterade i fem huvudkategorier: En känsla av bättre välbefinnande; Ökad motivation till förändring; En berg- och dalbana av känslor; Behov av att få uppföljande samtal; Leder till ett positivt resultat. Resultatet visade att personer började må bättre psykiskt och fysisk samtidigt som de blev piggare i kroppen och fick en mycket positivare inställning till livet. Det var viktigt att ha motivation till förändring för att lyckas med en livsstilsförändring. Det var en känslomässig och laddad process och uppföljande samtal var mycket viktigt. FaR beskrevs som en positiv upplevelse för deltagarna och gav goda resultat på kort tid. Konklusion Resultatet visar att FaR är ett bra verktygför att uppnå bättre hälsa psykiskt och fysiskt samt i flera andra aspekter. Sjukvårdpersonal har en viktig uppgift när det gäller stöd, motivation och uppföljning. Det kan vara känslomässigt och laddat när grunden till att ta hjälp av FaR ofta kan vara påfrestande mentalt. Det upplevdes som negativt att ej ha tillgång till uppföljning.
135

Föreningsidrotten-en hälsosam plats för vuxna människor? : Intervjustudie om drop in-aktiviteter för vuxna inom föreningsidrotten

Lundin, Marie, Norrgård, Jessica January 2010 (has links)
<p>This paper has it’s background in Physical Activity on Prescription, a projectwhich the Swedish sports movement is part of. The study refers to a limiteddivision of sports for adults, namely a phenomenon here by referred to as dropin-activity. This form of physical activity is characterized by an understandingthat the participant often lack experience and that it is possible to pay for eachoccasion. The purpose of the study was thus to take a closer look on organized,non-profit sports clubs which offer this type of exercise for adults. To get theresults interviews was carried out in three different sports clubs with leaders ofthe activity and members from the board. The respondents were asked to talkabout their thoughts and experiences of the activity involving physical activity ofdrop-in nature executed in each sport club. The theoretical framework used toanalyze the interviews was the phenomenon of logics within sport, as describedby Stenling and Fahlén (2009). The analysis resulted in the identification of twomain logics; Social values and Resources for continued existence. The healthperspective were analyzed on the basis what had, or had not been said abouthealth in the interviews. The results show that growth is a main issue which canbe used to motivate the Swedish sport clubs to develop their activities. It’s alsoshown that the participants of the drop in-activities don’t get as much attention asthe ordinary members of the sport clubs which is crucial if the social values areto be obtained. The conclusions are that in order to make the healthimplementations work the programmatic approach has to be clear and consist ofterms that is easily related to.</p>
136

Fysisk aktivitet på recept : vad påverkar förskrivningen? / Physical Activity Referral Scheme : what affects the prescription

Greitz, Gustaf, Rönquist, Frida January 2009 (has links)
<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan några utvalda faktorer av betydelse vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) på hälso- och vårdcentraler i Sverige.</p><p>Metod: En enkätundersökning genomfördes på 37 icke-privata hälso- och vårdcentraler i Malmö, Stockholm och Umeå. Totalt 241 enkäter besvarades av legitimerad personal med förskrivningsrätt av FaR. Studerade faktorer, uttryckta som enkätfrågor, var: förskrivarens<em> kön, ålder, befattning, landstingstillhörighet, användning av FaR/FYSS, egen motion, FaR-utbildning, tidsbrist, riktlinjer, uppföljning, samarbete med friskvårdsaktör, FaR-ansvarig, hänvisning av FaR-patienter, kunskap i att motivera till fysisk aktivitet </em>samt<em> kunskap om vilka sjukdomstillstånd som kan behandlas med fysisk aktivitet</em>. En webb-baserad enkät distri-buerades och samlades in via e-post och en pappersenkät användes på ett par hälso- och vårdcentraler. Resultatet från enkätundersökningen analyserades med chitvåtest och binär logistisk regression. </p><p>Resultat: Sannolikheten att förskriva FaR var signifikant sju gånger högre hos personal som visste vart de kunde <em>hänvisa patienter med FaR-ordination</em> i jämförelse med dem som inte visste vart hänvisning kunde ske. Vidare var sannolikheten att förskriva FaR signifikant fyra gånger högre hos personal med specifik <em>utbildning om FaR</em> i jämförelse med dem som inte hade någon FaR-utbildning. I undersökningen framkom även att förskrivning av FaR samvarierade signifikant med faktorerna <em>befattning, landstingstillhörighet, samarbete med friskvårdsaktör/-er, riktlinjer från arbetsgivaren, kunskap om vilka sjukdomstillstånd som kan behandlas med fysisk aktivitet</em> samt <em>kunskap i att motivera patienter till fysisk aktivitet</em>. Ingen signifikant samvariation sågs mellan förskrivning av FaR och följande faktorer: förskrivarens <em>kön</em>, <em>ålder</em>, <em>användning av FaR/FYSS</em>, <em>egen motion</em>, <em>FaR-ansvarig</em>, <em>uppföljning</em> samt <em>om personalen avstår från att förskriva FaR pga att det förlänger patientbesöken</em>.</p><p>Slutsats: Vid arbete med FaR är det viktigt att skapa tydliga <em>riktlinjer</em>, <em>samarbeta med frisk-vårdsaktör/-er</em>, <em>att personalen har kunskap om vilka sjukdomstillstånd som kan behandlas med fysisk aktivitet</em> samt om<em> motivation till fysisk aktivitet</em>. Vi vill poängtera att det framförallt är viktigt att personalen är <em>utbildad om FaR</em> samt att de vet vart de kan <em>hänvisa patienter med FaR-ordination</em> i syfte att effektivisera FaR som arbetsmetod på hälso- och vårdcentraler i Sverige.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p>Aim: The aim of this study was to examine relations between selected factors significant to the prescription of Physical Activity Referral Scheme (PAR, Swedish: Fysisk aktivitet på recept, FaR) at health centers in Sweden.</p><p>Method: A questionnaire study was carried out within 37 non-private health centers in Malmö, Stockholm and Umeå. A total of 241 questionnaires were answered by personnel authorized to prescribe FaR. Studied factors, expressed as questions in the questionnaire, were: prescriptors<em> sex, age, profession, county council, the use of FaR/FYSS, personal exer-cise, FaR-education, lack of time, guidelines, follow-up, cooperation with preventive health care centers, FaR-coordinator, reference of FaR-patients, knowledge about how to inspire people to physical activity </em>and<em> knowledge about which conditions/diseases that can be treated with physical activity</em>. A web-based questionnaire was distributed and collected through e-mail and a questionnaire in paperform was used at a couple of health centers. Results from the questionnaire were analysed with chi-square test and binary logistic regression.</p><p>Results:  The probability to prescribe FaR was significantly seven times higher for personnel who knew where to <em>refer FaR-patients</em> compared to those who did not know where reference could be given. Further the probability to prescribe FaR was significantly four times higher for personnel with specific<em> FaR-education</em> compared to those who lacked FaR-education. The study also showed that FaR-prescription had significant covariation with the factors <em>profession, county council, cooperation with preventive health care centers, guidelines from the employer, knowledge about what conditions/diseases that can be treated with physical activity</em> and <em>knowledge about how to motivate patients to physical activity</em>. No significant covariation were found between FaR-prescription and the following factors: prescriptors <em>sex</em>, <em>age</em>, <em>use of FaR/FYSS</em>, <em>personal exercise</em>, <em>FaR-coordinator</em>, <em>follow-up</em> or <em>if personnel refrain from prescribing FaR because it extends patient visiting-hours.</em></p><p>Conclusion: When working with FaR it is important to create clear <em>guidelines</em>, <em>cooperate with preventive health care centers</em>, that the personnel has<em> knowledge about conditions/diseases which can be treated with physical activity</em> and <em>motivation to physical activity.</em> Above all we want to point out that it is important that the personnel is educated about FaR and that they know where to refer patients with FaR-prescription in order to make the working method more effective at health centers in Sweden.</p>
137

Föreningsidrotten-en hälsosam plats för vuxna människor? : Intervjustudie om drop in-aktiviteter för vuxna inom föreningsidrotten

Lundin, Marie, Norrgård, Jessica January 2010 (has links)
This paper has it’s background in Physical Activity on Prescription, a projectwhich the Swedish sports movement is part of. The study refers to a limiteddivision of sports for adults, namely a phenomenon here by referred to as dropin-activity. This form of physical activity is characterized by an understandingthat the participant often lack experience and that it is possible to pay for eachoccasion. The purpose of the study was thus to take a closer look on organized,non-profit sports clubs which offer this type of exercise for adults. To get theresults interviews was carried out in three different sports clubs with leaders ofthe activity and members from the board. The respondents were asked to talkabout their thoughts and experiences of the activity involving physical activity ofdrop-in nature executed in each sport club. The theoretical framework used toanalyze the interviews was the phenomenon of logics within sport, as describedby Stenling and Fahlén (2009). The analysis resulted in the identification of twomain logics; Social values and Resources for continued existence. The healthperspective were analyzed on the basis what had, or had not been said abouthealth in the interviews. The results show that growth is a main issue which canbe used to motivate the Swedish sport clubs to develop their activities. It’s alsoshown that the participants of the drop in-activities don’t get as much attention asthe ordinary members of the sport clubs which is crucial if the social values areto be obtained. The conclusions are that in order to make the healthimplementations work the programmatic approach has to be clear and consist ofterms that is easily related to.
138

Fysisk aktivitet på recept : vad påverkar förskrivningen? / Physical Activity Referral Scheme : what affects the prescription

Greitz, Gustaf, Rönquist, Frida January 2009 (has links)
Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan några utvalda faktorer av betydelse vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) på hälso- och vårdcentraler i Sverige. Metod: En enkätundersökning genomfördes på 37 icke-privata hälso- och vårdcentraler i Malmö, Stockholm och Umeå. Totalt 241 enkäter besvarades av legitimerad personal med förskrivningsrätt av FaR. Studerade faktorer, uttryckta som enkätfrågor, var: förskrivarens kön, ålder, befattning, landstingstillhörighet, användning av FaR/FYSS, egen motion, FaR-utbildning, tidsbrist, riktlinjer, uppföljning, samarbete med friskvårdsaktör, FaR-ansvarig, hänvisning av FaR-patienter, kunskap i att motivera till fysisk aktivitet samt kunskap om vilka sjukdomstillstånd som kan behandlas med fysisk aktivitet. En webb-baserad enkät distri-buerades och samlades in via e-post och en pappersenkät användes på ett par hälso- och vårdcentraler. Resultatet från enkätundersökningen analyserades med chitvåtest och binär logistisk regression.  Resultat: Sannolikheten att förskriva FaR var signifikant sju gånger högre hos personal som visste vart de kunde hänvisa patienter med FaR-ordination i jämförelse med dem som inte visste vart hänvisning kunde ske. Vidare var sannolikheten att förskriva FaR signifikant fyra gånger högre hos personal med specifik utbildning om FaR i jämförelse med dem som inte hade någon FaR-utbildning. I undersökningen framkom även att förskrivning av FaR samvarierade signifikant med faktorerna befattning, landstingstillhörighet, samarbete med friskvårdsaktör/-er, riktlinjer från arbetsgivaren, kunskap om vilka sjukdomstillstånd som kan behandlas med fysisk aktivitet samt kunskap i att motivera patienter till fysisk aktivitet. Ingen signifikant samvariation sågs mellan förskrivning av FaR och följande faktorer: förskrivarens kön, ålder, användning av FaR/FYSS, egen motion, FaR-ansvarig, uppföljning samt om personalen avstår från att förskriva FaR pga att det förlänger patientbesöken. Slutsats: Vid arbete med FaR är det viktigt att skapa tydliga riktlinjer, samarbeta med frisk-vårdsaktör/-er, att personalen har kunskap om vilka sjukdomstillstånd som kan behandlas med fysisk aktivitet samt om motivation till fysisk aktivitet. Vi vill poängtera att det framförallt är viktigt att personalen är utbildad om FaR samt att de vet vart de kan hänvisa patienter med FaR-ordination i syfte att effektivisera FaR som arbetsmetod på hälso- och vårdcentraler i Sverige. / Abstract Aim: The aim of this study was to examine relations between selected factors significant to the prescription of Physical Activity Referral Scheme (PAR, Swedish: Fysisk aktivitet på recept, FaR) at health centers in Sweden. Method: A questionnaire study was carried out within 37 non-private health centers in Malmö, Stockholm and Umeå. A total of 241 questionnaires were answered by personnel authorized to prescribe FaR. Studied factors, expressed as questions in the questionnaire, were: prescriptors sex, age, profession, county council, the use of FaR/FYSS, personal exer-cise, FaR-education, lack of time, guidelines, follow-up, cooperation with preventive health care centers, FaR-coordinator, reference of FaR-patients, knowledge about how to inspire people to physical activity and knowledge about which conditions/diseases that can be treated with physical activity. A web-based questionnaire was distributed and collected through e-mail and a questionnaire in paperform was used at a couple of health centers. Results from the questionnaire were analysed with chi-square test and binary logistic regression. Results:  The probability to prescribe FaR was significantly seven times higher for personnel who knew where to refer FaR-patients compared to those who did not know where reference could be given. Further the probability to prescribe FaR was significantly four times higher for personnel with specific FaR-education compared to those who lacked FaR-education. The study also showed that FaR-prescription had significant covariation with the factors profession, county council, cooperation with preventive health care centers, guidelines from the employer, knowledge about what conditions/diseases that can be treated with physical activity and knowledge about how to motivate patients to physical activity. No significant covariation were found between FaR-prescription and the following factors: prescriptors sex, age, use of FaR/FYSS, personal exercise, FaR-coordinator, follow-up or if personnel refrain from prescribing FaR because it extends patient visiting-hours. Conclusion: When working with FaR it is important to create clear guidelines, cooperate with preventive health care centers, that the personnel has knowledge about conditions/diseases which can be treated with physical activity and motivation to physical activity. Above all we want to point out that it is important that the personnel is educated about FaR and that they know where to refer patients with FaR-prescription in order to make the working method more effective at health centers in Sweden.
139

Hur äldre internetanvändare lättare kan förstå hur man använder 1177.se : Att förnya recept med hjälp av 1177:s e-tjänster

Olsson, Sebastian January 2023 (has links)
Det är ofta äldre personer behöver besöka 1177.se och på grund av att samhället och dess information har blivit alltmer digitaliserad blir det svårare för den äldre generationen som inte växt upp med den nu moderna tekniken. Detta examensarbete handlar om hur äldre som är ovana internetanvändare förstår och uträttar ärenden med hjälp av 1177:s e-tjänster. Examensarbetets syftet är att bidra med kunskap om hur information kan designas för att underlätta för äldre att använda ett digitalt verktyg för vårdrelaterande ärenden. Med hjälp av tidigare forskning inom teknikinformation, klarspråk, skärmläsning och olika medier samt text och bild i samverkan, går det att förbättra tillvägagångsättet för målgruppen när de ska förnya ett recept med hjälp av 1177:s e-tjänster. Metoderna som används i den empiriska undersökningen är intervjuer, textanalys och deltagande observationer. Syftet med metoderna är att studera den befintliga informationsdesignen på 1177.se och få en djupare förståelse för målgruppens tillvägagångssätt och användarupplevelse. Examensarbetet innehåller ett gestaltningsförslag baserat på tidigare forskning samt resultaten från de empiriska studierna i form av en guide som stegvis beskriver hur användaren ska göra för att utföra tjänsterna på 1177.se. / It is often elderly people that need to visit 1177.se. Because society and its information have become increasingly digitized, it is becoming more difficult for the older generation to reach the information. The survey in this study deals with how people from the age 50 understand and use 1177's e-services. In this work, theories within technical communication, plain language, screen reading and various media as well as text and image in collaboration is used. Studies has been conducted to gather empirical data about how the elderly understand information design to use 1177.se e-service. The methods used are interviews, text analysis and participant observation. On the basis of the empirical results an information design, as a step-by-step guide is proposed on how it could be easier for the user.
140

Medical Technology and eHealth for Prevention against LifestyleRelated Diseases : A survey of attitudes among health center personnel and patients prescribed with physical activity on prescription (PAP) / Medicinsk Teknik och eHälsa för Prevention mot Livsstilsrelaterade Sjukdomar : En undersökning av attityder hos primärvårdspersonal och patienter förskrivna med FaR

Fornstedt, Cecilia January 2017 (has links)
With an aging population that suffers from comorbidity, healthcare is facing grand challenges. In order to meet the demand, digitalization is thought to be an opportunity. Digitalization of curative care, such as diagnostics and treatment, have been initiated and is today used and appreciated. Preventative care, on the other hand, has not been included in the digital adaptions to the same extent and there are few scientific studies within the area. Nonetheless, a further proactive care that meets patients and healthcare personnel are of interest to several actors. The Swedish Government has a vision that Sweden, in 2025, will be world leading within eHealth. For that to be possible, digital preventative care have to support and complete the preventative work that is performed today. The present study has investigated the attitude towards Connected Medical Devices for Prevention (CMDfP) within the primary care. By a mixed-methodology including questionnaires, the opinions of 24 health center personnel and 17 patients prescribed with Physical Activity on Prescription (PAP) were collected and analyzed. The results show that health center personnel are willing to prescribe connected eHealth devices for prevention and patients are willing to use the devices prescribed. Additionally, among the respondents there is a belief that CMDfP could facilitate in order to increase the adherence to PAP without any major impact on the personnel's workload. By digitalizing preventative care, it is possible that people will be able to live healthier and therefore not require care to the same extent as today. Reasons to the possible results are that digital tools within curative care have been shown to generate positive outcomes to chronically ill patients that utilize home care. Additionally, studies of preventative care have generated positive outcomes to the health of the population in several countries. It is therefore likely that the combination, digital preventative care, would be rapidly relished. These thoughts align with the positive results on attitudes of this study. Before CMDfP could be prescribed to patients, pilot studies have to be performed and new work routines including reimbursement models, have to be established within healthcare. These are all areas of future work within medical engineering. / Med en åldrande population som lider av samsjuklighet, står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. För att möta behovet är digitalisering en möjlighet. Digitalisering av åtgärdande vård, så som diagnostik och behandling, har redan påbörjats och är idag uppskattat. Preventiv vård har, å andra sidan, inte varit inkluderad i den digitala utvecklingen och därav saknas det vetenskapliga studier inom området. Dock är en mer proaktiv vård av stort intresse för flera aktörer. Sveriges regering har en vision att Sverige, år 2025, ska vara världsledande inom eHälsa. För att detta ska vara möjligt måste digital preventiv vård möta och komplettera det preventiva arbete som bedrivs idag. Denna studie har undersökt attityderna till Uppkopplade Medicinsktekniska Hjälpmedel för Prevention (UMHfP) bland primärvården. Genom en metod som inkluderat enkätundersökningar, inhämtades och analyserades attityden av 24 personer från personalen på vårdcentraler och 17 patienter med Fysisk Aktivitet på Recept (FaR). Resultaten visade att primärvårdspersonal är villiga att förskriva UMHfP och att patienter vill använda de hjälpmedlen som förskrivs. Dessutom har respondenterna tro att UMHfP kan underlätta att förbättra följsamheten till FaR utan att påverka personalens arbetsbörda nämnvärt. Genom att digitalisera den preventiva vården är det troligt att befolkningen kommer få ett hälsosammare leverne och därför inte behöva vård i samma utsträckning som idag. En anledning till detta är att digitala hjälpmedel för åtgärdande vård har visat sig vara positivt för kroniskt sjuka patienter som hemsjukvårdas. Dessutom har studier inom preventiv vård indikerat flera positiva konsekvenser för invånares hälsa världen över. Det är därför troligt att digitala hjälpmedel i kombination med preventivt arbete snabbt kommer bli uppskattat. Dessa spekulationer sammanfaller väl med det positiva resultatet från denna studie. Innan UMHfP kan förskrivas till patienter måste pilotstudier genomföras och nya arbetssätt inklusive betalningsmodeller måste införas i hälso- och sjukvården. Detta är kommande arbeten inom medicinsk teknik.

Page generated in 0.0423 seconds