No description available.

Smakbas – Gourmet Grön är en webbplats som ska kommunicera den gröna maten och marknadsföra Gourmet Gröns smakbaser. Webbplatsen innehåller information och bakgrund om smakbaserna, samt hur man jobbar med dem. Det finns även en lite annorlunda receptbank där besökaren kan titta på recept. / Detta är en reflektion på en digital medieproduktion.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur deltagarna i studien upplevde att få fysisk aktivitet på recept förskrivet och hur de upplevde att få samtal med fokus på motivation och vägledning av hälsopedagogstudenter under utbildning. Frågeställningarna var: Upplevde deltagarna i studien att deras fysiska aktivitetsnivå förändrades när de fick receptet förskrivet, efter det första samtalet med fokus på motivation och vägledning samt efter det första uppföljningssamtalet med fokus på motivation och vägledning? I så fall hur och varför? Hur upplevde deltagarna i studien tilltron till sin egen förmåga att utöva fysisk aktivitet när de fick receptet förskrivet, efter det första samtalet med fokus på motivation och vägledning samt efter det första uppföljningssamtalet med fokus på motivation och vägledning? Hur upplevde deltagarna i studien det första samtalet med fokus på motivation och vägledning samt det första uppföljningssamtalet med fokus på motivation och vägledning samt kontakten med lotsen? Metod För att besvara syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod och intervjuer med en riktad öppen design använts. Fem personer som har fått fysisk aktivitet på recept rekryterades från GIH:s lotsmottagning. Deltagarna bestod av personer mellan 52 och 75 år, varav 4 var kvinnor och 1 var man. Analyserna av datamaterialet genomfördes med en induktiv innehållsanalys där delar av transkriberingen valdes ut och kondenserades till kortare meningar med betydelse för studiens syfte och frågeställningar (meningsbärande enheter). Resultat Innehållsanalysen resulterade i 8 kategorier och 20 underkategorier. Resultatet visade att några av deltagarna hade en liten ökning i fysisk aktivitetsnivå, medan andras nivå förblev oförändrad. Tilltron till sin egen förmåga var hög från början och förändrades inte under uppföljningen. Lotsmottagningen beskrevs av flera deltagare som vägledande och motiverande. Slutsats Deltagarna har uttryckt att kontakten med lotsen har varit positiv, men upplevde trots detta ingen förändring i sin fysiska aktivitetsnivå. Tilltron till den egna förmågan var hög från början och förändrades inte av samtalen.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdens personal har till uppgift att arbeta sjukdoms-förebyggande, genom att ge information och råd till patienter med otillräcklig fysisk aktivitet. Förskrivningen av FaR är fortfarande låg trots att det i dag är många som är stillasittande. Fysisk aktivitet på recept, FaR har under flera år funnits som arbetsverktyg och är en bra metod för att öka den fysiska aktiviteten. Syfte: Syftet är att kartlägga distriktssköterskornas och sjuksköterskornas arbete med och inställningar till fysisk aktivitet på recept, FaR. Metod: Enkätstudie på vårdcentraler i Västmanlands län. Analysen utförs med en ansats av mixad metod där numeriska data bearbetas via kvantitativ design och textdata med en kvalitativ ansats Resultat: Det framkom i resultatet att de flesta distriktsköterskorna och sjuksköterskorna hade en positiv inställning till FaR, dock saknades tid, kunskap och resurser för att förskriva FaR. Hälften av distriktssköterskorna och sjuksköterskorna har förskrivit FaR under det senaste året och 98% rekommenderade fysisk aktivet utan att förskriva FaR. Slutsats: Hälso- och sjukvården i Sverige måste fortsätta implementeringsarbetet med att förespråka och möjliggöra förskrivning av FaR genom att se över organisationen angående resurser, rutiner och riktlinjer för hur arbetet med FaR ska gå framåt. Fokus behöver sättas på utbildning, både i grundutbildningen och fortbildning. / Background: The healthcare personnel have the task of working with disease prevention by providing information and advice to patients with insufficient physical activity. The prescription of FaR is still low, although today there are many who are sedentary. Physical activity on prescription, FaR has been used as a tool for many years and is a good method for increasing physical activity. Aim: The aim is to map nurses work with and attitude towards physical activity on prescription, PaP. Method: Surveillance study at health centers in Västmanland County. The analysis is performed using a mixed-mode approach where numerical data is processed through quantitative design and text data with a qualitative approach Results: In the result it was found that most district nurses and nurses had a positive attitude towards FaR, but there was insufficient, knowledge and resources to prescribe FaR. Half of district nurses and nurses have prescribed FaR over the past year and 98% recommended physical activity without prescribing FaR. Conclusion: Healthcare in Sweden must continue its implementation efforts to advocate and enable prescription of FaR by reviewing the organization regarding resources, routines and guidelines for how the work on FaR will go forward. Focus must be placed on education, both in undergraduate and continuing education.

This thesis is concerned with electronic prescription of drugs in the Czech republic. The objective is to find a proper standard for electronic medical data exchange and use it for building a new data communication interface for the e-prescription system. This work attends to the evolution and actual situation of the national e-prescription system. The system is based on one central storage for e-prescriptions, however, currently it isn't being used. On basis of valid legislation, electronic prescription and drug dispense processes are analyzed. Furthermore, present central storage data interface is explored. Considering advantages, that are bound to utilization of electronic data exchange standards, main objective of this thesis is given, to design a new interface for transmission of e-prescriptions and drug dispense notifications. New interface shall adhere to standards. Czech standard DASTA and europian norm EN13606 were examined. After all, set of specifications HL7 (Health Level Seven) has been chosen, which suits the requirements best. Data interface design, with HL7 standards, is based on exchange of documents. Documents (prescription, dispense notification) are expressed in the Clinical Document Architecture (CDA) format, and exchanged between applications by means of the Medical Records domain messages. The structure of wrappers, forming a message, results from common HL7 Specification Infrastructure. Presented design has been inspired by Finnish solution eResepti. The design tries to transform present interface of central storage to format, which is defined by selected HL7 specifications. It can be used in both local and central e-prescription systems. It may also support the development of systems for electronic health(care) records exchange.

Den psykiska ohälsan leder till en mångfald diagnoser. Nedstämdhet, stress eller oro vid sidan av mer allvarliga tillstånd som depression, bipolaritet eller schizofreni, behöver prioriteras för att hjälpa berörda individer i deras vardag. Tidigare forskning visar att fysisk aktivitet (FA) kan motverka psykisk ohälsa. Individer med psykisk ohälsa hänvisas ofta till öppenvårdspsykiatrin. Fysisk aktivitet på recept (FaR) har länge funnits inom den svenska vården som en icke-medicinsk behandling men det är relativt sällan den använts i praktiken.  Syftet med studien är att undersöka hur vårdpersonal i Region Västmanland uppfattar FaR som icke-farmakologisk behandling inom öppenvårdspsykiatrin.  En kvalitativ studie, med ett målstyrt urval genomfördes med sex informanter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes bland personalen inom öppenvårdspsykiatrin i Region Västmanland. Manifest innehållsanalys användes för bearbetning och analys av insamlade data.   Resultat påvisar att FaR upplevs av personalen inom öppenvårdspsykiatrin som komplement till den medicinska behandlingen. Ytterligare upplevs den som ett bra verktyg som hjälper till att skapa struktur för patienterna. Samtidigt upplevs FaR också som tidskrävande och belastande. Mer information, utbildning och marknadsföring bland både personalen och bland samhället rörande FaR upplevs behövas.

Bakgrund: Våra levnadsvanor har en stor inverkan på vårt hälsotillstånd och regelbunden fysisk aktivitet verkar positivt på flertalet av kroppens organ. Den svenska metoden Fysisk aktivitet på recept, FaR, togs fram för 20 år sedan och används inom svensk hälso- och sjukvård för att stödja patienter till ökad fysisk aktivitet. FaR bedöms vara en underutnyttjad metod och följsamheten till FaR efter ett år är omkring 50 procent. Motiv: En ökad förståelse för distriktssköterskors erfarenheter av patientmötet skulle kunna synliggöra vad samtalet om fysisk aktivitet och FaR innebär samt förbättra kunskapen kring distriktssköterskors strategier i patientmötet och öka användningen av metoden FaR. Syfte: Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskors erfarenheter från patientmötet vid samtal om fysisk aktivitet och FaR. Metod: Individuella, semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna är Engagerar sig för att framställa allvaret i situationen, Förhåller sig korrekt men är lyhörd, Försöker förstå patientens tankar om situationen, och Anpassar stödet för ett gemensamt mål. Konklusion: Distriktssköterskor försöker balansera mellan att skapa en god vårdrelation, öka motivation, åberopa på fakta för att medvetengöra och delge patienten kunskap vid patientmötet. HBM kan vara ett bra verktyg för att förstå patientens tankar och förändringsbeteenden, men det är det personcentrerade förhållningssättet som verkar vara avgörande när man ska stödja patienten i en förändringsprocess. Att förändra ett beteende är en tids- och resurskrävande process som sällan sker under ett besök. Distriktssköterskor har en betydande roll i den process patienten genomgår vid förändring mot ökad fysisk aktivitet. Att stödja patienten i dessa situationer kräver skicklighet inom motivationsstrategier, kommunikationsfärdigheter och bemötande. Behov av stöd till livsstilsförändringar förekommer ofta i den kliniska vardagen varav förstärkt kunskap och kompetens inom området behöver prioriteras. / Background: Our lifestyle has a great impact on our health, and frequent physical activity has a positive effect on several of our organs. Sweden implemented physical activity prescriptions (PAP) 20 years ago, and it is used to encourage patients to increase their physical activity. PAP is considered to be underused, and adherence to PAP is around 50%. Motive: Increased understanding of the district nurses’ experiences of the patient-meeting could visible what the conversation about physical activity and PAP means, improve knowledge of district nurses' strategies in the patient meeting and increase the use of the PAP method. Aim: The aim of this study is to investigate the district nurses experiences from the patient meeting during conversations about physical activity and PAP. Methods: Individual, semi-structured interviews were performed with district nurses. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Result: The analysis of the interviews resulted in four categories and eight subcategories; Engaging to present the seriousness of the situation, Behaving correctly but being responsive, Trying to understand the patient's thoughts about the situation, and Adapting the support for a common goal. Conclusion: District nurses are trying to balance between creating a good relationship, increasing motivation, showing facts to raise awareness and imparting knowledge to the patient during the patient-meeting. HBM can be used to understand the patient's thoughts and change-behaviors, but it is the person-centered approach that seems to be crucial when supporting the patient in a change process. Changing a behavior rarely happens during a visit. Nurses’ have a significant role in the process the patient undergoes in the event of a change towards increased physical activity. Supporting these situations requires skill in motivation-strategies, communication and coping. Support lifestyle changes often occurs in everyday clinical practice, of which enhanced knowledge and competence in this area need to be prioritized.

Introduktion: Depression är en sjukdom som drabbar stor del av världens befolkning vilket skapar ett stort lidande för den enskilde och samhället. Standardbehandlingen är antidepressiva läkemedel i kombination med psykologisk behandling. Social aktivitet på recept har setts som ett komplement till standardbehandlingen för att lindra symtom och adressera grundorsaken till psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att ge en översikt över den senaste forskningen gällande social aktivitet på recept för vuxna med depression. Metod: En strukturerad litteraturstudie har genomförts som grundar sig på 22 både kvalitativa och kvantitativa originalartiklar. Sökningen genomfördes i databaserna PubMed, Web of Science, Europe PMC och PsycINFO. Tematisk analys enligt Braun & Clark (2006) användes för att identifiera och analysera återkommande teman och mönster imaterialet. Resultat: Den tematiska analysen skapade sex teman. Flertalet studier visade att social aktivitet på recept främjade livskvalitet, minskade depression och ökade självkänslan. Samtidigt visade några studier på liten eller ingen effekt i socioekonomiskt utsatta områden. Hälso- och sjukvårdens resurser minskade liksom användandet av antidepressiva läkemedel förutom bland vuxna över 65 år. Upplevelsen var att social aktivitet på recept skapade en känsla av meningsfullhet, ökad social gemenskap och ökad kontroll över sitt psykiska välbefinnande. Slutsats: Social aktivitet på recept kan vara en lämplig behandlingsmetod och hälsofrämjande insats för vuxna med depression. Effekten av social aktivitet på recept kan skilja sig mellan olika åldersgrupper och socioekonomiska förutsättningar, vilket är viktigt att betänka under implementeringsfasen. En förutsättning för remiss till social aktivitet på recept är att individen söker hjälp för sina besvär. / Introduction: Depression affects a large part of the world's population, which creates great suffering for the individual and the society. The standard treatment is antidepressants combined with psychological treatment. Social prescribing has been seen as a complement to the standard treatment for symptom relief and to address the root cause of mental illness. Aim: The aim of the study was to provide an overview of the latest research regarding social prescribing for adults with depression. Methods: A structured literature review was carried out based on 22 qualitative and quantitative original articles. The articles have been found in the databases PubMed, Web of Science, Europe PMC and PsycINFO. Thematic analysis according to Braun & Clark (2006) was used to identify and analyze recurrent themes and patterns in the material. Results: The thematic analysis resulted in six themes. Several studies showed that social prescribing improved quality of life, reduced depression, and increased self-esteem. Meanwhile, some studies showed small to no effect in socio-economically vulnerable areas. Health care resources and the use of antidepressants decreased, except among adults over 65. The experience was that social prescribing created a sense of meaning, increased social belonging and increased control over one's psychological well-being. Conclusion: Social prescribing may be an appropriate treatment method and health promotion intervention for adults with depression. The effect of social prescribing can differ between age groups and socioeconomic standard, which is important to consider during the implementation phase. A qualification for referral to social prescribing is that the individual seeks help for their problems.

This thesis aims to see If an algorithm could automatically generate a meal plan that is optimized for low food waste. Design and creation is the method used and the algorithm is developed over a few iterations. The idea is that the algorithm could be used in a mobile application that allows users to search for recipes, mark the ones they like, add their own, and generate a meal plan. The resulting algorithm consists of four parts; an input stage, a stage that decides when to cook each portion, an improvement stage in which the algorithm searches for a better combination of recipes, and an output stage. An adaptation of a neighborhood search is used for the search algorithm, in addition, two heuristic evaluation functions are used to evaluate the waste and other factors of the meal plan. The test results show that the algorithm can generate meal plans with no leftover items (that last shorter than 60 days) for a lot of different test cases. More recipes produce better results up to a certain point, but not so many recipes are needed to have a chance of a successful meal plan generation. Future testing and research in this area could lead to a lot of benefits for people and the climate.

Bakgrund: Livsstilsrelaterade folksjukdomar gör att miljoner människor världen över årligen dör i förtid. En äldre befolkning i kombination med ohälsosamma levnadsvanor bidrar till ökad risk att dö i folksjukdomar, såväl globalt som i Sverige. Fysisk aktivitet har visat sig både behandla och förebygga många av dessa livsstilsrelaterade folksjukdomar. I Sverige kan all legitimerad vårdpersonal ordinera fysisk aktivitet på recept (FaR). Detta tycks dock vara en underanvänd åtgärd i svensk hälso- och sjukvård, trots att effekterna ger stora folkhälsovinster. Inom svensk primärvård arbetar distriktssköterskor som har kunskap om hur fysisk aktivitet kan behandla och förebygga sjukdomar. Eftersom distriktssköterskor inom primärvården har en betydande roll i att främja hälsa och goda levnadsvanor är det av stort intresse att djupare beskriva deras erfarenheter av att använda FaR.  Motiv: Fysisk aktivitet på recept är ett viktigt men underanvänt verktyg i den förebyggande och hälsofrämjande vården. Den föreliggande studien kan bidra till kunskap om distriktssköterskors förskrivning av FaR och därmed fungera som underlag för förändrings- och utvecklingsarbete i primärvården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att förskriva fysisk aktivitet på recept inom primärvården. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor genomfördes. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Erfarenheterna av att förskriva fysisk aktivitet inom primärvården varierade. Det fanns faktorer som påverkade förskrivningen i både positiv och negativ riktning. Analysen utmynnade i fyra kategorier: “Finns omständigheter som styr och påverkar”, “Kompetens och arbetsmiljö har betydelse”, “Förhållningssättet har betydelse” och “Finns variationer i rutiner kring FaR”.  Konklusion: Det fanns variationer i arbetssätt gällande FaR. Det som kunde påverka förskrivningen låg både inom och utanför distriktssköterskors kontroll. För en lyckad förskrivning var ett personcentrerat förhållningssätt betydelsefullt. Resultatet kan användas för att främja distriktssköterskors förutsättningar till ökad förskrivning av FaR. Detta kan i sin tur leda till ökad funktion och livskvalité hos enskilda individer och skulle kunna bidra till ökad folkhälsa. / Background: Lifestyle related public health diseases makes millions of people all over the world die in advance. An increasingly elderly population combined with unhealthy living habits contributes to a higher risk of dying in public health diseases, global as well as in Sweden. Physical activity has shown to both treat and prevent many of these lifestyle related public health diseases. In Sweden all legitimated health care personnel can prescribe physical activity on prescription (PAP). For some reason PAP seems to be underutilized in Swedish healthcare, even though the effects generate great public health benefits. In Swedish primary healthcare district nurses have the knowledge about how physical activity can treat and prevent diseases. Since district nurses within the primary healthcare have a significant role in promoting health and healthy living habits, it is of great interest to describe their experiences of using PAP more deeply.  Motive: PAP is an important but underutilized tool in the preventive and health promoting care.  The present study can contribute to knowledge about district nurses’ prescribing of PAP and thereby serve as a basis for change and development work in primary health care. Aim: The aim of this study is to describe district nurses’ experiences of prescribing physical activity on prescription within primary healthcare. Methods: Individual semi-structured interviews with eight district nurses were conducted. The interviews were recorded, transcribed and analyzed by qualitative content analysis. Result: The experiences of prescribing PAP in primary healthcare varied. There were factors that affected the prescription in both positive and negative directions. The analysis resulted in four categories: “There are circumstances that control and influence”, “Competence and work environment have importance”, “The approach has importance” and “There are variations in routines regarding PAP”. Conclusion: There were variations in working methods regarding PAP. Things that could affect the prescription were both within and without the control of the district nurses. A person-centred approach was important for a successful prescription. The result can be used to promote district nurses’ opportunities for increased prescribing of PAP. This in turn can lead to increased function and quality of life in individuals and could contribute to increased public health.