Bakgrund: Medellivslängden i Sverige ökar, trots detta måste levnadsfaktorer som påverkar människans hälsa lyftas fram. Övervikt, fetma, för lite fysisk aktivitet, rökning och dålig kosthållning är alla faktorer som kan leda till sämre hälsa. I sjuksköterskans/distriktssköterskans arbetsuppgifter ingår det att jobba preventivt, att möta och vårda patienter till bättre hälsa. Motiverande samtal är en strukturerad personcentrerad samtalsteknik menad att främja beteendeförändringar angående olika livsstilsförändringar.  Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors/distriktsköterskors reflektioner kring att använda samtalsmodellen Motiverande samtal. Metod: Semistrukturerade intervjuer med elva sjuksköterskor/distriktssköterskor. Konventionell innehållsanalys användes för att analysera resultatet.                                                                Huvudresultat: Syftet med föreliggande studie har varit att beskriva SSK/DSK reflektioner kring att använda samtalsmodellen Motiverande samtal. Resultatet i studien har kommit fram till att majoriteten av deltagarna upplever sig använda Motiverande samtal frekvent, dock saknar majoriteten av dem utbildning. Flera av deltagarna uttrycker att de har försökt ta till sig vissa delar av samtalsmodellen. Deltagarna var osäker på om Motiverande samtal passade in på arbetsplatsen men att försök till att använda delar av det gjordes ändå, en av deltagarna upplevde att det generellt gjordes en väldigt stor grej av Motiverande samtal, då det är något sjuksköterskor/distriktssköterskor gör dagligen. Majoriteten påtalade om bristen på tid till uppföljning med patienten som en orsak att Motiverande samtal inte fungerade som önskat. Flera deltagare menade då att modellen faller om tid inte finns till att följa upp något som påbörjats. Slutsats: Studien har visat att det behövs mer utbildning/fortbildning för att användaren ska känna sig mer säker på att utöva Motiverande samtal

Syftet med studien är att kartlägga förskolepersonalens uppfattning angående behovet av specialpedagogiskt stöd inom förskolan och vilken kompetens och kunskap personalen förväntar sig att specialpedagogen ska tillföra. Undersökningen har även lagt fokus på hur pedagogerna ser på specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd. Studien är skriven utifrån en kvalitativ modell och undersökningen har genomförts med hjälp av metoderna; enkät och fokusgruppsamtal. Enkäten besvarades av tio respondenter i tre olika förskolor en vecka innan samtalen ägde rum. De tre fokusgruppsamtalen utgick från fem områden; pedagogiska diskussioner, specialpedagogik, specialpedagogens roll, integrering/inkludering och barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att närhet och tillgänglighet till specialpedagog ses som förutsättningar för det förebyggande arbetet och för att specialpedagogen ska kunna vara ett komplement till den övriga personalen. Resultatet visar även att personalen efterfrågar stöd och hjälp i samband med reflektioner, få bekräftelser i den egna yrkesrollen och att specialpedagogen fungerar som en länk till externa kontakter. Ömsesidigt förtroende och närhet är ledstjärnor i samarbetet mellan personal och specialpedagog för att få till stånd en förskola för alla.

<p>Syftet med studien är att kartlägga förskolepersonalens uppfattning angående behovet av specialpedagogiskt stöd inom förskolan och vilken kompetens och kunskap personalen förväntar sig att specialpedagogen ska tillföra. Undersökningen har även lagt fokus på hur pedagogerna ser på specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd. Studien är skriven utifrån en kvalitativ modell och undersökningen har genomförts med hjälp av metoderna; enkät och fokusgruppsamtal. Enkäten besvarades av tio respondenter i tre olika förskolor en vecka innan samtalen ägde rum. De tre fokusgruppsamtalen utgick från fem områden; pedagogiska diskussioner, specialpedagogik, specialpedagogens roll, integrering/inkludering och barn i behov av särskilt stöd.</p><p>Resultatet visar att närhet och tillgänglighet till specialpedagog ses som förutsättningar för det förebyggande arbetet och för att specialpedagogen ska kunna vara ett komplement till den övriga personalen. Resultatet visar även att personalen efterfrågar stöd och hjälp i samband med reflektioner, få bekräftelser i den egna yrkesrollen och att specialpedagogen fungerar som en länk till externa kontakter. Ömsesidigt förtroende och närhet är ledstjärnor i samarbetet mellan personal och specialpedagog för att få till stånd en förskola för alla.</p>

Syftet med denna studie var att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv analysera förskollärares reflektioner över begreppet barn i behov av särskilt stöd; vad som orsakar svårigheter samt uppdraget med dessa barn. Det gjordes utifrån det traditionella- och alternativa perspektivet samt dilemmaperspektivet. Metod för datainsamling var samtalsintervjuer. Sju förskollärare intervjuades utifrån studiens syfte och frågeställningar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan utifrån de teoretiska perspektiven. Studien visar att förskollärare tycker att begreppet är stort och omfattande. De delar in barn i behov av särskilt stöd i främst två huvudkategorier av barn. Barn med diagnos eller barn utan diagnos som behöver särskilt stöd. De menar också att alla barn någon gång är i behov av stöd eller särskilt stöd. Ett nytt begrepp verkar vara på framfart också där särskilda rättigheter betonas. Förskollärare uttrycker både biologiskt betingade orsaker men också socialt/miljömässigt betingade orsaker till varför barn är i behov av särskilt stöd i förskolan. I denna studie betonades dock miljöorsaker vilket kan tyda på att ett skifte i synsätt håller på att inträda. Studiens resultat visar på att kunskapskompetensen inte saknas, men däremot möjligheten att ge barn i behov av särskilt stöd det stöd de behöver eftersom antalet barn per personal är för hög samt att ekonomin inte räcker till för att tillsätta de resurser som personalen efterfrågar.

The purpose of this essay is to examine some teachers' reflections on the importance of mathematics in preschool and the importance of language, communication and conceptualization in children's mathematics learning. The study's methodology is based on a qualitative approach, where I interviewed four teachers who work with the 6 -year-olds in two different municipal schools. The study shows the importance of language and communication in mathematics learning. It also shows the importance of the teacher's attitude as well as the educational environment to capture children's curiosity and interest.   Purpose and Issues: The purpose of this study is to investigate some pedagogue’s descriptions of mathematics in the preschool class. The study is also interested in how teachers describe their efforts to capture the children's curiosity and interest in mathematics.  My questions that I decided to start from in my study are as follows: How children learn mathematics in everyday life according to the teachers? How do teachers captures and highlights children's curiosity and interest in mathematics?

Syftet med denna empiriska studie är att kartlägga lågstadielärares reflektioner kring hur de upplever att undervisning i problemlösning påverkar elevers inre motivationsamt hur de arbetar för att stödja elevernas inre motivation. I studien behandlas de två frågeställningarna: Hur upplever lärarna att undervisning i problemlösning påverkarelevernas inre motivation och hur beskriver lärarna att de arbetar för att skapa möjligheter i undervisningen för eleverna att uppleva inre motivation? Studien är av kvalitativ karaktär och data har samlats in genom metoderna observation och semistrukturerad intervju av två lärare i lågstadiet. Studiens resultat kopplas samman med det teoretiska ramverket självbestämmandeteorin, som behandlar motivation. Resultatet visade att lärarna arbetade för att skapa en lustfylld och motiverande undervisning genom att möjliggöra för eleverna att känna autonomi, kompetens och delaktighet. Lärarna resonerade kring att vardagsnära och öppna problemuppgifter, arbete tillsammans i grupp, par eller helklass, samt undervisning i lösningsstrategier kan bidra till ökad inre motivation hos eleverna.

I den här studien åskådliggörs tre skilda perspektiv på hur undervisning kan planeras ochorganiseras i relation till matematikinnehåll, struktur och yttre resurser. Tidigare forskningbelyser hur lärarens arbete kring planering i stor utsträckning kan vara avgörande förelevernas lärande i matematik. Vidare belyser studien vikten av reflektioner och planering föratt medvetet uppmärksamma eleverna på de kritiska momentana inom matematiken.Skolinspektionens (2020) rapport benämner hur allt färre lärare reflekterar kring sin egenundervisning i syfte att utveckla lärandet. Resultaten pekar på ett liknande fenomen närdeltagarna talar om reflektionens roll för undervisningen. Vidare synliggör studienläromedlets roll för både planeringsarbetet, genomförandet av undervisningen samtreflektionen.

Denna studie har tittat på hur olika skogsmiljöer kan påverka efterklangen. Studien har genomförts med inspelningar av impulsrespons i tre testmiljöer och analyserat dessa inspelningar. Syftet var att undersöka hur efterklangen karaktäriseras i olika typer av skog och hur detta sedan kan tillämpas i postproduktion av ljud. De undersökta miljöerna är: Skogstyp 1: Planterad averkningsredo gallrad tallskog. Skogstyp 2: Blandskog med naturskogstatus (gran, tall, björk och asp). Skogstyp 3: Fjällnära gammelskog (gran). Det framgår i studien att skogstyp 2 var den främst användbara skogstypen för postproduktion. Detta då dess efterklang hade det bredaste frekvensspektra samt en lång reverbtid. Det finns flera sätt att applicera en sådan klang, allt ifrån musik och filmproduktion. En av de främsta orsakerna till detta var skogens täthet. De kala konvexa stammarna reflekterade ljudet och sprider det i miljön. Det bildades även ett tätare lövverk vilket i sin tur kunde bidra till reflektionerna. Skogstyp 1 var också användbar men den hade en betydligt tunnare karaktär. Dessa planerade produktionsskogar är 2 mycket vanliga och i många svenska filmer förekommer just denna skog. En slutsats av undersökningen är att om man vill eftersträva realism i svenska filmer inspelade i produktionsskog bör denna efterklang inte ha mycket botten. Förslagsvis ett högpassfilter på ungefär 350–400 Hz och sedan ett lågpassfilter vid 1400 Hz. Skogstyp 3 var den skog med absolut kortast efterklang. Detta beror på att det var mycket glest mellan träden samt att stammarna var täckta med lågt hängande grenar vilket också fungerade som absorbenter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur tvåspråkiga elevers kommunikation under två olika laborationer såg ut, hur laborationsuppgiftens utformning påverkade dessa elevers kommunikation och även hur laborationerna kunde ge eleverna möjlighet till reflektion runt innehållet. Elever i årskurs 7 observerades och spelades in på band vid två skilda laborationstillfällen. Intervjuer utfördes efter det sista laborationstillfället. Undersökningen tyder på att elevernas kommunikation och möjligheter till reflektion i stor utsträckning påverkas av laborationens utformning och innehåll.

Bakgrund: Närmare hälften av de som drabbas av cancer i Sverige är kvinnor, och vissa av dessa kvinnor är mödrar som fått diagnosen obotlig cancer. När en patient drabbats av obotlig cancer blir den palliativa vården central. De fyra hörnstenarna tillsammans med den personcentrerade modellen de 6 S:n blir grunden i hur vården kan utformas. Syfte: Examensarbetets syfte var att belysa mödrars upplevelse av att leva med obotlig cancer. Metod: En kvalitativ metod där datainsamlingen bestod av sju bloggar. En analys av narrativer användes enligt Dahlborgs modell. Resultat: Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier; Känslan av maktlöshet, Livets oundvikliga förändring och, Leva i nuet, tillsammans med sex underkategorier. Konklusion: Obotlig cancer medförde både fysiskt och psykiskt lidande för mödrarna där de upplevde begränsningar i sin roll som mamma. Detta medförde att de existentiella tankarna och känslorna blev oundvikliga och svårhanterliga. Samtidigt visade resultatet att mödrarna fick livskraft genom förmågan att leva i nuet och reflektera kring vad som var viktigt och värdefullt för dem. Sjuksköterskor behöver vidareutveckla sin kompetens kring den personcentrerade palliativa vården för att kunna vårda och bemöta denna patientgrupp på bästa möjliga sätt. / Background: Almost half of those affected by cancer in Sweden are women, and some of these women are mothers who have been diagnosed with incurable cancer. When a patient suffers from incurable cancer, palliative care becomes central. The four cornerstones, together with the person-centered model of the 6 S's, will form the basis of how care will be designed. Aim: The purpose of the thesis was to shed light on mothers' experience of living with incurable cancer. Method: A qualitative method where the data collection consisted of seven blogs. An analysis of narratives was used according to Dahlborg's model. Findings: The results were identified by three main categories; The feeling of powerlessness, Life's inevitable change and Living in the moment, along with six subcategories. Conclusion: Incurable cancer caused both physical and psychological suffering for the mothers and they experienced limitations in their role as mothers. This meant that the existential thoughts and feelings became unavoidable and difficult to handle. At the same time, the results showed that the mothers gained vitality through the ability to live in the present and reflect on what was important and valuable to them. Nurses need to further develop their competence in person-centred palliative care in order to care for and respond to this patient group in the best possible way.