Syftet med studien var att utforska och uppmärksamma vissa aspekter i clownens agerande och uttryck som enligt mig kan bli en tillgång för lärare. Genom en diskursanalytisk ansats studerade jag hur den så kallade relationella pedagogikens sätt att formulera pedagogik som en fråga om mellanmänskliga möten kan kopplas samman med teaterclownens teknik. Genom att identifiera/skapa gemensamma diskurser inom dessa två till synes skilda begreppsområden blev det möjligt att förstå teaterclownens teknik som just ett erbjudande för läraren att möta eleverna på nya sätt. De viktigaste aspekter som jag funnit i detta möte handlar om: det nödvändiga med mötet; det kontrollerbara och ickekontrollerbara;att se den andra; att avvakta, ge tid och att visa sig. Genom vidare resonemang kring dessa kopplingar mellan den relationella pedagogiken och teaterclownens teknik, ges några förslag på hur läraren kan förhålla sig och eventuellt agera i en undervisningssituation. De föreslagna sätten skulle hen kunna utforska och uppöva genom teaterclownarbete. Tre av förslagen handlar om konkreta ageranden som kan användas i det direkta mötet med elever. De andra handlar om ett nytt slags erfarenhets- och insiktsgivande utforskning av, enligt den relationella pedagogiken, för läraren (och eleven) nödvändiga aspekter inom det mellanmänskliga mötet.

Denna kvalitativa studie undersöker hur praktiker inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård förhåller sig till brukarinflytande. Vidare undersöks hur brukarinflytande i relationell mening påverkar förhållandet mellan praktiker och klient. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Studien bygger på fem semi-strukturerade intervjuer med yrkeserfarna praktiker inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård. Resultatet tolkades utifrån relationell pedagogik som det beskrivs av Jonas Aspelin och Sven Persson samt Moira von Wrights pedagogiska rekonstruktion av G.H. Meads teori om människors intersubjektivitet. Resultatet visar att praktiker inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård upplever brukarinflytande som en central och nödvändig faktor i arbetet. Brukarinflytande bidrar även till att stärka samarbetet i relationell mening vilket är essentiellt för en positiv behandlingseffekt.

Genom en kvalitativ intervjustudie har vi undersökt några förskollärares syn på hur de tar hänsyn till barns integritet i förskolan. Syftet har varit att ta reda på hur några förskollärare beskriver barns rätt till integritet och hur de beskriver olika dilemman i arbetet med barns integritet.I studien har vi valt att använda oss av den kvalitativa forskningsmetoden och valt att intervjua fyra förskollärare. Livsvärldsfenomenologin är det teoretiska perspektiv som vi utgått ifrån i vår studie. Vi har använt oss av litteratur och forskning som berör integritet. Genom vårt resultat kan vi se att det finns en bred tolkning av vad integritet i förskolan innebär och att det även finns en del dilemman som berör detta. Det har blivit tydligt igenom resultatet att det är viktigt med lyhörda och närvarande pedagoger som kan ta hänsyn till barns integritet och att den kan te sig olika.

Syftet med denna studie är att få kunskap om förskolepersonalens förhållningssätt gentemot barns integritet i förskolan. Hur agerar och kommunicerar förskolepersonalen gentemot barnen utifrån ett integritetsperspektiv? Var går gränsen för kränkning? För att samla kunskap har observationer på tre olika förskolor och totalt sex avdelningar utförts. I studien har åtta förskollärare, sju utbildade barnskötare och fyra vikarier utan utbildning deltagit. Datan som samlats in har sedan analyserats utifrån ett barnperspektiv och relationell pedagogik för att sedan diskuteras utifrån forskning gällande barns integritet. Studien visar att det går att se en skillnad mellan hur personalen förhåller sig gentemot äldre och yngre barns integritet. Dock är det svårt att urskilja vilket förhållningssätt som är rätt eller fel, detta eftersom de barn som är inblandade i situationerna inte får uttrycka sina upplevelser eftersom studien enbart fokuserar på personalen. Studien kunde även visa att tillgång till material och/eller miljöer som skyddar barns integritet inte räcker, dessa material och miljöer måste aktivt användas och kan både påverkas negativt och positivt av förskolepersonalens förhållningssätt. Studien visar även att personalens agerande, kommunikation och bemötande gentemot barn är viktigt. Detta eftersom vuxnas förhållningssätt är något som kan komma att påverka hur barnen senare i livet kommer att förstå och förhålla sig till sin egen integritet.

Denna studie handlar om skolors förutsättningar att inkludera alla elever i skolan. Inkludering är ett ämne som för närvarande är mycket relevant i det svenska utbildningssystemet. Skolan är ansvarig för att ge alla elever rätt till en likvärdig utbildning. Pedagoger står inför flera utmaningar när de försöker inkludera alla elever i klassrummet, ofta på grund av begränsade resurser. Studien som genomförts bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta pedagoger på en gymnasieskola och en grundskola i norra Stockholm. Studiens resultat visar att alla svarande deltagare har en ganska snarlik syn på begreppet inkludering i skolan. En del beskriver inkluderingen utifrån att alla elever befinner sig i klassrummet samtidigt. Andra menar att inkludering inte är platsbundet utan att undervisning och metoder bör anpassas utifrån enskilda elevers behov och förutsättningar. Oavsett metod syftar inkludering till att elever ska ges förutsättningar att lära, växa och nå sin fulla potential. Inkludering förutsätter ett medvetet arbetssätt, med en tydlig process och ett innehåll som är väl förankrat hos ledning och personal. Tidiga förebyggande åtgärder kan leda till ett minskat antal elever i behov av särskilt stöd. Pedagogernas förmåga att undanröja hinder för att möta enskilda elevers behov i klassrummet är en nyckelkomponent i ett förebyggande tillvägagångssätt. Skolans förutsättningar till inkludering påverkas av pedagogernas förmåga att interagera med elever i klassrummet. För att detta ska bli verklighet krävs goda pedagogiska färdigheter men också rätt förutsättningar utifrån den givna verksamheten. Pedagogernas allmänna inställning till inkludering samt deras förmåga att bygga relationer och förstå elevernas individuella behov är ofta viktiga faktorer för hur väl inkludering implementeras.

Studiens syfte är att undersöka hur föräldrar upplever sitt inflytande i förskolan och om relationen till förskolepersonalen påverkar föräldrars möjlighet till inflytande. Syftet är också att undersöka på vilket sätt föräldrar kan påverka i förskoleverksamheten och vad en sådan påverkan består i. För att komma åt syftet utfördes en kvalitativ individuell semistrukturerad intervjuundersökning, detta gjordes på föräldrar som har barn i förskoleverksamheten. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet har varit relationell pedagogik, där vi behandlat tre begrepp: interpersonella relationer, punktuella- och det relationella perspektivet. Resultatet visar att majoriteten av föräldrarna hade en god relation till förskolepersonalen. Det alla föräldrar hade gemensamt var att de ansåg att föräldrar ska ha mer inflytande i förskolan, samtidigt som föräldrarna beskrev att de förstod att förskolepersonalen har riktlinjer och begränsningar att följa. Utifrån vår sammanställning har vi sett att ett fåtal föräldrar svarade att de inte har mycket inflytande på förskolan, några svarade att de hade inflytande till viss del och en förälder svarade att hon var nöjd med sitt inflytande i förskoleverksamheten. Som en slutsats har studien visat att den som inte hade en god relation också hade ett sämre inflytande i förskoleverksamheten.

Den här uppsatsen bygger på litteraturstudier. Eftersom pluralism och skillnad är demokratins förutsättningar använder jag pluralism som en utgångspunkt för att tolka skolans värdegrund. Detta gör jag genom att lägga Fjellströms ansvarsdiskurs som ett raster över först ansvar, sedan omsorg och till sist pluralism i värdegrunden. Uppsatsen är upplagd så att ansvar, omsorg och pluralism presenteras enligt omsorgsetikens syn och därefter ges Levinas perspektiv på det samma. Genom att omdefiniera Noddings omsorgsaspekt och Levinas ansvarsaspekt försöker jag utveckla en förståelse för ett etiskt förhållningssätt. Därefter följer ett avsnitt med en jämförelse mellan omsorgsetiken och Levinas etik, där motsättningar och överensstämmelser diskuteras. I slutkapitlet diskuteras vad det etiska förhållningssättet innefattar och vilken betydelse det har för lärare och för värdegrunden. Omsorgsetiken bidrar till ett etiskt förhållningssätt genom att sätta fokus på relationer och omsorg som indirekt leder till en kommunikativ öppenhet inför den Andre vilket är positivt för pluralism och skillnad. Omsorgsetiken belyser även den etiska aspekten på läroplansfrågor. Levinas etik fokuserar på relationen och det oändliga ansvaret inför den Andres alteritet vilket är positivt för pluralism och skillnad. Istället för att producera den demokratiska personen kan den demokratiska subjektiviteten genom etiskt förhållningssätt framträda uppfattad som ”handlande – i pluralitet”. Fokus finns då på skillnad istället för på likhet och enighet.

Syftet med studien är att undersöka fem förskollärares uppfattning av hur de gör barnen delaktiga i arbetet kring att stärka deras integritet, utifrån definitionen att ha en personlig sfär. Studiens frågeställning är: vad innebär det att arbeta med barns integritet i förskolan? En kvalitativ forskningsinriktning har använts för att få svar på syfte och frågeställning. Valet av undersökningsmetod blev i form av semistrukturerade intervjuer. Detta valdes eftersom intervjuer av kvalitativ karaktär söker respondenternas egna uppfattningar. Resultatet som framkom genom dessa intervjuer analyserades utifrån begreppet relationskompetens som är hämtades från relationell pedagogik. Därefter delades det in i teman, dessa teman är: relationskompetens, där kommunikation är ett undertema samt faktorer som påverkar integritetsarbetet. Studiens resultat pekar på att förskollärarnas lyhördhet och kommunikativa förmåga har betydelse för att göra barnen delaktiga i arbetet kring att stärka deras integritet. Slutsatsen är att förskollärarnas förhållningssätt och den syn som finns i arbetslaget gällande integritetsarbetet har stor påverkan när det kommer till om barnen blir delaktiga i arbetet kring att stärka sin integritet. Det framkom även att det finns faktorer som påverkar integritetsarbetet, som personal- och tidsbrist, stora barngrupper men även att det kan upplevas som ett känsligt ämne. Respondenterna menar även att integritetsarbetet påverkas och kan utvecklas till det bättre om det i förskolan finns uttalade riktlinjer att sträva efter.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur dagens verksamma förskollärare resonerar kring hur barn ges möjlighet till anknytning i förskolan och utifrån det kategorisera förskollärarnas olika åsikter. Studien har sin huvudsakliga utgångspunkt i relationell pedagogik men även inslag ur anknytningsteorin. Vi har använt oss av en kvalitativ data i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor tillsammans med fem verksamma förskollärare. Vår analys har genomförts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys där vi har kategoriserat förskollärarnas olika åsikter i relation till våra vetenskapliga utgångspunkter. Resultatet utifrån våra intervjuer visar att dagens verksamma förskollärare har väl uttalade åsikter kring anknytningens betydelse för barns utveckling och lärande samt även hur de ser sig själva som anknytningspersoner. Det fanns vissa svårigheter med att identifiera olika kategorier då flera av respondenterna uttryckte liknande åsikter.  Vi har utifrån våra intervjuer och vetenskapsteoretiska utgångspunkter, identifierat och skapat oss en överblick över vilka olika kategorier som idag råder bland dagens verksamma förskollärares åsikter kring anknytning. Studiens huvudsakliga slutsats är, utifrån förskollärarnas åsikter och de kategorier som har identifierats att anknytning har en betydande roll för barns lärande och utveckling samt att de olika kategorierna visar tydligt på vad förskollärarna anser är viktigt för anknytningen i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka vad värdepedagogik i förskolan kan innebära och hur ett arbete med värden kan bidra till meningsskapande sammanhang där alla barn kan uppleva sig som socialt och pedagogiskt delaktiga. Studien utgår från ett relationellt perspektiv på specialpedagogik och resultatet kan förstås som ett konkret exempel på relationell utbildning och pedagogik. Om alla barns och elevers rättigheter och möjligheter i förskola och skola ska kunna säkerställas behöver förskolan och skolan som system blir föremål för ett medvetet systematiskt utvecklingsarbete där värdefrågor sätts i centrum.  Resultatet visar vikten av att en skola tar ställning till och enas om pedagogisk grundsyn och reflekterar över vilka konsekvenser olika ställningstaganden får för skolans lärmiljö i relation till målen för verksamheten. I studien framträder betydelsen av att verksamheten i förskolan och skolan grundas i ett relationellt perspektiv och bygger på långsiktiga lösningar som engagerar alla vuxna. Det blir viktigt med en helhetssyn där olika nivåer av skolans verksamhet beaktas och relateras till varandra samtidigt som konkreta mellanmänskliga relationer sätts i centrum.