Studien handlar om samspel mellan pedagog och barn i förskolan. Fokus ligger på konflikter. Syftet med studien är att söka förståelse för hur samspelet mellan pedagog och barn i förskolan fungerar och vad som händer vid uppkomst av konflikter. Rolltagande och pedagogernas engagemang är också något som kommer att undersökas. Metoder som används är observationer av samspel i vissa rum och situationer (hall, matsituation och samling) där jag studerat vilka slags konflikter som uppstår och om det är samma typ av konflikter som uppkommer i alla tre situationer. Studien är utförd på en förskola i Skåne. Urvalet består av 14 barn och fem pedagoger. Barnen är i åldern 3-5 och pedagogerna i åldern 23-48. Resultatet i studien visar att konflikter uppkommer i förskolan. Det är en vanlig del av vardagen i förskolan. Vid flera tillfällen kommer det tillsägelser från pedagogernas sida och ibland uppkommer missförstånd i kommunikationen mellan pedagoger och barn, men det fanns vissa likheter i konflikterna. Vissa barn söker uppmärksamhet genom att höras och synas. Jag märkte också att i olika konflikter återkom samma barn och samma pedagoger. Pedagogernas engagemang och intresse vid uppkomst av konflikter har visat sig vara hög men några problem påträffades när pedagoger inte var lyhörda. Rolltagandet vid konflikter har visat sig fungera men undantag framkom också.

Denna studie undersöker hur snedfördelningen av genus påverkar arbetsmiljön i liveljudsbranschen. Utöver detta undersöks även hur genus påverkar arbetsmiljön. Undersökningen har gjorts genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex informanter som någon gång under deras yrkesliv har varit yrkesverksamma ljudtekniker i liveljudsbranschen. Resultatet visar på att bemötande, jargonger, rolltagande och att branschen är mansdominerad påverkar ljudteknikers arbetssituation. Genus påverkar arbetssituationen vilket syns i bemötande, rolltagande samt diskussioner om jargonger och teknikens påverkan. Arbetsmiljön i liveljudsbranschen är därmed mer anpassad för män än kvinnor vilket påverkar kvinnors upplevelser av branschen mer än mäns. Undersökningen bidrar därmed med kunskap om hur arbetsmiljön i liveljudsbranschen ser ut samt hur upplevelserna om den skiljer sig mellan kvinnor och män. Förhoppningsvis så bidrar därmed undersökningen till en ökad förståelse för hur branschens arbetsmiljö kan utvecklas mot det bättre.

Jakten på en identitet En intervjustudie om studenters upplevelser in i en yrkesroll   Daniel Nilsson och Linus Bouvin   Arbete är en central del av människans liv och har betydelse för identiteten. I dagens samhälle byter vi arbete mer ofta än som var fallet förr i tiden. Det är således en, för individen, betydande process att gå in i en yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskestudenter upplever processen in i en yrkesroll, samt hur dom upplever att samspelet med andra människor påverkar dom i denna process. Studien är genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Som hjälp för att analysera sjuksköterskestudenternas utsagor har begrepp från tre teorier använts. Teorierna har varit symbolisk interaktionism, det dramaturgiska perspektivet och det biografiska lärandet. Resultatet visar att andra människor haft påverkan på sjuksköterskestudenterna i form av inspirerande förebilder. Resultatet visar även hur förmågan hos individen att sätta sig in i sjuksköterskans roll är centralt för identitetsskapande.

Studiens syfte är att tolka och förstå individens upplevelser och verklighetsuppfattning. Att skapa en förståelse kring kontexten bilen och hur omkringliggande faktorer kan influera till individens verklighetsuppfattning. Studien undersöker hur individen upplever sin verklighet och tankar i bilens kontext. Likaså undersöks hur omgivningen kan influera individens verklighetsuppfattning. Studien är utförd med en kvalitativ metod och ett induktivt förhållningssätt. Den teoretiska referensramen grundas på teoretiska begrepp såsom sociala handlingar, förståelse, rolltagande och definition av situation. Empirin grundar sig i tio stycken semistrukturerade intervjuer och ligger till grund för studiens resultat. Studiens resultat visar på skilda upplevelser och tankar från informanterna i deras verklighetsuppfattningar. Resultatet visar även att omgivningen har en påverkan på informanternas verklighetsuppfattning.

Det svenska samhället präglas av en jämställdhetsdebatt där regeringen genom sociopolitiska åtgärder aktivt arbetar med att jämställa kvinnor och män. Det har skett förändringar i hur faderskapet och pappans roll framställs i samhället vilket resulterar i nya attribut på rollen som pappa. Denna studie syftar till att beskriva och skapa förståelse för mäns upplevelser av rollen som pappa. Studien är av kvalitativ ansats och genomförd med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer. Teoretiska utgångspunkter är rolltagande och socialisation, normer köns- och genusroller samt rollkonflikt. Urvalsgruppen består av män som blivit pappor efter senaste revideringen i föräldraförsäkringslagen 2016-01-01 och är sammanboende med barnets mamma. Datan analyserades med hjälp av fenomenologisk analys. Resultatet visade att männen upplevde rollen som pappa präglad av ansvar, delaktighet och jämställd med den andre föräldern. Männen upplevde att det tog tid att socialiseras in i rollen som pappa där den sociala omgivningen och normer samt den egna pappans antagande av rollen som pappa påverkade. Männen upplevde att traditionella könsroller allt mer suddas ut vilket resulterade i förändrade attityder från omgivningen där främst arbetsgivarens stödjande förhållningssätt beskrevs uppmuntrande till att ta ut föräldraledighet. / The Swedish society is characterized of an ongoing gender equal debate where the government through social policy measures is actively working on equating men and women. There have been many changes about how fatherhood and the father's role is portrayed in the society which results in new attribute to the father’s role. This qualitative study aims to describe how men experience their role as a father in contemporary time. The study uses ten semi-structured interviews as an instrument. Role-takingand socialization, norms and gender roles and role-conflict, social normsand gender roleis constituted as theoretical framework. The sample consists of men who have children born after the latest revision of parental leave insurance 2016-01-01 and are cohabiting with the child’s mother. The data were analyzed by using a phenomenological analysis. The result showed that the men perceived their role as a father as being characterized by responsibility, participation and equal to the other parent. The men perceived that it took time to socialize in to the role as a father were the social environment, norms and also their own fathers role affected them when taking on the role as a father. The traditional gender roles are changing which results in transformed attitudes from the social environment where mainly the employers supporting approach was described to encourage the respondents to take out parental leave.

Människan är en social varelse och att tillhöra ett socialt sammanhang är centralt. Syftet med detta arbete är att studera hur individer från etniska minoritetsgrupper agerar för att möta det omgivande samhället. Denna studie har använt sig av en kvalitativ metod där sju semistrukturerade intervjuer gjorts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studien genomfördes med fyra kvinnor och tre män, där majoriteten är födda och uppväxta i Sverige och där två är födda utomlands men uppväxta i Sverige. Studiens resultat visar att etniska minoriteter upplever att samhället har få om några förväntningar syftar istället på att de i mötet med samhället så möter de även på fördomar. Studiens fynd enligt deltagarnas upplevelser av assimilation i mötet med samhället är att roller tas av olika etniska minoriteter för att motbevisa fördomar eller för att bevisa att de är kapabla till minst lika mycket som alla andra. Alla deltagare har anammat sina dubbla identiteter och menar att alla deras identiteter, de nationella och etniska, tillsammans blir en helhet. Majoriteten menar att i mötet med samhället framhäver de en version av sig, de gör sig aldrig till i sitt rolltagande dock tonar de ner andra sidor för att inte mottagaren skall tro att dennes fördomar har bekräftats. / Man is a social being and to belong to a social context is essential. The purpose of this work is to study how individuals from ethnic minority groups act in the meeting with society. This study has used a qualitative method where seven semi-structured interviews have been executed to answer the study's purpose and questions. The study was conducted with four women and three men, where the majority were born and raised in Sweden and where two were born abroad but raised in Sweden. The results of the study show that ethnic minorities feel that society has few if any expectations. They mean that in the encounter with society, they also encounter prejudices. The study's findings, according to the participants' experiences of assimilation in the encounter with society, is that roles are taken by different ethnic minorities to rebut prejudices or to prove that they are capable of at least as much as everyone else. All participants have adopted their dual identities and believe that all their identities, national and ethnic, are in a combination a definition of their whole identity. They believe that in the encounter with the society, they emphasize a version of themselves, they never pretend to be someone else, however, they tone down certain aspects of themselves so that the recipient doesn’t think that his prejudices are correct.

Polisen är en tungt belastad yrkesgrupp som får möta en stor hotbild samt misär. Detta samtidigt som högt ställda krav och ouppnåeliga förväntningar utgör en stor del av det polisiära yrket. Detta påverkar samhället i stort men främst individerna bakom uniformen. Forskarparet vill med denna studie belysa polisens egen upplevelse av sin yrkesroll. Studiens formulerade syfte är därför att förstå manliga polisers upplevelser av den polisiära yrkesrollen. Syftet besvaras genom en socialpsykologisk ansats där rollteoretiska begrepp tillhörande strukturell symbolisk interaktionism likt roll, rolltagande och rollkonflikt utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Empiriinsamlingen består av tio stycken enskilda semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetar inom yttre tjänst. Resultatet visar att den polisiära yrkesrollen präglas av komplexitet, utmaningar, tungt belastande normer samt förväntningar från poliskåren och allmänheten. Vidare är polisens egen uppfattning att yrkesrollen innehåller en hel del positiva aspekter och de uttrycker att det finns en stor passion för yrket. Gemenskap, engagemang och identifiering med yrket anses vara viktiga faktorer för poliserna och har en betydande roll för hur poliserna upplever sin yrkesroll. Kollegor motiverar rolltagande mest, där sökandet efter en hög självkänsla motiverar poliserna att utvecklas. Symboliken i uniformen hjälper poliserna att gå från privatperson till yrkesverksam polis och anses därmed ytterligare motivera rolltagande. / The police are a heavily burdened professional group that has to face threat and misery. Simultaneously, high demands and unattainable expectations make up a large part of the police profession. This affects society at large but mainly the individuals behind the uniform. With this study, the research couple wants to shed light on the police's own experience of their professional role. The formulated purpose of the study is therefore to understand male police officers' experiences of the police professional role. The purpose is answered through a social psychological approach where role theoretical concepts belonging to structural symbolic interactionism such as role, role taking and role conflict form the theoretical starting point of the study. The empirical collection consists of ten individual semi-structured interviews with police officers who work in the external service. The results show that the police professional role is characterized by complexity, challenges, heavy burdensome norms and expectationsfrom the police force and the public. Furthermore, the police's own opinion is that the professional role contains a lot of positive aspects and they express that there is a great passion for the profession. Community, commitment and identification with the profession are considered important factors for the police officers and have a significant role in how the police officers experience their professional role. Colleagues motivate role taking the most, where the search for a high self-esteem motivates the police officers to develop. The symbolism in the uniform helps the police officers to go from private to professional police and is thus considered to further motivate role taking.