A ansiedade é uma enfermidade psiquiátrica que acomete milhões de pessoas no mundo todo. Dentre as substâncias que podem ser ligadas ao efeito ansiolítico de ervas medicinais, os flavonóides se destacam porque freqüentemente são detectados nestas ervas. Neste estudo procurou-se avaliar se compostos bioativos da classe dos flavonóides, presentes no quiabo (Abelmoschus esculentum), poderiam exercer atividade ansiolítica, empregando-se modelos comportamentais para análise de ansiedade em camundongos. Avaliou-se a quantidade e a qualidade dos flavonóides do quiabo, evidenciando-se que o quiabo liofilizado possui 16mg do flavonóide rutina/ 100g. Ratos mostraram-se capazes de absorver rutina, quando esta foi perfundida in situ no duodeno destes animais. Os comportamentos relacionados à ansiedade foram a avaliados no Campo Aberto, no Labirinto em Cruz Elevado e na Placa Perfurada após a ingestão de rações com diferentes concentrações de quiabo (4,5; 7 e 10%) por 7, 14 e 21 dias. Camundongos foram tratados com pentilenotetrazol, droga ansiogênica, e diazepam, droga ansiolítica, para comparar os resultados com aqueles de animais que receberam ração com quiabo. Os resultados obtidos no Campo Aberto mostraram que a suplementação dietética com quiabo aumentou o tempo de permanência na zona interna e também o número de quadros percorridos nesta região, de maneira semelhante ao diazepam, o que evidencia um efeito com perfil ansiolítico. No Labirinto, tanto o tempo de permanência, como o número de entradas nos braços abertos aumentaram em camundongos que consumiram rações suplementadas com quiabo e naqueles tratados com diazepam, corroborando os resultados obtidos no Campo Aberto. Na Placa Perfurada, o tempo de latência para o primeiro mergulho em um dos orifícios diminuiu em camundongos que se alimentaram com ração suplementada com quiabo, de modo similar ou superior ao efeito obtido pelo tratamento com diazepam e significativamente menor que o efeito produzido pelo tratamento com pentilenotetrazol. Não foram detectados flavonóides em tecidos biológicos de ratos e camundongos tratados com quiabo ou com rutina. Assim, concluiu-se que a suplementação dietética com o flavonóide rutina, proveniente do quiabo, resultou em efeito ansiolítico em camundongos, mostrando que o enriquecimento da dieta com alimentos ricos em rutina pode contribuir para a prevenção e tratamento do comportamento relacionado à ansiedade em camundongos. / Anxiety is a psychiatric disorder that affects millions of people around the world. Among the substances that may be linked to the anxiolytic effect of medicinal herbs, the flavonoids stand out because they are often found in these herbs. In the present study we sought to evaluate whether the c1ass of bioactive compounds flavonoids, present in okra (Abelmoschus esculentum), could exert anxiolytic activity, using models for behavioral analysis of anxiolytic activity in mice. We evaluate the quantity and quality of flavonoids of okra, showing that the okra lyophilisate has 16mg of flavonoid rutin/100g. Rats were shown able of absorb rutin, when it was perfused in situ in the duodenum of these animals. Behaviors related to anxiety were evaluated in the Open Field, Elevated Plus Maze and Hole Board after the intake of diets with different concentrations of okra (4.5, 7 and 10%) for 7, 14 and 21 days. Mice were treated with pentilenotetrazol, an ansiogenic drug, and diazepam, an anxiolytic drug, to compare the results with those of animals that received diet with okra. The results obtained in the Open Field showed that dietary supplementation with okra increased the permanence in the inner zone and also the number of tables covered in this region, so similar to diazepam, shows a anxiolytic profile. In the Elevated Plus Maze, the time, as the number of entries in open arms increased in mice that consumed diets supplemented with okra and those treated with diazepam, corroborating the results obtained in the Open Field. In the Hole Board, the latency time to first diving in one of the holes decreased in mice that are treated with diet supplemented with okra, so similar to or greater than the effect obtained by treatment with diazepam and significantly smaller than the effect produced by treatment with pentilenotetrazol. Flavonoids were not detected in biological tissues of rats and mice treated with okra or with rutin. Thus, it was concluded that dietary treatment with the flavonoid rutin, from okra, resulted in anxiolytic effect in mice, showing that the enrichment of the diet with foods rich in rutin can contribute to the prevention and treatment of anxiety-related behavior in mice.

Amount of rutin and quercetin in bark and leaves from different type of Sambucus nigra was determined in this diploma thesis. Records of amounts were compared with amounts in significant sources of these flavonoids. Matters from raw matrix were obtained with pressurized solvent extraction (PSE) and pressurized hot water extraction (PHWE). There was use temperature 120°C, pressure 150 bar, three times 5-min cycles for PSE. There were used 80°C, 150 bar, three 5-min cycles for rutin extracted with PHWE and the same condition were used for extraction of quercetin only the temperature was changed to 100 °C. Analysis of rutin and quercetin were carry out high performance liquid chromatography (HPLC) with diode array detection (DAD), where was used SUPELCOSILTM LC 8DB column (5µm; 250 x 4.6 mm). Methanol: water: formic acid (36: 61.5: 2.5, pH 2.17 2.28) was used like a mobile phase. The flow of the mobile phase was set up 0.7 ml/min. Size of sample was 10 µl. The most amount of rutin was determined in the leaves of wild kind of Sambucus nigra with methanol extraction and hot water too. Extraction with PHWE was more effectively. There were determined 5.58 mg of rutin in one gram of sample from wild Sambucus nigra. There were determined the smallest amount of rutin in Sambucus nigra Körsör. There was found only 0.13 mg/g with extraction PHWE. The quercetin wasn’t determined in any Sambucus nigra leaves. There were found both of the flavonoids (rutin and quercetin) in the branch of Sambucus nigra. The rutin was determined in the small amount in wild kind but it was found in the important amount in Sambucus nigra cultivar. Whereas the quercetin was found in higher concentration than rutin when was finding the ideal conditions for extraction of branch. The quercetin was chosen like more important in light of amount. In the end the quercetin wasn’t detected in any Sambucus nigra cultivars. The most amount of quercetin was determined in wild sambucus nigra, 0.24 mg/g. The most amount of rutin was found in Sambucus nigra Albida, 2.33 mg/g.

Hur håller sjömän motivationen uppe att leva ett hälsosamt liv och ta hand om sig själv och sin kropp, när förutsättningarna och omgivningen är ständigt skiftande? Detta är en problemställning många ombordanställda står framför under sina perioder ute till havs med stormar, oregelbundna arbetstider, varierande kost, begränsade träningsmöjligheter och sömnbrist. Det finns säkert flera faktorer, och det de alla har gemensamt är att de kan ha en påverkan på motivationen och energinivån hos den utsatte. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka möjligheter och metoder som finns för att motivera de anställda att välja en sundare livsstil när det gäller träning och kost. För att få en så verklighetstrogen och rättvisande bild som möjligt, användes en enkätundersökning med fasta svarsalternativ, detta var för att uppnå en hög validitet och reliabilitet i arbetet. Respondenterna var svenska sjömän, på fartyg över 3000 gross tonnage. Anledningen till detta var att alla respondenter skulle ha liknande förutsättningar och arbetstider. Studiens resultat visar på att de flesta ombord vill träna och äta sund mat. Merparten påverkas positivt av att det finns möjlighet att träna, och att äta sund mat när de är ombord. Även att de får vara med att bestämma hur träningsfaciliteter ska utformas är viktigt för flertalet. Det finns brister i kommunikation och information när det kommer till att motivera och stötta varandra, här behövs mer engagemang, både från arbetsgivares sida men även mellan kollegor. / How does seafarers keep the motivation up regarding their health and self-caring while the surroundings and condition is constantly shifting? This is a problem many seafarers face under their period at sea with storms, unregular working time, variations in diet, limited training opportunities and sleeping deprivation. There are likely many more factors, and the common ground are that it does affect the motivation and energy on the afflicted. The task that seafarers could face on a working shift may include long hours and a rough environment, and a major problem is the sleeplessness between the working shifts. The purpose of this paper is to investigate which opportunities and methods that exist to motivate employees to choose a healthier lifestyle when it comes to exercise and diet. To ensure that the most realistic picture was shown, the use of a survey with structured questions was the best option, the reason for this was to obtain high validity and reliability. The respondents were Swedish seamen on Swedish ships over 3000 gross tonnage. The reason for this was that all the respondents were to have the same conditions and working hours. The study shows that the majority is willing to exercise and keep a healthy diet. They are also positively affected on the fact that the existence of opportunity for healthy variations of food and that there is a training facility available on the ship. Being a part in how the training facility are constructed and organized, also results in a positive impact on the majority of the employees. There are evidence of lack of communication and information when it comes to support and caring for one another in the crew and employer. To solve this problem, we need to see a commitment from both the employees as well as the employer.

Syftet med denna studie att undersöka användandet av Instagram i förskolan. Instagram i förskolan har blivit ett växande fenomen, vilket har bidragit till en nyfikenhet om en djupare reflektion kring användandet. Vi har utgått ifrån tre frågeställningar som berör samverkan mellan hem och förskola, skildringen av förskolan genom bild och text samt sekretess, etik och moral. Vi har således intervjuat sex pedagoger, två vårdnadshavare och en förskolechef. Empirin samlades in genom kvalitativ metod och kommer analyseras utifrån Ehn och Löfgrens (2001) definition av kulturanalys. I resultatet framkommer att Instagram som verktyg sker på rutin i förskolan. Resultatet påvisar att Instagram är ett verktyg som används i kommunikationssyfte. Det vill säga, genom Instagram får vårdnadshavare en bred insyn i verksamheten. Vilket främjar förskolan för såväl pedagogerna, vårdnadshavare som förskolechefen. Genom resultatet framkommer även ett kvarstående dilemma gällande sekretess genom sociala medier. Det vill säga, pedagogernas förhållningssätt gentemot sekretess är en påverkande faktor gällande huruvida Instagram kan fungera i förskolans verksamheter.

No description available.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om religionslärares undervisning förändras med åldern och yrkeserfarenhet. Vad är det som i så fall förändras och hur anser de att det påverkar undervisningens kvalité? Vilka är påverkansfaktorerna och hur påverkar de undervisningen? Undersökningen utgår främst från den hermeneutiska men även den fenomenologiska teorin eftersom jag väljer att göra en kvalitativ intervjustudie med fem religionslärare på gymnasienivå med olika långa yrkeserfarenheter. En jämförelse görs mellan informanternas svar och tidigare forskning. Jag har en tolkande ansats och kommer i min undersökning fram till att åldern inte har någon större betydelse för vad man anser vara viktig religionskunskap. Världsreligionerna är viktiga men fokus flyttar från religionshistoria och dogmer till att koppla livsfrågor och etiskt tänkande till något som berör eleverna. De ska dessutom få möjlighet att reflektera och få förståelse för andra i större utsträckning idag. Både informanter och den tidigare forskningen anser att yrkeserfarenhet och rutin spelar roll för undervisningens kvalité. En rutinerad lärare är må hända tryggare i sin roll och sin kunskap, har byggt upp undervisningsmaterial och kan därmed lägga fokus på själva undervisningen. Men undervisningens kvalité kan försämras om undervisningsmaterialet återanvänds utan någon form av revidering, vilket oftast beror på tidsbrist. I undersökningen kommer det även fram att nyblivna lärare ofta är entusiastiska men osäkra i sin lärarroll och rädda för att misslyckas, vilket erfarna lärare i mindre utsträckning är. / The meaning of this thesis is to find out if teachers in religious studies changes their approach to teaching with age and experience. What changes and does it change the quality of the teaching.

I denna uppsats undersöker jag vilan på en förskola och analyserar detta ur ett maktperspektiv. Frågeställningarna jag utgår från är ”hur talar barnen om vilan?” och ”hur talar pedagogerna om vilan?”. Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av intervjuer och fältanteckningar, som jag sedan har analyserat i koppling till Michel Foucaults teori om makt och styrning. Jag har använt mig av begrepp som styrning, tid och rutiner. I studien analyserar jag elva intervjuer med barn i åldrarna fem och sex, och en intervju med två pedagoger. Det som framkommer av studien är att vilan, och dess innehåll, styrs av tid; det vill säga verksamhetens struktur och pedagogernas arbetsschema.

Sammanfattning,Behovet av anknytning finns hos alla människor redan från födseln. Det utvecklas i sam- spel med föräldern och grundas i förälderns förmåga för tröst och beskydd. När barnet är i förskola är pedagogen, ur ett anknytningsperspektiv, ersättare för föräldern. I vissa situat- ioner blir anknytningen extra synlig, som vid överlämningen på morgonen. En närvarande och kunnig pedagog blir här betydelsefull och är extra viktig för yngre, nya eller otryggt anknutna barn.I arbetet har vi utgått från Bowlbys (2010) anknytningsteori. Anknytning påverkar barnets känslomässiga inre och får betydelse i relationer med barn och vuxna. Pedagogen möter barnen, ibland, fem dagar i veckan under fem år. Som pedagog har man därför möjlighet att uppmärksamma problem och arbeta med att åtgärda dem så att barnet ska kunna ut- veckla trygga relationer. Vi har valt att studera överlämningen på förskolan eftersom denna situation är tätt kopplat till anknytning, och se hur man som pedagog kan arbeta för att göra det så bra som möjligt för barnet.Vår studie är liten men trots det har pedagogens viktiga roll blivit tydlig. Under observat- ioner har vi uppmärksammat anknytningens betydelse och att barn genom förutsägbarhet och tryggt bemötande från pedagogen enklare kan hantera en överlämning och återknyta kontakten med förskolan.

Sammanfattning: Samlingar har under flera decennier varit en tradition i svenska förskoleverksamheter. Föreliggande studie fokuserar på förskolepedagogers beskrivning av samlingens funktion och bidrag i förskolan. Denna studie vilar på det sociokulturella perspektivet som teoriram och semistrukturerade intervjuer som metod. Målsättningen med undersökningen är att uppnå ökad kunskap om barns lärande och utveckling, genom samlingen ur förskolepedagogernas perspektiv.Studiens resultat visar att samlingar bidrar till flertalet moment som skapar gemenskap och samhörighet i barngruppen. Genom att bygga relationer och lära känna varandra skapas en trygg, meningsfull lärandemiljö. Miljön leder i sin tur till ett lärande, vilket skapar möjligheter för barn att utforska. I resultatet beskrivs samlingar som en strategi för att bevara en god och trygg miljö i förskolan. I en god och trygg miljö sker även utbyte av kunskap och dialog.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar i rutinsituationer samt vilka möjligheter till lärande som skapas. För att undersöka detta genomfördes fem observationer av tre förskollärare, vid påklädning i förskolans hall. Med hjälp av kvalitativ metod tematiserades resultatet och två huvudkategorier skapades utifrån det insamlade materialet. Dessa är Lärarstyrd kommunikation och Ömsesidig kommunikation. Under Lärarstyrd kommunikation skapades två underrubriker. Dessa är Uppmanade instruktioner och Lärarstyrda frågor. Tre underrubriker skapades för Ömsesidig kommunikation. Dessa är Öppna frågor, Uppmuntrande samtal och Aktivt deltagande. Resultatet relateras till Säljös (2014) beskrivning av det sociokulturella perspektivet. Med stöd av teorin analyseras förskollärarnas olika arbetssätt utifrån den närmsta utvecklingszonen, handlingar i samspel och samtal mellan människor. Studiens resultat påvisar olika kommunikativa arbetssätt som ett arbetslag använder sig av under påklädningen i förskolans hall, samt hur detta inverkar på barnens delaktighet och därmed även på deras lärandemöjligheter. Studiens slutsats synliggör att förskollärarnas arbetssätt vid påklädning i förskolans hall kan påverka vilka möjligheter barnen får till lärande och utveckling. I ett och samma arbetslag kan flera kommunikativa arbetssätt användas vid påklädning i förskolans hall. Förskollärarens pedagogiska medvetenhet kring dessa olika arbetssätt kan påverka rutinsituationens utformning.