The purpose of this qualitative study is to increase the knowledge of how Montessori teachers include mathematically gifted pupils through differentiated teaching. This was accomplished through semi-structured interviews with nine Montessori teachers from all over Sweden. The teachers were asked to describe how they plan their teaching, how they execute it and to share their thoughts and attitudes regarding this part of their job.    The results show that the Montessori teachers in this study use differentiated teaching based on the Montessori principles of individualisation. They make individual lesson plans for every pupil, based on the pupil’s level of knowledge, interests and needs. These plans are made together with the pupils, who thus have an impact on their own education. As the lesson plans are put into practice the pupils get to choose what to do when, during three hour work cycles. This means there are many different activities happening at the same time in the Montessori classroom. This seems to be beneficial to mathematically gifted pupils, as they appear to be offered an education at their individual level of knowledge. They are also able to set their own work pace and thus advance at their own speed. The Montessori manipulatives are important to the teachers, but the mathematically gifted pupils are able to leave them behind quickly and instead work with more abstract mathematics.    The study also shows that the teachers consider it exceedingly important that the mathematically gifted pupils are challenged and stimulated. For that reason, the teachers do not limit the pupils’ knowledge acquisition. The pupils are allowed to advance much further than what is expected at their age. In addition, the results of this study show that the Montessori teachers view working with gifted pupils as a positive and fun challenge and they consider it important to include these pupils in their teaching, instead of letting them work on their own.    The results of this study may also suggest that Montessori schools can be beneficial to mathematically gifted pupils. / Syftet med denna kvalitativa studie är att öka kunskapen om hur montessorilärare inkluderar matematiskt särbegåvade elever genom en differentierad undervisning. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med nio montessorilärare från hela Sverige. Samtliga undervisar, eller har undervisat, i matematik i årskurs f-3 och de har alla erfarenhet av matematiskt särbegåvade elever. Montessorilärarna ombads beskriva hur de planerar sin undervisning, hur de genomför den rent praktiskt samt att reflektera kring den här aspekten av deras jobb.    Resultatet visar att montessorilärarna differentierar undervisningen utifrån montessoripedagogikens principer om individualisering. De gör i stort sett helt individuella planeringar för varje elev som baseras på individens nivå, intressen och behov. Denna planering görs tillsammans med eleverna, som alltså kan påverka sin undervisning. När undervisningen sedan omsätts i praktik görs detta under arbetspass som är tre timmar långa. Där får eleverna själva välja vad de vill arbeta med och när. Detta innebär att det pågår en mängd olika aktiviteter samtidigt. Detta tycks vara gynnsamt för de matematiskt särbegåvade eleverna, då de tycks få en undervisning på just deras nivå. De kan också själva välja arbetstempo och därmed avancera i sin takt. Montessorimaterielen har en stor plats i lärarnas undervisning, men de särbegåvade eleverna kan, enligt de intervjuade lärarna, snabbt övergå till en abstrakt matematik.   Resultatet visar också att lärarna anser att det är av stor vikt att de matematiskt särbegåvade eleverna får utmaning och stimulans och begränsar dem därför inte i deras kunskapsinhämtning. Eleverna tillåts avancera långt över sin årskurstillhörighet. Studien visar dessutom att lärarna ser de särbegåvade eleverna som en positiv och rolig utmaning och att de tycker att det är viktigt att dessa elever inkluderas i undervisningen, istället för att lämnas ensamma i sin inlärning.    Sammantaget kan studien tyda på att montessoripedagogiken kan vara gynnsam för matematiskt särbegåvade elever.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur lärare hanterar och bemöter särbegåvning i mellanstadiets matematikundervisning. Frågeställningarna i denna studie var således: (1) Vilka undervisningsmetoder och strategier anser lärare vara mest gynnsamma för särbegåvade elever i undervisningen? Och (2) vilka undervisningsmetoder och strategier anser särbegåvade elever vara mest gynnsamma för deras kunskapsutveckling? I denna systematiska litteraturstudie har vi använt oss av databaserna ERIC och Scopus för att samla in relevant data kring lärare och särbegåvade elevers perspektiv på undervisning. Resultatet visade bland annat vilka undervisningsstrategier som lärare ansåg effektiva och som särbegåvade elever uppskattade särskilt. Resultatet visade även aspekter i båda perspektiven som skiljer dem åt, men även aspekter mellan perspektiven som överlappade som exempelvis varierad undervisning.

Den svenska skolan präglas av många missuppfattningar om särskild begåvning. Elever som är särbegåvade förväntas exempelvis ofta prestera högt och lyckas i skolan utan några särskilda stödinsatser. Men tidigare forskning har visat att de tvärtom ofta upplever svårigheter i skolan. Elever med migrationserfarenheter riskerar å andra sidan att möta alltför låga förväntningar i skolan vilket leder till att de inte utmanas och stimuleras tillräckligt för att nå skolframgång. Mot bakgrund av detta har studiens huvudsakliga syfte varit att skapa en systematisk översikt av befintlig forskning avseende särskild begåvning hos elever med migrationserfarenheter. Frågeställningarna har haft som utgångspunkt att undersöka hur särbegåvning kan upptäckas hos dessa elever, samt att närmare undersöka de hinder som finns för särbegåvade elever med migrationsbakgrund att nå skolframgång. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som metod har resultat från tio artiklar sammanställts genom tematisk syntes. Sökningar har gjorts inom två databaser, SwePub och APA PsycInfo, utifrån valda exklusions- och inklusionskriterier. I resultaten identifierades flera faktorer som kan utgöra hinder för skolframgång, dels faktorer i barnets uppväxtmiljö såsom låg socioekonomisk status och låg utbildningsnivå hos föräldrarna, och dels psykosociala faktorer. Exempelvis låga förväntningar från omgivningen, bristande självreglering och låg social kompetens för att nämna några. Resultaten visade också att identifiering av särbegåvning är ett komplext arbete och att det saknas etablerade metoder för detta. Skolans organisation och styrning har dock visat sig vara av betydelse för att särbegåvade elever med migrationserfarenheter ska kunna upptäckas, men stora brister i det svenska utbildningssystemet har uppmärksammats samt omfattande behov av kompetensutveckling på alla nivåer. / The Swedish school system holds many misconceptions about gifted students. For example, they are often expected to perform well and succeed in school without any support measures or additional adjustments. But previous research has shown that, on the contrary, they often experience difficulties at school. Students with migration experiences, on the other hand, run the risk of meeting too low expectations in school, which means that they are not challenged and stimulated enough to achieve school success. Based on this, the main purpose of this literature study has been to create a systematic overview of existing research regarding gifted students with migration experiences. The starting point has been to investigate how giftedness can be discovered and identified in these students, as well as to examine more closely the difficulties that exist for gifted students with migration background to achieve school success. Using qualitative content analysis as a method, results from ten articles have been compiled through thematic synthesis. Searches have been made within two databases, SwePub and APA PsycInfo, based on selected exclusion and inclusion criteria. In the results, several factors were identified as obstacles to achieving school success, partly factors in the child's growing up environment such as low socio-economic status and low level of education of the parents, and partly psychosocial factors. Low expectations from the environment, lack of self-regulation and low social skills to name a few. The results also showed that identifying giftedness is a very complex endeavor and that there is a lack of established working methods for this. The school's organization and management have, however, proven to be important in order for gifted students with migration experiences to be discovered, but major shortcomings in the Swedish education system have been noticed as well as extensive needs for competence development at all levels.

Syftet med uppsatsen var att bidra med kunskap om särskilt begåvade elevers skolsituation utifrån deras och vårdnadshavarnas upplevelser och erfarenheter av bemötandet under skoltiden. För att uppnå syftet valdes fyra elever som var bedömda som särskilt begåvade samt deras vårdnadshavare. Fokus var att hitta betydelsefulla erfarenheter från tidigare skolgång, från tiden innan eleverna hade bedömts som särskilt begåvade.Empirin speglas delvis utifrån sociokulturella perspektivet, kognitivistiska perspektivet samt relationella perspektivet. I sociokulturella perspektivet är psykologiska processerna resultat av social aktivitet. Kognitivismen har människors intellekt i fokus. Relationella pedagogiken omfattar tre sammanhängande aspekter: relationer som huvudsakliga analysenheter, sociala verkligheten som dynamisk och föränderlig och sociala fenomen som en del av och influerade av sociala sammanhang. Samspelet mellan gruppen och individen är en sammanfattning av dessa teorier. Metoden är kvalitativ, resultatinsamlingsmetoden är halvstrukturerade intervjuer som delvis är inspirerade av fenomenologin. Fenomenologin har ett filosofiskt perspektiv med fokus på undersökningspersonens livsvärld. Som analysmetod har kvalitativ innehållsanalys använts, inspirerad av Graneheim och Lundman (2004).Resultatet presenteras utifrån de fyra dominerande teman som har kunnat urskiljas: Mer av samma sak; Bristande förutsättningar hindrar viljan att utmana; Högstadiet utmanar och stimulerar samt Stödet hemifrån. Alla fyra teman finns beskrivna utifrån elevernas erfarenheter samt utifrån vårdnadshavarnas erfarenheter. En mycket kort sammanfattning av erfarenheterna är att eleverna inte uppmanades att fortsätta vidare med nästa arbetsområde, utan fick invänta klasskompisar. Det fanns dock ett undantag då en av eleverna fick stöttning tidigt under lågstadiet och fick utmaningar. Annan erfarenhet var att lärarna hade en intention att stötta och använde uppkopierat material (stenciler) som oftast var mer av samma sak dvs. fler uppgifter inom ett område. Alla fyra elever i studien kom till sin rätt under högstadiet och alla hade ett gott stöd från sina föräldrar. Stödet hade olika karaktär, ibland stöd för att förstå och komma vidare och ibland för att utmana och underhålla elevernas begåvning. Slutsatsen blir att utbildning och fortbildning av pedagoger behövs för att synliggöra och uppmärksamma särskilt begåvade elever samt sprida kunskaper om de metoder som finns om hur man uppmärksammar dessa elever. Dock är den viktigaste slutsatsen är bygga på ett gott bemötande, en bärande relation och rikta fokus på den relationella pedagogiken. / The purpose of this essay was to contribute with knowledge about gifted students’ situation in school, based on their and their guardians’ experiences in general as well as of their received treatment in school in particular. To achieve said purpose, four students estimated to be especially talented, were chosen together with their guardians. The focus was to find relevant and essential experiences from previous years in school, from the time before the students had been labeled gifted. The empirical material is partially reflected by the socio-cultural perspective, the cognitivist perspective as well as the relational perspective. According to the socio-cultural perspective, the psychological processes are a direct result of social activity. Cognitivism focuses on human intellect. The relational perspective consists of three coherent aspects: relations as main units of analysis, the social reality as dynamic and changing, and social phenomenons as a part of and influenced by different social contexts. The interaction between group and individual is a summary of these three theories. The method is qualitative, and the method of gathering results are semistructured interviews partly inspired by phenomenology. Phenomenology has a philosophical perspective with great focus on the life worlds of the study subjects. As method of analysis qualitative content analysis has been used, inspired by Graneheim and Lundman (2004). The result is presented on the basis of four dominant themes that have been distinguished: ‘More of the same’, ‘Inadequate conditions prevent the will to challenge’, ‘Secondary school challenges and stimulates’ and ‘The support from home’. All four themes are described based on the students’ experiences as well as their guardians’. A very brief summary of these experiences is that the students weren’t encouraged to continue working with the next subject area, but instead had to wait for their classmates to finish their studies. There was though one exception where one of the students received support early on during primary school and received challenges based on her abilities. Another experience was that the teachers had the intention to support and used copied material (such as stencils and handouts) which were often more of the same thing, i.e. additional tasks from the same subject area. All four students found their place during secondary school and received a good amount of support from home. This support varied between the different homes; sometimes directed towards understanding and helping the student to move on, sometimes through challenging and feeding the student’s abilities. The conclusion is that education and further training of pedagogues is needed in order to recognize gifted students and to spread knowledge about the methods available to pay adequate attention to these students. However, the most important conclusion is that building on a positive way of treating students, on a durable relation and to focus on the relational pedagogy should be a great matter of interest.