Sammanfattning Särskilt begåvade elever kommer ofta i skymundan till förmån för elever i motsatta änden av skalan. I Sverige är forskningen kring särskild begåvning nästan obefintlig. Sedan 2015 har särskilt begåvade elever aktualiserats i den svenska skolan i och med det stödmaterial Skolverket tagit fram. Med hänvisning till rådande krav från Högskolan i Borås har den här forskningsöversikten en ämneskoppling, i det här fallet matematik. Syfte Syftet med denna forskningsöversikt är att besvara följande frågor: 1. Vad kännetecknar forskning om hur särbegåvade elevers undervisning utformas inom matematikämnet? 2. Vilka metoder förespråkas för att undervisa särbegåvade elever i matematik? Metod Genom systematiska sökningar har relevant forskning identifierats, studerats och kartlagts för att besvara frågorna ovan. Urvalsprocessen har skett via tre olika former av sökningar; databassökning, snöbollsurval och konsultation. I databassökningen påbörjades sökningarna från det svenska begreppet särskilt begåvad, vilket inte gav relevanta träffar. Därefter användes det engelska begreppet gifted children. Det slutgiltiga urvalet blev åtta primärstudier efter att fyra artiklar exkluderats på grund av att de var sekundärstudier. Resultat Forskningsfältet kring utformningen av särbegåvades matematikundervisning präglas tydligt av en bredd. Bredden tar sig uttryck såväl geografiskt som gällande var forskningens utgångspunkt ligger. Det finns både forskning som intar ett lärarperspektiv och forskning som ser direkt till elevernas behov. Merdelen av forskningen sätter de berörda eleverna i centrum. Med ett undantag återfinns undervisningsmetoderna acceleration eller berikning i de artiklar som studerats. Båda undervisningsmetoderna visar goda resultat. Det kan konstateras att det är höga förväntningar som ställs på lärarkåren när det gäller att identifiera och anpassa undervisningen för de särskilt begåvade eleverna.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare i moderna språk har för kunskaper för att kunna identifiera, uppmärksamma och anpassa sin undervisning för att bemöta elever med särskild språkbegåvning och tillgodose deras behov.  Studiens teoretiska utgångspunkter är Sternbergs och Zhangs Pentagonal implicit teori (1998) och Renzullis The Three Ring Conception of Giftedness teori (2016). Studiens material är kvantitativ och kvalitativ enkät som har vänt sig till lärare i moderna språk i tre olika kommuner. Ytterligare material är svar från kvalitativa intervjuer med specifika respondenter. Med hjälp av de teoretiska begreppen analyseras lärarnas svar och deras tankar och uppfattningar som finns kring begreppet särskild språkbegåvning.   Resultatet visar att de insatser som förekommer på skolor och som är inriktade till särskilt språkbegåvade elever är i form av kompetenshöjande föreläsningar och information. Det saknas ofta konkreta handlingsplaner som lärare kan förhålla sig till. Vidare synliggör resultatet att det inte finns en gemensam riktlinje för hur undervisningen för den särskilt språkbegåvade eleven kan anpassas. Slutligen finns det fortfarande utmaningar för lärarna att identifiera den särskilt språkbegåvade eleven.

Matematiskt särbegåvade elever är en elevgrupp som länge inte fått tillräcklig uppmärksamhet inom den svenska skolforskningen. Det handlar om elever som besitter en kunskap inom matematikämnet som sträcker sig långt över vad som anses normalt i förhållande till deras ålder men som ofta hamnar under radarn. Forskning visar att dessa elever behöver speciella anpassningar för att lyckas men att detta ännu inte har gjorts i särskilt stor utsträckning i Sverige på grund av kunskapsbrist. Det har också genom forskning konstaterats att många lärare efterfrågar denna typ av kunskap då de upplever bristen som ett problem. Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare i den svenska skolan, med erfarenhet av att undervisa matematiskt särbegåvade elever, tänker kring identifiering av och anpassning för dessa elever. Undersökningen har genomförts genom en intervjustudie med sex lärare på låg- och mellanstadiet som uppfyller detta kriterium. Deras svar har sedan kategoriserats genom tematisk analys i resultatdelen. Resultatet har också fördjupats genom att kopplas till Gardners teori om de multipla intelligenserna såväl som till det sociokulturella perspektivet på undervisning.Resultatet visar att den kunskap som finns bland lärare med erfarenhet av dessa elever samspelar med aktuell forskning, men är sparsam. Tydliga skillnader har kunnat utrönas mellan de medverkande lärarna. De medverkande speciallärarna besitter mest kunskap. Kunskap som skulle behöva finnas genomgående i den svenska lärarkåren. Vidare menar de medverkande lärarna att de matematiskt särbegåvade behöver utmanas genom berikning, acceleration och nivågruppering såväl som genom motivationshöjande aktiviteter. Samtliga för vilka det funnits belägg genom tidigare forskning. Denna studie bevisar således att det är möjligt att genomföra goda anpassningar för dessa elever i det svenska skolsystemet, något som tidigare diskuterats med grund i organisationens historia av att fokusera främst på elever med svårigheter. / Mathematically gifted students have for a long time lacked attention in the area of Swedish school research. These are students that possesses an ability to learn mathematics that extends far beyond what is considered normal for their age group. Despite that, these students often end up below the radar. Research within the area shows that these students need special accommodations in order to succeed but because of lack of knowledge this have not been done on a large scale in Sweden. It has also been scientifically proven that many teachers inquire for this type of knowledge as this is considered to be a problem.  The purpose with this study is therefore to investigate how a few Swedish teachers, with experience from teaching mathematically gifted students, reason about identification of and accommodations for these students. The study has been implemented by interviewing six low and middle school teachers that meet this criterion. Their answers have then been categorized with thematic analysis. In order to deepen the results further they have been linked to the theory of Gardner´s multiple intelligences as well as a sociocultural perspective on teaching. The results from the study show that the knowledge that exists among teachers with experience from teaching these students is coherent with the one research has established although limited. Distinct differences could be established between the participating teachers based on their education. The participating special teachers possesses the most knowledge. Knowledge that should exist throughout the entire faculty. Furthermore, the participating teachers state that mathematically gifted students need to be challenged by enrichment, acceleration and ability grouping as well as through motivation boosting activities. For all of these efforts there are evidence in research. Therefore, this study confirms that it is possible to implement suitable accommodations for these students in the Swedish school system, a matter that has been debated for a long time.

I forskning konstateras att särbegåvade elever inte får tillräckligt utmanade undervisning för att motiveras och utvecklas. Forskning visar även att problemlösning som matematiskt innehåll är anpassningsbart utifrån elevers kunskapsnivåer, bjuder in till samarbete och diskussion samt öppnar upp för kreativt tänkande. Denna studie syftar dels till att ta del av lärares tankar och erfarenheter om undervisningsanpassningar för en inkluderande och utmanande matematikundervisning, med fokus på särbegåvade elever och problemlösning som matematiskt innehåll. Studien har även som syfte att undersöka hur lärarhandledningar stöttar lärare för utmanande problemlösnings-undervisning. För att undersöka detta har en fokusgruppsintervju med verksamma lärare i årskurs 1–3 genomförts som analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teori, samt begreppen differentiering, acceleration och berikning. Utöver detta har en lärarhandlednings-analys av sex lärarhandledningar gjorts där fem riktlinjer för lärarhandledningar legat till grund. Resultatet från studien visar att lärargruppen som intervjuats upplever en del utmaningar med både problemlösning och särbegåvade elever. De har dock med stöd av specialläraren hittat lösningsstrategier som fungerar väl för att utmana och inkludera särbegåvade elever med hjälp av problemlösning. I lärarhandlednings-analysen framkommer att innehållet varierar gällande både problemlösning som matematiskt innehåll samt utmanande anpassningar för elever i behov. Riktlinjerna efterföljs till stor del, men alla har delar som behöver utvecklas.

Syftet med denna studie är att utforska strategier och anpassningar inom svenskundervisningen för att effektivt utmana särbegåvade elever. Utmaningarna ligger i att skapa en lärandemiljö som möter de unika behoven hos särbegåvade elever och det finns även utmaningar med arbetet av deras intellektuella utveckling.     Kunskapsöversikten som genomförts innefattar en tematisk analys av forskningen för att identifiera mönster och gemensamma trådar. Genom att systematiskt utföra en litteratursökning har vi identifierat tio relevanta källor som innefattar både kvalitativa och kvantitativa metoder. Källorna spänner över svensk och internationell forskning och riktar sig specifikt till ämnet särbegåvade elever, vilket utgör en central del av vår studie. Vår undersökning syftar således till att tydliggöra och konkretisera detta övergripande ämne genom att belysa olika aspekter relaterade till hur svenskundervisningen kan anpassas för att effektivt utmana och stödja särbegåvade elever.          Resultaten av studien indikerar att anpassningar inom svenskundervisningen kan inkludera differentierade läromedel, flexibla undervisningsmetoder och ökad betoning på kreativitet. Strategier som involverar öppna diskussioner, avancerade läsuppgifter och projektarbete visar sig vara gynnsamma för att utmana särbegåvade elever och främja deras fortsatta kunskapsutveckling.     Slutligen betonas vikten av att skapa en inkluderande lärmiljö där särbegåvade elever uppmuntras att utforska och utveckla sina intellektuella talanger inom ramen för svenskundervisningen. Forskningsresultaten ger vägledning för pedagoger och skolledare i utformningen av anpassade undervisningsstrategier för att möta behoven hos dessa elever och därigenom främja en meningsfull och utmanande svenskundervisning. Vidare forskning och praktiska tillämpningar inom detta område rekommenderas för att stödja och berika svenskundervisningen för särbegåvade elever.

No description available.

<p>De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekräftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie är att belysa lärares syn på de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer även att beröra lärarnas syn på sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i ämnet. För att uppnå syftet med studien så genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare på två olika skolor. I intervjuerna ställdes öppna frågor för att ge respondenterna möjligheten att utveckla sina svar. Resultatet pekar mot att de medverkande pedagogerna upplever en tidsbrist i sitt arbete, att det är svårt att hinna med dessa elever i den utsträckning som önskas. Respondenterna var överens om att diskussionen om de högpresterande eleverna i skolan är viktig. Resultatet visar även att de specialpedagogiska resurserna som finns i skolan enbart går till elever i olika svårigheter och att frustrationen hos pedagogerna ligger i att skapa nya stimulerade och utmanade uppgifter till dessa elever.</p>

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekräftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie är att belysa lärares syn på de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer även att beröra lärarnas syn på sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i ämnet. För att uppnå syftet med studien så genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare på två olika skolor. I intervjuerna ställdes öppna frågor för att ge respondenterna möjligheten att utveckla sina svar. Resultatet pekar mot att de medverkande pedagogerna upplever en tidsbrist i sitt arbete, att det är svårt att hinna med dessa elever i den utsträckning som önskas. Respondenterna var överens om att diskussionen om de högpresterande eleverna i skolan är viktig. Resultatet visar även att de specialpedagogiska resurserna som finns i skolan enbart går till elever i olika svårigheter och att frustrationen hos pedagogerna ligger i att skapa nya stimulerade och utmanade uppgifter till dessa elever.

Arbetet i föreliggande text handlar om elever med särskild begåvning inom ämnet matematik. Med elever med särskild begåvning menas särbegåvade elever som har en hög intelligensnivå, IQ (Pettersson 2011, s.13). Elever med särskild begåvning är i behov av anpassningar och stöd vilket de inte alltid får i skolan. Arbetet belyser på grund av detta vilka anpassningar och stöd som särbegåvade elever får samt hur lärare och skolor identifierar dessa elever. Syftet med vårt arbete är att få kunskap om tidigare forskning om särbegåvade elever i matematik. Vi har på grund av detta valt att se över vilka anpassningar och stöd som de särbegåvade eleverna får i skolan genom att granska vad olika studier kommit fram till. Studierna är gjorda i Sverige men även i länder som Storbritannien, Turkiet och USA. Vi har valt att se över vad som utmärker forskning om hur särbegåvade elever kan utvecklas medeller utan stöd samt anpassningar och hur de gagnas av stöd om de har tillgång till detta.

Enligt skollagen har alla elever rätt till stimulans i utbildningen. Alla elever “ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.” Skollagen (2010:800, 3 kap. 2§). Internationell forskning visar att elever som ”resonerar och utmärker sig med skärpa” behöver stimulering utöver det vanliga skolarbetet.  Förmågan att kunna utmärka sig med skärpa utöver det vanliga skolarbetet är ett fenomen som beskrivs som särbegåvning.  Studien bidrar till kunskap om lärarens egen uppfattning och reflektioner kring särbegåvning i den svenska grundskolan i relation till sitt eget yrkesutövande. Studien är gjord utifrån ett fenomenografiskt perspektiv vilket innebär att kvalitativa intervjuer med lärare har analyserats för att förstå tolkning av fenomenet särbegåvning. Empirin har analyserats och kategoriserats efter frågeställningarna för att framställa och diskutera forskningsresultatet.   Resultaten visar att, även om det råder en ovisshet och oenighet hos lärare kring begreppet särbegåvning, så kunde alla lärare i studien framgångsrikt identifiera attributen för den särbegåvade eleven samt var överens om att det finns ett behov av ytterligare resurser och stöd i lärares arbete med dessa elever. Utbildning om särbegåvning och särbegåvade elevers förutsättningar inom lärarkåren anses som viktig för framtiden. / According to the Education Act in Sweden, all students have the right to stimulation in education. All pupils “must be given the guidance and stimulus they need in their learning and personal development so that they can develop as far as possible according to the goals of education and in accordance with their own abilities.” Skollagen (2010:800, 3 kap. 2§). International research shows that students who give evidence of the ability for exceptional achievement need stimulation in addition to the usual schoolwork. The ability to excel with exception is a phenomenon described as gifted and talented. The purpose of this study is to understand the teacher’s perceptions and reflections on the phenomenon of gifted and talented students in Swedish primary schools. The study has used a phenomenographic perspective, which means that qualitative interviews with teachers were analyzed to understand their interpretations of the phenomenon gifted and talented. The data was then analyzed and categorized according to the research questions in order to present and discuss the research results.  The results show that even though there is uncertainty and disagreement among teachers over the concept of gifted and talented, all the teachers in the study could successfully identify the attributes of the gifted student and they agreed that there is a need for additional resources and support in their work. Further education, about gifted and talented students, for the teaching staff was considered essential for future progress.