Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur pedagoger identifierar särbegåvade elever och högpresterande elever. Jag var också intresserad av att undersöka pedagogers erfarenheter av och uppfattningar om möjligheter och hinder för att dessa elever ska lyckas i skolan. Mina informanter var sexverksamma lärare i grundskolan med olika erfarenheter av undervisning. Jag har genomfört en kvalitativ studie med enskilda intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna var halvstrukturerade med möjlighet att ställa följdfrågor. Det empiriska materialet har bearbetats genom tematisk analys. Jag redovisar mitt resultat utifrån följande teman: definitioner, relationer, förmågor, prestationer, struktur och organisation. Resultaten i studien visar att det råder viss osäkerhethos pedagoger hur de kan identifierarsärbegåvade elever. Vidare visar studien att det kring högpresterande elever fanns en kunskap som var i linje med aktuell forskning, nämligen att de bland annat är motiverade för att lära, har lätt för att lära, får ofta höga betyg och har hög närvaro i skolan. Resultatet visar också att planering och arbetssätt är viktigt för båda dessa elevgrupper.

Studien fokuserar och belyser vilka kunskaper och erfarenheter lågstadielärare besitter för att undervisa högpresterande elever respektive särbegåvade elever i matematikklassrummet. Den undersöker vilka erfarenheter och kunskaper lärarna har sett utifrån Shulmans sju kunskapskategorier. Studien har genomförts för att få ökad kännedom om lärare i årskurs F-3 har kunskap och erfarenheter för att möta högpresterande och särbegåvade elever i ett matematikklassrum. Studien vill även ta reda på vilka kunskaper och erfarenheter lågstadielärare besitter för att undervisa högpresterande respektive särbegåvade elever på ett som främjar deras lärande inom matematik. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie. Sex legitimerade lågstadielärare har intervjuats med hjälp av en strukturerad intervjuguide. Intervjusvaren har sedan transkriberats, tolkats och analyserats efter studiens teoretiska referensram, vilken är Lee Shulmans teori. Den innefattar sju kunskapskategorier som både intervjuguiden samt resultatet är kategoriserad utefter.  Studiens resultat påvisar att lärarna som är delaktiga i studien besitter många delar från Shulmans sju kunskapskategorier, men inte alla. Resultatet visar på att lärarna har utvecklingsmöjligheter i sin yrkesroll vilket är något Shulman hävdar är möjligt genom att utveckla sina kunskaper. Utsagorna tyder på att kunskap om särbegåvade elever i matematik samt pedagogisk kunskap för att tillgodose dessa elever är bristande. Självständighet bland de särbegåvade eleverna samt att tiden mer läggs på elever som behöver stöd kan vara en anledning till att lärarna upplever det som tidsbrist.

Sammanfattning Begreppet begåvning förklaras och som leder vidare till förklaring av begreppet särbegåvade elever inom matematik och dess olika innebörder för att slutligen framhäva vikten av lärarens roll i undervisningen av särbegåvade elever. Vilket har klargjort vissa huvudrubriker vi funnit extra relevanta och betydande för särbegåvade elever inom matematik som studien redogör för. Syfte Vårt syfte med studien är att får reda på vad forskningen säger om hur lärare kan identifiera särbegåvade elever samt vad forskningsläget säger om hur lärare kan motivera och stimulera särbegåvade elever i matematikundervisningen? Metod Kunskapsöversikten är uppbyggd av en litteraturstudie. Vi har använt oss av metoden databassökning vid framtagning av artiklar och som är grunden till litteraturstudien. De databaser som använts är Eric Proquest, Google Scholar och Primo. Resultat Resultatet påvisar att de särbegåvade eleverna ofta är understimulerade. Anledning till det kan bero på att lärare inte har kunskapen för hur de ska göra eller så har de inte tiden för att undervisa på ett differentierat vis. Forskning visar på att de särbegåvade eleverna behöver ett samspel mellan elever, skola samt deras sociala miljö för att lyfta fram deras förmågor på bästa sätt. Det som behövs är mer forskning kring differentiering och hur undervisning för de särbegåvade eleverna kan bedrivas i ett klassrum samtidigt som den vanliga undervisningen. Resultatet visar att det först och främst finns många olika definitioner på vad särbegåvning innebär och att det än i dag inte finns någon entydig definition av begreppet. Forskningen är dock överens om att det finns vissa karaktärsdrag som signifierar särbegåvade elever.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för vad forskning säger kring vilken uppfattning särbegåvade individer har av skolan och matematikundervisningen samt hur man som lärare bör arbeta med dessa elever. Anser forskningen att skolan gör det som krävs för att hjälpa dessa individer eller borde de få stöd från skolan i större utsträckning? Upplever särbegåvade individer ett utanförskap eller behov att dölja sin förmåga? Är det viktigt att man får utnyttja sin potential eller är det viktigaste att alla elever uppnår samma mål? Den forskning jag har fått fram visar att särbegåvade individer generellt sett både nationellt och internationellt uppfattar skolan och matematiken mycket negativ. De särbegåvade anser att skolan behöver göra mer för de elever som anses som särbegåvade då de sällan får möjligheterna till att utvecklas utifrån sina förmågor. Forskningen visar också att den mest framträdande indikatorn på särbegåvade elevers inställning gentemot matematik är att se sig själv kompetenta och att de flesta särbegåvade upplever att det inte är helt tillåtet att visa sig för intelligent. Kunskapsöversikten sammanställer även forskning som lyfter fram att man som lärare bör erbjuda differentierade uppgifter och acceleration för särbegåvade elever för att de ska behålla en positiv inställning till skolan och matematiken samt kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

SammanfattningSkolan har enligt läroplanen skyldighet att hjälpa alla elever. Enligt skollagen skall dagens skola ge särskilt stöd till elever med särskilda behov. Syftet med examensarbetet är att få mer kunskap och insikt i hur de högpresterande elevernas behov kan tillgodoses i gymnasieskolan. I bakgrunden och i litteraturöversikten beskrivs de högpresterande elevernas skolsituation. Vidare redogörs för begrepp som begåvning, särbegåvning och högpresterande. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta lärare på två olika gymnasieskolor deltar i undersökningen. Sammanfattningsvis kan vi utifrån undersökningen konstatera att det enligt lärarna varken finns tid eller resurser till de högpresterande eleverna.

<p>Syftet med denna undersökning är att undersöka hur några pedagoger beskriver att de arbetar med de särbegåvade barnens individuella utvecklingsplaner och hur de med hjälp av dessa planer skapar en utvecklande och bra lärande miljö för dessa barn. Anledningen till att jag gör detta arbete är att det i min kommande yrkesroll krävs av mig att jag arbetar för att se och ta tillvara på alla elever, oavsett kunskapsnivå eller kunskapsdomän. Mitt uppdrag som pedagog innefattar även att jag, tillsammans med elev och vårdnadshavare, ska upprätta en IUP för eleven.</p><p>Jag har först ägnat mig åt litteraturstudier och sedan genomfört kvalitativa intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger i mellansverige. Mitt resultat sammanföll i stort sett med vad forskningen tidigare sa om pedagogernas förhållningssätt gentemot särbegåvade barn och upprättandet av IUP. Pedagogerna i undersökningen tycker det är bra och viktigt att arbeta med IUP i skolan. De är också väl medvetna om både möjligheter och risker som kan uppstå i upprättandet av IUP för särbegåvade barn.</p><p>Forskning visar på kunskapsbrist om särbegåvade barn, bland pedagoger. Detta avspeglas också i undersökningen. För att pedagogerna ska bli medvetna om särbegåvade barns behov och hur de kan ta vara på, och utveckla, dessa begåvningar med hjälp av IUP, behöver de få mer kunskap om dessa barn. Skolan måste även satsa mer på att utbilda pedagoger om intentionerna i gällande läroplan för att arbetet med IUP ska fungera tillfredsställande.</p> / <p>The aim of my survey is to examine how some teachers work with the gifted children’s educational plans and how they with help of this plans put together an education that favours the development of the gifted children. The reason I have chosen this topic is that my future profession requires me to see, and to take care of all pupils, irrespectively of their knowledgelevel or knowledge-area. My assignment as a teacher also includes, that I, together with the pupil, and his or her custodian, draw up an individual educational plan for the pupil.</p><p>I have firstly focused on literature studies and then conducted qualitative interviews with five teachers working in central Sweden. My results were very similar to previous research concerning teachers’ attitudes towards gifted children, and the drawing-up of individual educational plans. The teachers in the survey have seen the importance of working with individual educational plans in school, and they are well aware of the possibilities as well as the risks that can occur in the drawing-up of individual educational plans for gifted children.</p><p>Research shows a knowledge-shortage, among teachers, concerning gifted children. This is also reflected in the survey. If teachers are to become aware of the gifted children's needs and how to take care of, and develop, these talents by using individual educational plans, they need continuing education about these children. The school must also invest more on continuing education for teachers, about the intentions in current curriculum, if the work with individual educational plans is to be satisfactory.</p>

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur några pedagoger beskriver att de arbetar med de särbegåvade barnens individuella utvecklingsplaner och hur de med hjälp av dessa planer skapar en utvecklande och bra lärande miljö för dessa barn. Anledningen till att jag gör detta arbete är att det i min kommande yrkesroll krävs av mig att jag arbetar för att se och ta tillvara på alla elever, oavsett kunskapsnivå eller kunskapsdomän. Mitt uppdrag som pedagog innefattar även att jag, tillsammans med elev och vårdnadshavare, ska upprätta en IUP för eleven. Jag har först ägnat mig åt litteraturstudier och sedan genomfört kvalitativa intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger i mellansverige. Mitt resultat sammanföll i stort sett med vad forskningen tidigare sa om pedagogernas förhållningssätt gentemot särbegåvade barn och upprättandet av IUP. Pedagogerna i undersökningen tycker det är bra och viktigt att arbeta med IUP i skolan. De är också väl medvetna om både möjligheter och risker som kan uppstå i upprättandet av IUP för särbegåvade barn. Forskning visar på kunskapsbrist om särbegåvade barn, bland pedagoger. Detta avspeglas också i undersökningen. För att pedagogerna ska bli medvetna om särbegåvade barns behov och hur de kan ta vara på, och utveckla, dessa begåvningar med hjälp av IUP, behöver de få mer kunskap om dessa barn. Skolan måste även satsa mer på att utbilda pedagoger om intentionerna i gällande läroplan för att arbetet med IUP ska fungera tillfredsställande. / The aim of my survey is to examine how some teachers work with the gifted children’s educational plans and how they with help of this plans put together an education that favours the development of the gifted children. The reason I have chosen this topic is that my future profession requires me to see, and to take care of all pupils, irrespectively of their knowledgelevel or knowledge-area. My assignment as a teacher also includes, that I, together with the pupil, and his or her custodian, draw up an individual educational plan for the pupil. I have firstly focused on literature studies and then conducted qualitative interviews with five teachers working in central Sweden. My results were very similar to previous research concerning teachers’ attitudes towards gifted children, and the drawing-up of individual educational plans. The teachers in the survey have seen the importance of working with individual educational plans in school, and they are well aware of the possibilities as well as the risks that can occur in the drawing-up of individual educational plans for gifted children. Research shows a knowledge-shortage, among teachers, concerning gifted children. This is also reflected in the survey. If teachers are to become aware of the gifted children's needs and how to take care of, and develop, these talents by using individual educational plans, they need continuing education about these children. The school must also invest more on continuing education for teachers, about the intentions in current curriculum, if the work with individual educational plans is to be satisfactory.

På senare tid har det i media uppmärksammats att många skolor inte tar tillvara på de särskilt begåvade elevernas kapacitet. Till skillnad mot flera andra länder saknar Sverige riktlinjer och strategier kring hur man inom skolan kan arbeta för att bemöta och utmana dessa elever. Syftet med uppsatsen är därför att beskriva några pedagogiska erfarenheter, arbetssätt och organisatoriska lösningar som har utvecklats i svenska skolor för att kunna utmana särbegåvade elever i skolan. Studien består av fallstudier på fyra skolor i olika kommuner. Det empiriska underlaget i undersökningen består av fyra semistrukturerade intervjuer med fem respondenter. De är yrkesverksamma lärare, speciallärare eller specialpedagoger och har utvecklat arbetssätt för att utmana särbegåvade elever. Studien visar att två av skolorna arbetar med att utmana dessa elever i små grupper utanför klassens ram. De andra två skolorna arbetar med utmaningar för eleverna inkluderat inom klassens ram. Detta förekommer framförallt inom ämnet matematik. Arbetssätten som används är fördjupning och berikning inom ämnet men även acceleration, d.v.s. att eleverna får möjlighet att läsa ett ämne med innehåll från en högre årskurs. Dessa arbetssätt har lett till mer tillfredsställda elever och att övriga lärare fått en slags fortbildning angående hur dessa elever kan bemötas och utmanas. Det framkommer dock att några av de intervjuade pedagogerna upplevt svårigheter med att hantera konstellationer och grupper av särbegåvade elever eftersom en del av eleverna haft svårt med det sociala samspelet. De intervjuade pedagogerna har även upplevt att det finns ett motstånd från andra lärare då det avsätts tid för undervisning av högt begåvade elever då denna tid istället skulle kunna läggas på elever som inte når målen. I alla skolor har dock skolledningen uppmuntrat arbetet kring de särbegåvade eleverna och avsatt tid för dessa arbetssätt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och särbegåvade elever, samt vilka faktorer det är som möjliggör och försvårar lärarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lärare på två olika gymnasieskolor. De teorier som tillämpas i studien är Lev Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lärarna har förmåga att definiera vad en högpresterare och särbegåvning är samt skilja på dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av särbegåvningar. Arbetssätten med dessa elever individanpassas i engelska och de får stimulerande och utvecklande arbetsmaterial på antingen avancerad nivå eller universitetsnivå. Resultatet visar också att tid, resurser och lärarnas tjänstefördelning påverkar och försvårar deras arbete med dessa elever. Tiden räcker inte till idag samt att det inte finns tillräckligt med resurser i gymnasieskolan till högpresterare och särbegåvningar. De intervjuade lärarna har också många uppdrag i sina tjänster, vilket gör att de inte hinner arbeta med högpresterare och särbegåvningar så mycket som de skulle vilja i skolan. I studien konstateras det också att gymnasielärare i engelska bland annat behöver mer resurser, Allmänna råd och kompetensutveckling från Skolverket kring högpresterare och särbegåvningar, för att arbetet med dessa elever ska bli effektivare.

Syftet med denna studie är att dels studera om och hur gymnasielärare identifierar och arbetar med särbegåvade elever i svenska och dels hur skolledare stödjer både lärare och elever i frågan. I studien har tre svensklärare och tre skolledare intervjuats och och 26 svensklärare har svarat på enkätfrågor. Studien visar att både lärare och skolledare ser att skolans uppdrag i dag mer fokuserar på elever som inte uppnår godkänt betyg i svenskämnet, även om lärarna ser den individanpassade undervisningen i allmänhet som ett sätt att nå ut till så många som möjligt. Någon specifik planering för att identifiera och utmana särskilt begåvade elever är inte vedertagen på de undersökta skolorna, utan ansvaret hamnar här på den enskilde läraren och dennes egna intresse för den elevgruppen. Intervjuade lärare och skolledare är överens om att skolan i dag inte passar samtliga elever vilket i förlängningen kan drabba de särbegåvade eleverna, då dessa inte upptäcks och stimuleras i sin utveckling. Samtidigt finns även en konsensus om att större resurser än i dag också borde läggas på elever som anses vara särbegåvade.