This is a candidate’s thesis for the programme for Social Workers at the Linneaus University in Växjö. This study has the purpose to understand what protective-factors that may be important for children who grow up in a risk environment. This has been done through reading autobiographies written by adults who have been born and raised in destructive environments. The data has been collected with the use of a narrative analysis. The result has then been viewed and analyzed with the help of attachment-theory, a salutogene perspective and with ecological systems theory. The results from this candidate’s thesis shows that we have been able to identify protective factors in three major categories; Individual attributes, relationships and factors that exists outside of the family environment. These factors have been analyzed and explained through the perspective of attachment-theory, a salutogene perspective and with ecological systems theory. Our findings suggest that there exists several important relationships between our result, the previous research and what the theories suggest is important for children as protective factors. They are: basic need of security, need of development and understanding and finally an importance in the needs for children to have a sense of coherence.

Elderly people with a different cultural background than swedish is now a targeted group that is becoming more relevant in elderly care. The swedish elderly care has also focused much of the work to be carried out according to a salutogenic approach and several development projects in this perspective has been practiced in many parts of the country's municipalities. The purpose of this study was to create a greater understanding of the care managers work with foreign-born elderly people from a salutogenic approach. For us to be able to answer the purpose of the study we collected empirical material through semi-structured interviews from five care managers from two different municipalities in central Sweden. The results are presented and analyzed based on the collected empirical data that we then tied together with the key concepts and previous research. The results showed that the challenges that the care managers encounter in their salutogenic approach is the language deficiencies and demands for action because they differ from the Swedish culture. In the discussion we write our thought about the future development concidering the care managers work with foreign-born elderly. / Äldre med en annan kulturell bakgrund än svenskt är idag en målgrupp som blir allt mer aktuell inom äldreomsorgen. Den svenska äldreomsorgen har även på senare år fokuserat mycket på att arbetet ska utföras genom ett salutogent förhållningssätt och flera utvecklingsprojekt inom perspektivet har utövats i flera delar av landets kommuner. Syftet med föreliggande studie var att skapa en ökad förståelse för biståndshandläggarens arbete med utrikesfödda äldre utifrån ett salutogent förhållningssätt. För att besvara studiens syfte inhämtas studiens empiri genom semistrukturerade intervjuer från fem biståndshandläggare från två olika kommuner i Mellansverige. Resultatet presenteras och analyseras utifrån insamlad empiri som binds ihop med centrala begrepp och tidigare forskning. Resultatet visar till att de utmaningar som biståndshandläggare stöter på utifrån sitt salutogena förhållningssätt är språkbrister och krav på insatser som skiljer sig från den svenska kulturen. Slutligen lyfts en diskussion om framtidens utveckling för biståndshandläggarens arbete med utrikesfödda äldre.

This essay is about children’s voices and their reflection in what causes them Wellbeing duringschool. The aim is also to clarify children’s reflections when they learned something difficult and how they are experiencing support. The theoretical foundation is based on Antonovsky KASAM theory and Scheffs theory with the processing and interpretation toward hermeneutics perspective. This essay is based on a qualitative method with semi-structured interviews. The empirical foundation is based on interviews with 7 children in preschool and 6 children from kindergarten. The resultat shows that being with friends and participations with other pupils are important for young children’s prosperous and wellbeing. Result also shows that mathematics and science are subject which pupils found difficulty and leaned on friends for help. Majority of children experience that their teacher listened and were there to help when they needed support.The conclusion is that health-promoting factors from children’s perspective is showing us that feeling safe and being able to participate with other friends promote wellbeing for children.Children who didn´t have any friends or stable friendship also didn´t like school. This study shows that liking school has a connection with meaningful friendship and a feeling off belonging.

<p><p><p><strong>Bakgrund</strong><strong>:</strong> Studier visar att ungas upplevda- och psykiska hälsa samt deras hälsorelaterade levnadsvanor försämras med åldern. Elevers trivsel och påverkansmöjligheter i skolan minskar också med stigande ålder. Hälsofrämjande arbete i skolan kan därför vara värdefullt för att förbättra ungas hälsa. Det kan exempelvis ske genom Korpen Svenska Motionsidrottsförbundets koncept: Hälsodiplomerad gymnasieskola. I Västerås är Carlforsska gymnasiet en hälsodiplomerad skola. <strong>Syfte</strong>: Att studera om den hälsodiplomerade skolans hälsofrämjande arbete medfört någon förändring gällande elevers hälsa i årskurs två mellan åren 2004 och 2008. <strong>Metod</strong>: En resultatutvärdering genomfördes innefattande; en kvalitativ och en kvantitativ metod. Kvalitativ studie omfattade fyra intervjuer med skolpersonal. Underlag för den kvantitativa studien var ett insamlat material från undersökningen "Liv- och hälsa- Ung i Västmanland". <strong>Resultat</strong>: Skolpersonal upplevde att förbättringar skett gällande elevers hälsorelaterade levnadsvanor och ökad trivsel i skolan. Båda könen rapporterade förbättrad psykisk hälsa avseende minskad nervositet och ökad skoltrivsel. Pojkar hade också förbättrade resultat gällande; livskvalitet, irritation, stress, alkoholintag och snusvanor. Flickor rapporterade förbättrade resultat rörande; fysisk aktivitet, frukostintag och utökad arbetsro i skolan. <strong>Slutsatser</strong>: Skolans hälsofrämjande arbete har troligtvis bidragit till att förbättra elevers hälsa. Det är ett långsiktigt arbete och fler studier inom området behövs för att utläsa dess egentliga effekter på hälsa.</p></p></p> / <p><p><p><strong>Background</strong><strong>:</strong> Studies have shown that young people's experienced- and psychological health and their health related habits declines with age. Student's comfort and influence opportunities in school also weaken with age. Health promotion work in school might therefore be valuable to increase young people's health. This could for instance be achieved through Korpen - the Swedish exercise union's concept: Health certified school. Västerås, a city in the county of Västmanland, has one health certified high school, Carlforsska. <strong>Aim</strong>: To study if the health certified school's health promotion work has resulted in any change concerning the second grade student's health, between the years 2004 and 2008. <strong>Method</strong>: A outcome evaluation has been conducted including both qualitative and quantitative method. The qualitative method included four interviews with school staff. The foundation for the quantitative study was a collected material from a survey called "Liv och hälsa- Ung in Västmanland". <strong>Result</strong>: School staff experienced improvements concerning student's health related habits and increased comfort in school. Both boys and girls reported improved psychological health such as lower feelings of nervousness and improved comfort in school. Boys had also improved results in; self reported quality of life, irritation, stress and alcoholand snuff use. Girls improved their results in; physical activity, breakfast habits and improved feelings of better working conditions in school. <strong>Conclusion</strong>: The school's health promotive work has probably contributed to the student's improved health results. Working with health in school is a longterm process and more studies are needed to assure the detailed influence by health promotive work on young people's health.</p></p></p>

Bakgrund: Studier visar att ungas upplevda- och psykiska hälsa samt deras hälsorelaterade levnadsvanor försämras med åldern. Elevers trivsel och påverkansmöjligheter i skolan minskar också med stigande ålder. Hälsofrämjande arbete i skolan kan därför vara värdefullt för att förbättra ungas hälsa. Det kan exempelvis ske genom Korpen Svenska Motionsidrottsförbundets koncept: Hälsodiplomerad gymnasieskola. I Västerås är Carlforsska gymnasiet en hälsodiplomerad skola. Syfte: Att studera om den hälsodiplomerade skolans hälsofrämjande arbete medfört någon förändring gällande elevers hälsa i årskurs två mellan åren 2004 och 2008. Metod: En resultatutvärdering genomfördes innefattande; en kvalitativ och en kvantitativ metod. Kvalitativ studie omfattade fyra intervjuer med skolpersonal. Underlag för den kvantitativa studien var ett insamlat material från undersökningen "Liv- och hälsa- Ung i Västmanland". Resultat: Skolpersonal upplevde att förbättringar skett gällande elevers hälsorelaterade levnadsvanor och ökad trivsel i skolan. Båda könen rapporterade förbättrad psykisk hälsa avseende minskad nervositet och ökad skoltrivsel. Pojkar hade också förbättrade resultat gällande; livskvalitet, irritation, stress, alkoholintag och snusvanor. Flickor rapporterade förbättrade resultat rörande; fysisk aktivitet, frukostintag och utökad arbetsro i skolan. Slutsatser: Skolans hälsofrämjande arbete har troligtvis bidragit till att förbättra elevers hälsa. Det är ett långsiktigt arbete och fler studier inom området behövs för att utläsa dess egentliga effekter på hälsa. / Background: Studies have shown that young people's experienced- and psychological health and their health related habits declines with age. Student's comfort and influence opportunities in school also weaken with age. Health promotion work in school might therefore be valuable to increase young people's health. This could for instance be achieved through Korpen - the Swedish exercise union's concept: Health certified school. Västerås, a city in the county of Västmanland, has one health certified high school, Carlforsska. Aim: To study if the health certified school's health promotion work has resulted in any change concerning the second grade student's health, between the years 2004 and 2008. Method: A outcome evaluation has been conducted including both qualitative and quantitative method. The qualitative method included four interviews with school staff. The foundation for the quantitative study was a collected material from a survey called "Liv och hälsa- Ung in Västmanland". Result: School staff experienced improvements concerning student's health related habits and increased comfort in school. Both boys and girls reported improved psychological health such as lower feelings of nervousness and improved comfort in school. Boys had also improved results in; self reported quality of life, irritation, stress and alcoholand snuff use. Girls improved their results in; physical activity, breakfast habits and improved feelings of better working conditions in school. Conclusion: The school's health promotive work has probably contributed to the student's improved health results. Working with health in school is a longterm process and more studies are needed to assure the detailed influence by health promotive work on young people's health.

Arbetsplatsen har kommit att bli en viktigt arena där hälsan och förutsättningarna för hälsan kan påverkas. De senaste åren har det skett en positiv utveckling gällande den fysiska arbetsmiljön men inte gällande den psykosociala arbetsmiljön där speciellt anställda inom hälso- och sjukvården upplever en allt mer pressad arbetssituation. Litteraturgenomgången kring psykosociala arbetsförhållanden visar att det finns lite forskning gjord kring positiva aspekter av socialt stöd och hälsa. Detta ses som ett problem då det i arbetsmiljön ligger en avsevärd potential i främjandet av hälsa och att fokus bör förflyttas från det patogena till det salutogena synsättet. Syftet var att ur ett salutogent perspektiv se det sociala stödets betydelse på arbetsplatser inom privat hälso- och sjukvård samt undersöka medarbetarnas självuppskattade hälsa och upplevelser av arbetsplatsen och arbetssituationen. Metoden var en kvantitativ tvärsnittsstudie. En strukturerad webenkät användes för att samla in data. Totalt deltog 91 medarbetare inom närsjukvården på ett privat hälso- och sjukvårdsföretag, vilket innebar en svarsfrekvens på 43 %. Resultaten visar ett direkt positivt samband mellan socialt stöd och olika arbetsrelaterade faktorer samt hälsa. Socialt stöd medierar även effekterna av kontroll på nivån av den självuppskattade hälsan. Dock fanns det inget underlag för att socialt stöd har en större betydelse än andra arbetsrelaterade faktorer i relation till hälsa. Konklusionerna var att ett gott emotionellt klimat bidrar till gynnsamma hälsoeffekter. Ett viktigt perspektiv i det hälsofrämjande arbetet är att skapa och främja goda relationer på arbetsplatsen. Exempelvis är formella samtalsgrupper effektiva vid främjandet av goda relationer, samt bidragande till minskningen av stressupplevelser vilket även fångar in den preventiva tillämpningen. Hälsa berör flera aspekter och bör ses så holistiskt som möjligt. / The workplace has become an important arena where health- and the prospects of health can be affected. In recent years there have been positive developments regarding the physical work environment but not concerning the psychosocial development environment where employees especially in the health care system is experiencing an increasingly tight labor situation. The literature review on psychosocial working conditions show that there is little research done on the positive aspects of social support and health. This is seen as a problem when the work environment is a considerable potential in the promotion of health, and that the focus should move from the pathogenic to the salutogenic approach. The aim of this thesis was from a salutogenic perspective to study the importance of social support at workplaces in the private healthcare, and examine employees' self-estimated health and perceptions of the workplace and working conditions. The Method was a quantitative cross-sectional study. A structured web-based survey was used to collect data. A total of 91 employees of the local health services in a private healthcare company participated, representing a response rate of 43%. The Results showed a direct positive relationship between social support and various work-related factors and health. Social support also mediates the effects of control on the level of self-estimated health. However, there was no basis for social support as a greater factor than other work-related factors in relation to health. The Conclusions were that a good emotional climate contributes to beneficial health effects. An important perspective in health promotion is to create and foster good relationships in the workplace. For instance are formal discussion groups effective in the promotion of good relations, as well as contributing to the reduction of stress experiences, which also captures the preventive view. Health concerns several aspects and should be seen as holistic as possible.

Health is a complex concept and therefore difficult to define. The concept today playsan important role in society as well as in school, due to the inactivity of today’s youth. Thelatest curriculum for the compulsory school, Lpo 94, has increased the focus on the concept ofhealth, as a part of the physical education, but how the teacher chooses to construct theeducation is still up to each individual, which leads to a vast room for personal interpretation.This is the starting-point of our qualitative, ethnographical, study, that has resulted inthis composition. By passively participating during four lessons as well as interviewing twoteachers in physical education we have been able to analyse how the education regarding theconcept of health was constructed. The main questions we wanted to analyse were: whichdefinition of the concept of health do the teachers in the education regarding health advocate?How is this made explicitly for the students during the lessons? How is the educationregarding the concept of health structured?Our theoretical framework consists of theories regarding education as well as theconcept of health. Concepts such as socialization, interaction, situated learning, didactics andsalutogenic and pathogenic perspectives of health are part of this framework.Our study suggests that the education regarding the concept of health can be explainedin terms of both salutogenic and pathogenic tendencies. Teachers’ definitions and views onthe concept of health have a salutogenic perspective, which becomes evident during theinterviews where physical, psychological and social aspects of health are taken into account.However, the education is structured and presented from a pathogenic perspective and istherefore dominated by the physical aspect of health. This leads to the fact that the teachers’way of talking about the concept of health differs from their way of teaching during thelessons.

Att utveckla ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt i skolor är något som gynnar alla i verksamheten, framförallt elever som inte når skolans kunskapskrav. Den här studien handlar om lärares uppfattning om arbetet med extra anpassningar både på individnivå och i samverkan på skolorna. Den handlar också om hur lärarna uppfattar att extra anpassningar förändras samt hur lärarna uppfattar att elevernas förståelse av sitt eget lärande förändras av ett ämnesövergripande arbetssätt och om detta kan vara ett bidrag till att arbeta hälsofrämjande och förebyggande.Syftet har varit att undersöka hur skolor med ämnesövergripande inriktning arbetar med extra anpassningar i teoretiska och estetiska ämnen. För att undersöka detta har frågeställningarna handlat om hur lärare uppfattar sitt eget och skolans arbete med extra anpassningar, hur de uppfattar att de extra anpassningarna förändras i ett ämnesövergripande arbetssätt samt hur de uppfattar att arbetssättet förändrar elevernas förståelse av sitt eget lärande.Studien är en kvalitativ studie där empirin består av semistrukturerade intervjuer med lärare på två skolor med ämnesövergripande inriktning. Hermeneutiken har utgjort metodansats utifrån den hermeneutiska spiralens samspel mellan del och helhet för att utveckla ny förståelse och kunskap. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit ett relationellt perspektiv. Relationer och relationellt perspektiv är centralt i ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt, alltså att både den psykiska och fysiska miljön hos individ och grupp är av vikt.Resultatet visar att i ämnesövergripande arbete uppfattar lärarna att de extra anpassningarna förändras, men även att elevernas förståelse av kunskapen förändras. Lärarna uttrycker att det är lättare för eleverna att visa sina förmågor och kunskaper när de får använda fler sinnen, men även att det underlättar för lärarna att se deras förmågor.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemmet och skolans elevhälsoteam arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Det för att synliggöra om ett behov av samverkan mellan fritidshemspersonal och elevhälsoteamet fanns och hur det gemensamma uppdraget kan verka stärkande för det hälsofrämjande uppdraget. Studiens frågeställningar löd:  Hur beskrivs samverkan mellan fritidshemmets personal och skolans elevhälsoteam? På vilket sätt kan samverkan mellan fritidshem och elevhälsoteamet bidra till ett gemensamt hälsofrämjande arbete och verksamhet? Studien baserades på en online-enkätundersökning bestående av kvalitativ forskningsmetod med endast öppna frågor av kvalitativ art. Online-enkäten publicerades och distribuerades till 18 personer som var verksamma inom fritidshem samt elevhälsoteam. Av de 13 respondenter som deltog i studien var fem fritidslärare, tre skolkuratorer och fem skolsköterskor. De som deltog i studien arbetar på olika grundskolor i tre medelstora kommuner.  Studiens empiri analyserades genom Aaron Antonovskys salutogena perspektiv och känsla av sammanhang (KASAM). Genom tematiserade kategoriseringar utifrån ett nulägesperspektiv och ett framåtsyftande perspektiv, presenterades resultatet. Resultatet synliggjorde brister inom samverkansuppdraget mellan fritidshemmet och elevhälsan samt att det hälsofrämjande arbetet fortfarande är åsidosatt gentemot det tidigare åtgärdsbaserade arbetet. Resultatet visade också en önskan och tes från professionerna om att samverkan mellan dessa parter kan stärka det gemensamma hälsofrämjande arbetet. Slutsatsen visar på att studiens resultat överensstämmer med vad litteratur och forskning framhåller angående om att en samsyn ska finnas för att ett samverkansarbete ska kunna etableras.

The purpose of this master thesis is to investigate how people who work with bibliotherapy view the method itself and if it may enhance mental health and well-being. The study also wants to investigate what possible disadvantages that the practitioners consider with the method. To investigate this, semi-structured interviews were conducted with twelve persons who in some capacity work with bibliotherapy in Sweden. The interviews took place during March of 2020. The result of the study suggest that bibliotherapy can be an effective method of promoting mental health and well-being. Bibliotherapy is consistently described in the interviews as a kind of coping strategy and an undemanding activity that the participant performs on the basis of their own conditions. Literature is described to have a therapeutic property which can give us insights and understanding of our own life situation and a sense of coherence. The term bibliotherapy is described as broad and difficult to define. There is a common desire by the interviewees to continue working with bibliotherapy to a greater extent than today and several participants highlights the importance of more clinical studies on the method.