Studien behandlar problematiken kring skolfrånvaro ur skolans perspektiv och berör det arbete med frånvaron som personalen genomför i verksamheten. För att få en gedigen bild av problematiken gjordes en genomgång av litteratur och vald forskning och därefter genomfördes en enkätundersökning där ett antal lärare verksamma i årskurserna 7-9 inom grundskolan medverkade. Frågor som berör arbetet med problematisk frånvaro, på skolorna som lärarna arbetade på, besvarades både med slutna och öppna frågor. Studien ger sammantaget en bild av den problematiska frånvarons bakomliggande faktorer och exempel på främjande och förebyggande insatser som gynnar närvaron för elever i årskurs 7-9. I resultatet framkom det att elevers psykiska mående upplevs som en vanlig orsak till frånvaro men att det i färre fall är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som spelar in. Andra faktorer som påverkar är bland annat gruppstorlek, brist på motivation, problematiska hemförhållanden och inlärningssvårigheter. Betydelsen av att frånvaron uppmärksammas i ett tidigt skede och hur det påverkar möjligheten att frånvaron inte blir problematisk synliggörs också. I arbetet med skolfrånvaro betonas att elevhälsans personal spelar en viktig roll och de anses vara ett stort stöd både till elever och personal. När väl problemet med frånvaro har uppstått visar resultatet i undersökningen att det finns olika anpassningar och åtgärder att ta till. Bland de förebyggande faktorer som presenterades kan som exempel här nämnas elevernas arbetsmiljö, relationen mellan lärare och elev, att se elevens behov och att ha färre elever i klassen.

No description available.

Bakgrund och forskningsöversikt. Bakgrunden visar att kostundervisning i ämnet Idrott och hälsa (I&H) förmedlas utifrån ett patogent synsätt på kost och inom Hem- och Konsumentkunskap (HKK) riktas kostundervisning åt ett salutogent synsätt på kost.Forskningsöversikten redovisar för regeringens bestämmelser om vilka hälsokunskaper som ska förmedlas till elever i I&H och HKK undervisning. Det som har uppdagats är att det finns lite forskning som återger ett elevperspektiv på kostundervisning inom båda ämnena. Det sesdärför finnas ett behov av studier som återger hur elever själva väljer att förmedla sin syn påkostundervisning inom ämnena I&H och HKK. Syfte och frågeställningar. Syftet med studien är att undersöka elevers syn på kost inomämnena Idrott och hälsa (I&H) och i Hem- och Konsumentkunskap (HKK). Följande tvåfrågeställningar har skapats för att undersöka detta: hur talar elever om kost? samt hur upplever elever kostundervisning inom I&H och HKK? Metod. Undersökningen utgick ifrån en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats. Fyra semistrukturerade fokusgruppsintervjuer har valts som datainsamlingsmetod. Undersökningens urval föll sig på högstadieelever som under studiens genomförande hade enpågående undervisning inom I&H och HKK. Utifrån den insamlade datan tillämpades en kvalitativ textanalys. Datan kategoriserades i teman med hjälp av studiens teoretiska ramverk, där främst Mikael Quennerstedt begreppstolkning av salutogent och patogent har använts för att tolka hur elever talar om kost. Resultat. Studien visar att eleverna framför förståelse för det patogena perspektivet på kost. Detta framgår av att de talar om kost som ett medel för att främja kroppens fysiska hälsa eller för att motverka fysisk ohälsa. När eleverna berättar om de positiva/negativa psykiska och sociala faktorerna som påverkar deras välmående i olika matsituationer, kan det förstås utifrån ett salutogent perspektiv på kost.  Slutsats. Det behövs tillämpas mer salutogen kostundervisning inom I&H och HKK. Detta för att både medvetengöra de salutogena aspekterna som skapas tillsammans med kost samt för att balansera upp de rådande patogena förhållningssätten som studien visar dominerar i ämnenas kostundervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för studie-och yrkesvägledare inom Umeå Kommun. Studien utgår från tre teoretiska utgångspunkter: salutogent perspektiv, patogent perspektiv och även arbetsmiljömodellen Demand-Control-Support. För att besvara studiens frågeställningar används kvantitativ metod i vilket kommunens egna arbetsmiljöenkät för studie-och yrkesvägledare nyttjas. Resultatet visar på att upplevelsen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för studie-och yrkesvägledare i kommunen är tudelad. En stor andel vägledare, har enligt resultatet i undersökningen, i överlag god upplevelse av sin arbetsmiljö. Ett stort antal friskfaktorer kan utläsas, samtidigt som essentiella delar i arbetsmiljöarbetet visar på ett förhållandevis alarmerande resultat när det kommer till riskfaktorer och arbetsmiljöproblem.

Inom ämnet idrott och hälsa har tidigare forskning visat att hälsodelen av ämnet är något som lärare haft svårt att förhålla sig till. Anledningen till detta är eftersom det av lärare upplevts som att det inte finns någon tydlig definition om vad det innebär att undervisa om hälsa. Undersökningar som gjorts före denna har också visat att lärare känner en osäkerhet om vad som kan tolkas in i hälsobegreppet och hur detta bör implementeras i undervisningen. Målet för denna studie var att utöka kunskapen om hur lärare inom idrott och hälsa arbetar med detta. Vad tolkar lärare som undervisar om idrott och hälsa på gymnasienivå som undervisning av hälsa, hur arbetar lärarna för att undervisa hälsa samt om det existerar svårigheter med att undervisa om hälsa. Totalt intervjuades sex gymnasielärare. Det resultat som detta gav visade att den osäkerhet lärare visat vid tidigare undersökningar har minskat särskilt hos lärare med erfarenhet. Lärare med mindre erfarenhet av yrket verkar dock fortfarande uppleva svårigheter vid undervisning om hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Dessa svårigheter verkar framför allt vara att yngre lärare känner en osäkerhet om vad det betyder att undervisa om hälsa. Den främsta anledningen till dessa anses av lärarna med lite erfarenhet vara att det inte tydligt beskrivs i kursplanen hur undervisning av hälsa inom ämnet idrott och hälsa bör bedrivas. Det synsätt på hälsa lärare ofta förmedlar är ett salutogent synsätt. Ett salutogent synsätt på hälsa innebär att du är av åsikten att om en person besitter en god hälsa eller inte avgörs av fler faktorer än frånvaro av sjukdom. Dock är det inte alltid som detta salutogena synsätt är lika tydligt i undervisningen. Det finns inga tydliga linjer om vad som är undervisning av hälsa och vad som inte är undervisning av hälsa. Ämnet idrott och hälsa är uppdelat i en praktisk och teoretisk del. Men detta är inte för att en av delarna ska behandla hälsa och en inte utan för att vissa moment vid undervisning av hälsa kräver att de undervisas på ett teoretiskt sätt. Bollspel är fortfarande den aktivitet som är tillägnad mest tid i undervisningen.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka skolpersonals upplevelser och utmaningar gällande övergångar för elever till, inom och från grundsärskolan. Genom att besvara forskningsfrågorna är målet att kunna förtydliga vilka framgångsfaktorer kontra riskfaktorer skolpersonalen upplever vid en övergångsprocess. Som datainsamlingsmetod valdes en triangulering bestående av en digital enkätundersökning samt tre fokusgruppsintervjuer. Urvalet till såväl den digitala enkätundersökningen samt fokusgruppsintervjuerna riktades mot personal på förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. Analys av data har skett med stöd av den salutogena teorin (Antonovsky) samt transfer. Resultatet av enkäten visar att flertalet av deltagarna framför allt önskar få tillräcklig med tid för att hinna med förberedelser inför en övergång. Samtalen i fokusgrupperna handlar om framgångsfaktorer kontra riskfaktorer som deltagarna upplevt under de övergångar de varit delaktiga i. Studiens resultat är intressant för skolpersonal samt verksamma lärare inom grundskola, grundsärskolan och gymnasiesärskola, speciallärare, specialpedagoger och även personal som arbetar på förskola. Nyckelord: framgångsfaktorer och riskfaktorer, intellektuell funktionsnedsättning, salutogent perspektiv, transfer, övergångar grundsärskola/grundskola.

Bakgrunden hälsofrämjande ledarskap börjar bli allt mer vanligt bland olika kommuner och  län. Tidigare forskning visar på att det hälsofrämjandet ledarskapet kan bidra med positiva faktorer för en hel verksamhet. Medarbetarnas välmående kommer främjans vilket leder till att ledarens välmående också kan främjas.   Syftet är att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen i Västmanland beskriver hälsofrämjande ledarskap samt vilka arbetsrelaterade förutsättningar de ges för att kunna arbeta hälsofrämjande.   Metoden utgår från en semistrukturerad kvalitativ intervjuguide där fem informanter intervjuas utifrån en målstyrdurvalsmetod. En manifest innehållsanalys har genomförts på insamlat material.    Resultatet påvisar att informanterna beskriver innebörden av ett hälsofrämjande ledarskap, men när det kommer till associationen till det som begrepp var det svårt för cheferna att omedelbart koppla samman. Stärkande förutsättningar för att bedriva hälsofrämjande arbete var god kommunikation mellan chef och medarbetarna, ledarskapsegenskaper som kompetens och lyhörd samt stödfunktionen HR-system.      Slutsatser som kan dras är att utifrån informanterna framställs det hälsofrämjande ledarskapet inte som en specifik ledarstil, utan som ett förhållningssätt som ska genomsyra verksamheten för allas välmående. God kommunikation chef och medarbetare emellan, ledarskapsegenskaper likt kompetens och lyhördhet gentemot medarbetarna och stödfunktioner däribland HR, upplevdes som arbetsrelaterade förutsättningar för att bedriva en hälsofrämjande verksamhet.    Nyckelord: Hälsofrämjande ledarskap, KASAM [Känsla av sammanhang], kvalitativ, salutogent ledarskap. / The background to health promotion leadership is becoming more common among different municipalities and counties. Previous research shows that health promotion leadership contributes a positive factor for an entire business . The well-being of employees will be promoted, which will may also promote the leader's well-being   The purpose is to investigate how managers in elderly care in Västmanland describe health-promoting leadership and what work-related conditions they are given to be able to work health-promoting towards their employees.   The method is based on a semi-structured qualitative interview guide where five informants are interviewed based on a target-driven selection method. A manifest content analysis is performed on collected material.   The results show that the informants describe the meaning of a health-promoting leadership, but when it comes to the association to it as a concept, it was difficult for the managers to immediately connect. The prerequisites for conducting health promotion work were good communication between the manager and the employees, leadership qualities such as competence and responsive as well as the support function HR system.   Conclusions that can be drawn based on the informants, are that health-promoting leadership is not presented as a specific leadership style, but as an approach that should permeate the activities for the well-being of all at the workplace. Good communication between manager and employees, leadership qualities such as competence and sensitivity towards employees and support functions, including HR-systems, were perceived as work-related prerequisites for conducting a health-promoting business.   Keywords: Health promotion leadership, salutogenic leadership, SOC [Sence of Coherence], qualitative.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Komvuxlärare beskriver att de arbetar med motiverande samtal samt deras syn på metoden som en extra anpassning för elever i behov avstöd i vuxenutbildning. För att få svar på mina frågor har jag först studerat tidigare studier som belyser olika typer av forskning kring faktorer som påverkar vuxnas studiemotivation samt implementering av metoden motiverande samtal MI i vuxenpedagogiska verksamheter. Därefter har jag gjort kvalitativa intervjuer med ämneslärare som är verksamma inom kommunal vuxenutbildning. Intervjumaterialet har analyserats tematiskt för att undersöka variation och mönster i lärarnas uppfattningar om arbete med motiverande samtal. De teman som skapades diskuterades i relation till den tidigare forskningen och jämfördes med MI-sprinciper. Resultatet visade att alla intervjuade lärares erfarenheter och uppfattningar av motiverande samtal med vuxna studerande inte överensstämmer med MI-s grunder. Det innebär att samtalen kunde ses som motivationsstödjande men inte motiverande. Pedagogerna använde inte någon uttalad modell för att stödja sig på vid genomförande av samtalet. Skillnaderna märktes också i att lärarna hade olika åsikter om i vilket syfte motiverande samtal genomföras. Resultatet stämde väl överens med tidigare forskning som uppvisade att kommunikation samt pedagogers förhållningssätt är viktiga förutsättningar för ett konstruktivt samtal med elever i svårigheter om deras mål och behov. Det framkom i studiens resultat att pedagogerna kunde betydligt höja vuxna elevernas studiemotivation genom att med fördel arbeta med motiverande samtal enligt modellen med alla samtalets faser som beskrivs i metoden MI. De kunde också stärka sig i samtalsledarrollen, utveckla sin kompetens efter att ha tillägnat kunskap om MI som en extra anpassning och ett funktionellt arbetssätt med vuxna elever i behov av stöd och deras studiemotivation.

The purpose of this study is to investigate the effect of physical activity for people suffering from depression and which nursing interventions nurses can do to make this patients start to exercise. The method used, is a review of articles from Ci-nahl, Cochrane, Elin, PsycInfo, Pubmed and Science Direct, which were analyzed according to Polit och Hunglers criteria for scientific research. The result from the nine studies shows that physical activity has an antidepressive and anxiety reduc-ing effect. Interventions emerged is supporting, encouraging, activating and teach-ing about physical activity as health-promoting measure. Conclusion: Nurses can as an intervention introduce exercise as complementary treatment for people suffering from depression. More research needs to specify which the best interventions are. The nursing perspective is based on Antonovskys salutogenic perspective. / Syftet med studien är att undersöka effekten av fysisk aktivitet för personer med depression samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor kan göra för att denna patientgrupp ska börja motionera. Metoden som används är en litteratursökning i de medicinska databaserna: Cinahl, Cochrane, Elin, PsycInfo, Pubmed och Scien-ce Direct vilka granskats enligt Polit och Hunglers kriterier för vetenskapliga ar-tiklar. Resultatet från de nio artiklar som använts visar att fysisk aktivitet har en antidepressiv och ångestreducerande effekt. Interventioner som framkommit är att uppmuntra stödja, aktivera och undervisa om fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd. Slutsats: Sjuksköterskor kan intervenera genom att införa motion som ett kom-plement till annan behandling för personer med depression. Mer forskning behövs för att specificera vilka de bästa interventioner är. Omvårdnads-perspektivet utgår från Antonovskys hälsofrämjande perspektiv

Syfte och frågeställningar  Studien undersöker hur fotbollsspelande flickors idrottande och vilja att fortsätt idrotta påverkas av tränare.  - Vad betyder idrotten för fotbollsspelande flickor?  - Vilket förhållningssätt önskar fotbollsspelande flickor att tränare ska ha för att få dem att fortsätta spela fotboll? - Hur ser fotbollsspelande flickor på att vara fysiskt aktiva i framtiden? Metod  Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer används som datainsamlingsmetod. Fem respondenter varav fyra som spelar och en som lagt av med fotboll. De är i åldrarna 16-17. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom att kategorisera teman. Studiens teoretiska utgångspunkt är KASAM med begreppen meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultat  Det är tydligt att respondenterna fortsatt med idrott så pass länge tack vare att de har haft ett bra socialt umgänge vilket både har motiverat dem och ökat glädjen med att spela fotboll. Så länge som kamraterna fortfarande spelar har respondenterna inga planer på att sluta med sin idrott. Respondenterna förklarar att de inte enbart spelar fotboll för att umgås med sina kompisar utan faktiskt för att bli bättre och utvecklas. De tydliggör att fotbollen trots allt blir roligare när man utvecklas och vinner även fast det inte är huvudfokuset för flera av respondenterna. För att de ska fortsätta med fotboll nämner de att tränaren ska vara engagerad och visa att den vill vara där. Det leder till att även spelarna känner mer glädje och blir motiverade till att kämpa och prestera. Fotbollen har skapat ett intresse för fysisk aktivitet och flera av respondenterna nämner det som en vana. Slutsats  Studien visar att tränaren har en påverkan för ett fortsatt idrottande, däremot är det inte avgörande. För att flickspelare ska fortsätta idrotta behöver tränaren skapa en miljö där spelarna trivs, är glada och motiverade. Oavsett om de känner att de klarar av allt inom fotbollen eller begriper varför de gör som de gör fortsätter de eftersom meningsfullheten och det sociala är så pass starkt. Flera av respondenterna betonar att så länge kamraterna fortsätter kommer de också göra det. Respondenterna förklarar att det är tack vare fotbollen som de känner att de vill vara fysiskt aktiva i framtiden till följd av positiva konsekvenser som bättre humör, mer energi och bättre hälsa. Keywords: Tränare, fotbollsspelande flickor, KASAM, salutogent, fysisk aktivitet / Aim and questions The study examines how football-playing girls' desire to play sports and to continue playing is influenced by coaches. - What does the sport mean to football-playing girls? - What approach do football-playing girls want coaches to have in order to get them tocontinue playing football? - How do football-playing girls view being physically active in the future? Method The study has a qualitative approach where interviews are used as a data collection method. Five respondents, four of whom play and one who has given up football. They are aged 16-17. The interviews were recorded, transcribed and analyzed by categorizing themes. The study's theoretical view is SOC with the concepts of meaningfulness, manageability and comprehensibility. Results It is clear that the respondents continued with sports for so long due to having good socialinteraction, which has both motivated them and increased the joy of playing football. As longas their peers are still playing, the respondents have no plans to stop playing. The respondents explain that they do not only play football to associate with their friends. They wish to get better and develop as well. They make it clear that after all, football becomes more fun when you develop and win, even if it is not the main focus for several of the respondents. In order for them to continue with football, they mention that the coach must be committed and show that he wants to be there. This leads to the players also feeling more joy and being motivated to fight and perform. Football has created an interest in physical activity and several of the respondents mention it as a habit. Discussion The study shows that the coach has an influence on continuation in sports, however, it is not decisive. In order for football-playing girls to continue, the coach needs to create an environment where the players thrive, are happy and motivated. Regardless of whether they feel they can handle everything in football or understand why they do what they do, they continue due to the meaningfulness and the social aspect being so strong. Several of the respondents emphasize that as long as the comrades continue, they will too. The respondents explain that football is the reason that they feel they want to be physically active in the futureas a result of positive consequences such as better mood, more energy and better health.' Keywords: Coach, football-playing girls, SOC, salutogenic, physical activity / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>