I den här studien har vi undersökt hur tre lärarhandledningar inom matematik för årskurs ett stödjer läraren i genomförandet av en differentierad undervisning. Analysen har utgått från de tre olika områdena samarbetsformer, representationsformer och nivåanpassningar. Samarbetsformer inbegriper hur elevarbete kan ske enskilt, par, grupp eller helklass. Representationsformerna har analyserats utifrån tanketavlans olika begrepp bild, symbol, konkret och ord. Inom nivåanpassning har studien undersökt vilka olika differentieringar som förekommer på individnivå genom förenklingar eller utmaningar. Resultatet visar på att samtliga områden är synliga i lärarhandledningarna, dock på olika sätt. Två av lärarhandledningarna var uppbyggda på traditionellt undervisningssätt och en där undervisningen är uppbyggt på ett för läraren flexibelt sätt.

BakgrundVi har valt att undersöka hur pedagogerna kommunicerar med föräldrarna samt vilka samverkansformer det finns i förskolan som erbjuder föräldrarna att delta i verksamheten. Tidigare forskning redogör för föräldrasamverkan mellan föräldrar och pedagoger. Föräldrasamverkan är att informera föräldrarna och att bemöta föräldrarna. De samverkansformer som beskrivs är daglig kontakt, dokumentation, föräldramöte samt föräldraråd. Även svårigheter i samverkan mellan föräldrar och pedagoger lyfts fram.SyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna arbetar för att skapa möjligheter till samverkan med föräldrarna.MetodUndersökningen genomfördes med kvalitativ metod med intervju som redskap. Fem pedagoger i fem olika förskolor intervjuades.ResultatI resultatet kom det fram att pedagogerna tycker att det är viktigt att ha ett gott bemötande till föräldrarna och att ta vara på föräldrarnas idéer. Pedagogerna tror mycket på den dagliga kommunikationen där de varje dag kan utbyta information så att små saker inte behöver bli stora. I undersökningen framkom det även olika samverkansformer som pedagogerna använder för att samverka med föräldrarna. Samverkansformerna är daglig kontakt, dokumentation, föräldramöte, föräldraråd och idélåda. Det framkom även svårigheter i samverkan mellan föräldrarna. / Program: Lärarutbildningen

Partnering är ett relativt nytt begrepp i byggbranschen med stora likheter i det som kallassamverkansentreprenad, men även i ersättningsformen löpande räkning med tak. Tanken är attkringgå onödiga konflikter och få ett konstruktivt samarbete mellan parterna i byggprocessen.Detta görs genom att man skapar en ny organisation byggd på förtroende och gemensammamålsättningar för att uppnå goda resultat i projektet. Detta ska resultera i attkompetensutnyttjandet optimeras och att man i och med den öppna ekonomin får en braöverblick på kostnader och resurser. Förhoppningsvis ska detta samarbete ge beställaren enbättre produkt till ett lägre pris.Det finns mycket erfarenhet, både från utlandet, men även inom Sverige om hur ettpartneringsamarbete ska bli framgångsrikt. NCC är en av de stora aktörer som helhjärtatsatsar på att driva och utveckla partnering. Byggprojekt innebär stora investeringar, och medstigande materialpriser är det av stor vikt att pressa de övriga kostnaderna och samtidigtleverera produkter av god kvalitet. Därför anses det mycket intressant att ta in beställarensåsikter och tankar för att se vilka punkter som är tillfredställande och vad som kan förbättras.Uppföljning av projekten är av stor vikt och NCC gör med jämna mellanrumkundundersökningar för att försäkra sig om att beställarna är nöjda. Denna rapport är enuppföljning av en sådan enkätundersökning och ska försöka ge en mer nyanserad bild genomintervjuer med fyra beställare. Med stöd av enkätundersökningen frågas de intervjuade omderas åsikter angående faktorer som workshopar, samarbete, öppenhet, kompetensutbyte,konflikter och resultat. De intervjuade, vilka alla har lång erfarenhet i byggproduktionen,tillåts ge sina åsikter och funderingar angående partnering. Dessa ska försöka speglas irapporten och jämföras med varandra.Samtliga beställare är överens om att partnering, tillsammans med de klassiska upphandlingsochentreprenadformerna, har ett berättigande i Sverige. Kompetensutbytet, den öppenhet ochkreativa anda de fått erfara från partneringsamarbetena värdesätts högt. Samtidigt ärprojektformen beroende av de individer som arbetar i den, och att dessa verkligen gör sittbästa att uppfylla de gemensamma målen. Detta tillsammans med att det bland de mindreaktörerna, och vissa beställare, saknas den kompetens och arbetsrutin som krävs förpartnering, gör knappast projekten problemfria. Sådant som risker och bra resultat ärfortfarande något alla måste anstränga sig för att uppfylla. Partnering är dock, för mångabyggnadsprojekt ett utmärkt verktyg för att uppnå detta. / Uppsatsnivå: C

Syftet med uppsatsen var att studera de olika problemtyper, lösningsstrategier och samarbetsformer som användes i grundskolans årskurs 4-6 vid arbete med problemlösning i matematik. För att genomföra studien observerades tre olika klasser; en årskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6. Lärarna i respektive klass intervjuades för att undersöka tankarna bakom den undervisning de bedrev.   De sorters problem eleverna arbetade med varierade och det gjorde även strategierna som de använde. De strategier som var mest frekvent förekommande var emellertid att rita bilder, gissa och pröva samt att välja en eller flera operationer att arbeta med.   Eleverna arbetade både enskilt, i mindre grupper och i helklass när de arbetade med problemlösning. Helst skulle alla dessa tre delar tillgodoses, ansåg flera av de intervjuade lärarna. / The purpose of this thesis was to study the different types or problems, strategies for solving and forms of cooperation used in Swedish elementary school grades 4-6 when working with problem solving in mathematics. Three different grades were studied in this thesis; one 4th grade, one 5th grade and one 6th grade. The teachers in each class were interviewed to study the ideas behind the teaching methods they were using.   The types of problems students worked with varied and so did the strategies that they used. The most frequent strategies, however, was to draw pictures, guess and try and select one or several operations to work with.   The students worked individually, in small groups and everyone in the class together, when they solved problems. Several of the interviewed teachers wanted all of these three forms of learning to be part of their teaching.

I förskolans styrdokument står det att förskolan ska samarbeta med hemmen för att främja barns utveckling och lärande. Det beskrivs inte hur det ska genomföras och därför har syftet med denna studie varit att skapa ökad kunskap om hur förskollärare och rektorer uppfattar samarbetet med vårdnadshavare i det dagliga arbetet i förskolan, samt undersöka vilken roll rektorer har i denna process. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod och insamlingen av data har skett via semistrukturerade intervjuer. I studien har verksamma förskollärare och rektorer intervjuats. Den teori som har präglat denna studie är den utvecklingsekologiska teorin. I resultatet framkommer att det finns fyra olika syften med samarbete. Det finns även olika sätt att genomföra samarbete på, där vissa samarbetsformer visar sig vara mer uppskattade än andra. Vidare finns en medvetenhet både från förskollärares och rektorns håll, om vad rektorn har för roll i samarbetet mellan förskola och vårdnadshavare.

<p>Problemformulering: Vilka samarbetsformer är avgörande för ett svenskt FoU – företags långsiktiga överlevnad på den svenska läkemedelsmarknaden?</p><p>Syfte: Författarna avser att genom en fallstudie analysera och utvärdera de samarbetsformer som är av betydelse för ett långsiktigt utvecklingssamarbete inom svensk läkemedelsindustri.</p><p>Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie av företaget Karo Bio AB. Uppsatsen är genomförd utifrån en kvalitativ ansats.</p><p>Teoretisk referensram: Teoriområdena har legat till grund för variablerna: Interaktion, Kommunikation och imageskapande samt Involvering.</p><p>Slutsats: Studiens resultat visar att ett svenskt medelstort företag på läkemedelsmarknaden bör samarbeta regionalt med universitet och kliniker för att möta marknadens specifika behov.</p>

Problemformulering: Vilka samarbetsformer är avgörande för ett svenskt FoU – företags långsiktiga överlevnad på den svenska läkemedelsmarknaden? Syfte: Författarna avser att genom en fallstudie analysera och utvärdera de samarbetsformer som är av betydelse för ett långsiktigt utvecklingssamarbete inom svensk läkemedelsindustri. Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie av företaget Karo Bio AB. Uppsatsen är genomförd utifrån en kvalitativ ansats. Teoretisk referensram: Teoriområdena har legat till grund för variablerna: Interaktion, Kommunikation och imageskapande samt Involvering. Slutsats: Studiens resultat visar att ett svenskt medelstort företag på läkemedelsmarknaden bör samarbeta regionalt med universitet och kliniker för att möta marknadens specifika behov.

This thesis examines an American form of partnering, Integrated project Delivery (IPD) for the purpose of implementing it in the Swedish construction industry. To do this the current Swedish standard of partnering, Samverkan, is compared to IPD. The cooperating company is In3prenör AB who are interested in IPD and want to establish if profitable elements can be implemented in their current modus operandi. The thesis was carried out in ten weeks. The thesis was limited to the implementation of IPD towards suppliers, sub- and joint contractors and has held a more speculative view towards employers. Methodically a literature study was done to collect data and knowledge about IPD. Through an interview study data was collected from key figures in two partnering projects who all had previous experience with partnering. From this data a status analysis was done for the purpose of comparing IPD and Samverkan. The results showed that the respondents have had positive experiences with partnering. The majority group of respondents feel partnering results in a nicer working environment and a best-for-project mindset. The respondents held the view that Samverkan is "merely nice words" but the results prove otherwise. The thesis concludes that the primary differences lie in IPD's more complete framework and Samverkan's softer values. The relationship between buyer and main contractor needs to be reworked on the contractual level. Based on the interviews, the authors believe that there is much to be gained through long-term relationships. At the start of new project, the desired results can then be advanced rather than re-established.

No description available.

Inom revision blir automatisering allt mer förekommande. “Revisionsrobotar” tenderar i ettglobalt perspektiv att ta över arbetsuppgifter och tidigare studier belyser att det blir viktigt attmedarbetarna kan tillföra affärsvärde för klienten. Människors arbetsuppgifter ersätts aveffektivare arbetssätt, vilket leder till omformulerade krav som anpassas till nutidensutmaningar. För framtida revisorn kommer granskningsarbetet antagligen att uppta mindre tidoch förtroende- och värdeskapande rådgivning blir mer viktigt. Syftet med studien är därföratt undersöka om digitalisering har en positiv eller negativ påverkan på revision, revisornsroll, relationer inom revisionsteam samt relation mellan revisor och klient med inriktning påkommunikation och samarbetsformer. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metodanvänts, i form av intervjuer med revisorer.Studiens teoretiska referensram beskriver revisorns roll, revisionsprocessen, relationer inomrevisionsteam samt relation mellan revisor och klient. Studien redogör respondenternas egnaerfarenheter om digitaliseringens påverkan på deras arbete. Intervjuerna med revisorernastyrker uppfattningen om att revision påverkas på flera olika sätt av digitalisering.Kommunikation och samarbetsformer visas vara fundamentala byggstenar för revisornspraktiska arbete. Framförallt indikerar studiens resultat att det finns andra faktorer ändigitalisering som har betydande effekter på revisorns arbete, associerat till lagförändringar.Studiens resultat indikerar att mail ökar hela tiden, vilket har negativa påföljder eftersomrelationen mellan revisor och klient blir mer distanserad då digitaliseringen bidragit till färreklientmöten och telefonsamtal. Studiens slutsats visar att digitalisering har bidragit till attsamarbetsformerna har blivit mer flexibla på så sätt att revisorer inte är platsberoende.Revisorer kan sitta och arbeta var som helst i världen då de flesta granskningsprogram äronlinebaserade vilket stärker revisionsteamen. Förslag till vidare forskning bör vara attintervjua både klienter och revisorer för att få ett bredare perspektiv. Studiens empiriskamaterial betonar att det är en nödvändighet att revisionsbyråerna ska vara digitaliserade för attvara konkurrenskraftiga. Därför bör framtida forskning undersöka om revisionsbyråer kanavstå från digitalisering eller om det är ett krav som följer av exempelvis lagstiftning. / Inom revision blir automatisering allt mer förekommande. “Revisionsrobotar” tenderar i ett globalt perspektiv att ta över arbetsuppgifter och tidigare studier belyser att det blir viktigt att medarbetarna kan tillföra affärsvärde för klienten. Människors arbetsuppgifter ersätts av effektivare arbetssätt, vilket leder till omformulerade krav som anpassas till nutidensutmaningar. För framtida revisorn kommer granskningsarbetet antagligen att uppta mindre tid och förtroende- och värdeskapande rådgivning blir mer viktigt. Syftet med studien är därför att undersöka om digitalisering har en positiv eller negativ påverkan på revision, revisorns roll, relationer inom revisionsteam samt relation mellan revisor och klient med inriktning på kommunikation och samarbetsformer. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metodanvänts, i form av intervjuer med revisorer. Studiens teoretiska referensram beskriver revisorns roll, revisionsprocessen, relationer inom revisionsteam samt relation mellan revisor och klient. Studien redogör respondenternas egna erfarenheter om digitaliseringens påverkan på deras arbete. Intervjuerna med revisorerna styrker uppfattningen om att revision påverkas på flera olika sätt av digitalisering. Kommunikation och samarbetsformer visas vara fundamentala byggstenar för revisorns praktiska arbete. Framförallt indikerar studiens resultat att det finns andra faktorer än digitalisering som har betydande effekter på revisorns arbete, associerat till lagförändringar. Studiens resultat indikerar att mail ökar hela tiden, vilket har negativa påföljder eftersom relationen mellan revisor och klient blir mer distanserad då digitaliseringen bidragit till färre klientmöten och telefonsamtal. Studiens slutsats visar att digitalisering har bidragit till att samarbetsformerna har blivit mer flexibla på så sätt att revisorer inte är platsberoende. Revisorer kan sitta och arbeta var som helst i världen då de flesta granskningsprogram är onlinebaserade vilket stärker revisionsteamen. Förslag till vidare forskning bör vara att intervjua både klienter och revisorer för att få ett bredare perspektiv. Studiens empiriska material betonar att det är en nödvändighet att revisionsbyråerna ska vara digitaliserade för att vara konkurrenskraftiga. Därför bör framtida forskning undersöka om revisionsbyråer kan avstå från digitalisering eller om det är ett krav som följer av exempelvis lagstiftning.