Denna undersökningen ämnar besvara hur gymnasielärare i samhällskunskap implementerar kunskapskravet om de mänskliga rättigheterna, som alla elever ska ha kunskap om efter avslutade kurser i samhällskunskap. Undersökningen grundar sig i kvalitativa intervjuer, där fem lärare besvarar frågor kring i vilken utsträckning de implementerar kunskapskravet och vilken relation de har till olika perspektiv på mänskliga rättigheter. För att analysera resultatet har en implementeringsteori använts, med ett fokus på läraren som närbyråkrat, alltså en person som ansvarar för implementeringen av politiska beslut i vardagen. Undersökningen visar att det finns en implementeringsproblematik som lärarna i viss mån var medvetna om, men detuppdagades även problematik vid implementeringen som lärarna gav uttryck för, för att inte veta. Resultatet visar att problematiken uppstår då läraren inte har de resurser,främst i form av tid för att implementera kunskapskravet om de mänskliga rättigheterna. Ytterligare aspekter som påverkar är lärarens perspektiv på mänskliga rättigheter, eller snarare vilka perspektiv de inte har, men även lärarens stora tolkningsutrymme av styrdokumenten.

I denna kvalitativa intervjustudie har syftet varit att undersöka hur fem gymnasielärare i samhälls­kunskap förhåller sig till de egna åsikterna i undervisningen om politik och politiska frågor. Huruvida lärare bör vara transparenta eller förtegna med sina personliga politiska åsikter i under­visning förefaller vara en fråga i vilken meningarna går isär. Studien har syftat till att genom empirin explicitgöra de olika hållningar som lärarna intar i undervisningen och hur dessa motiveras av lärar­na. Vidare har lärarnas uppfattningar om hur de olika hållningarna påverkar undervisningen och elevernas politiska uppfattningar undersökts. Ásgeir Tryggvasons använder begreppen objektivitet och neutralitet för att beskriva hur lärare kan förhålla sig till de personliga åsikterna i under­visningen. Dessa begrepp graderas i stark och svag. Neutral är den lärare som är förtegen med de egna åsikterna i undervisningen. En objektiv hållning är liktydigt med en lärare som är transparent med vad denne tycker men som bedriver en allsidig undervisning. Dessa hållningar har fungerat som det teoretiska ramverket för uppsatsen och har använts som ett verktyg för kodning och tema­tisering av det empiriska materialet. De hållningar som explicitgjorts hos de enskilda lärarna visar på en mångtydighet och komplexitet. Samtliga lärare, förutom en, diskuterade för- och nackdelar med både en starkt neutral och en svagt neutral hållning. De undersökta lärarna har utifrån sina övergripande hållningar sorterats in i tre olika grupper. Två av lärarna föredrog en starkt neutral hållning i kombination med en starkt objektiv hållning. Den andra gruppen består också av två lärare, vars hållningar kan etiketteras som starkt objektiva men svagt neutrala. En av de undersökta lärarna har fått utgöra en egen kategori. Denne har en svagt neutral hållning och den objektiva hållningen kan beskrivas som kluven mellan både stark och svag objektivitet.

This degree project purpose was through a text analyze to see what democracy views the senior year students in a Swedish high school showed in an essay assignment in social studies. The theoretical starting point was Agneta Bronäs (2000) democratic modells: democracy as a decision method, liberty democracy and collective democracy. Throughout these modells the result was analyzed and categorized after the students democracy views. The questions that the studie emanated from was : Which democracy view is prominent in the students essays? Does the students democracy views correspond with the result in previous research of  textbooks and teaching? What can social issues in social studies tell us about their democracy views? The result showed that most of the students, contrarily the previous research, had either a liberty democratic- or a collective democratic view. This result could be explained seeing the Swedish school seems to be giving the students an education because the Swedish society is a solid phenomenon. I relied on a collective participants throughout my elections and a solidarity when it comes to resource allocation. The result that was unexpected was the high number of students that showed a liberty democracy value in their essays, in these essays the liberty democracy was mostly shown through their view on individualism towards the society. The result could be used to evaluate the social studies curriculum - and in this degree project it is shown that the senior students in Swedish high school have obtained a critical and individual view on democracy and society.

The curriculum for civics studies presents the three disciplines political science, political economy and sociology as the three pillar-stones for civics studies. Previous research shows that political science and political economy are the most prominent disciplines and therefore the sociology are at risk to be neglected in civics studies education. In a world where we struggle with many social issues and where the globalisation and digitizing gives us new challenges which we are unfamiliar with, it may be more important than ever that we are provided with tools that can help us understand ourselves and other people around us. The sociological discipline may work as a tool in civics studies to help promote this understanding. The purpose with this study is to investigate what perception of the sociological discipline teachers in civics studies has and how they say that they implement the sociology in their own civics studies education. To reach this purpose five interviews were made with civics studies teachers in upper secondary school. The material from these interviews were then analysed in relation to classical sociological theories in an attempt to compare these to the teacher’s perception of the sociological discipline. Some conclusions that can be drawn from this study is that there’s a rather big variety between the teachers when it comes to their perception of the sociological discipline. Furthermore the teacher’s answers regarding sociology were rather diffuse which can be interpreted as the result of a lack of knowledge regarding the sociological discipline. The answers that involved sociology with concrete examples of the relation and influence between individuals and social structures shows most resemblance to the classical sociological theories. These perspectives are only present in three of the five teacher’s perceptions and only in limited parts of the interviews. The vagueness in curriculum for civics studies along with the tradition to favour political science and political economy is pointed out as explanations to why there’s such a variety and vagueness in the perceptions of the sociological discipline in civics studies. / I styrdokumenten för samhällskunskapsämnet presenteras de tre disciplinerna statsvetenskap, nationalekonomi och sociologi som ämnets främsta utgångspunkter. Tidigare forskning visar på att statsvetenskap och nationalekonomi är de discipliner som prioriteras högst och den sociologiska disciplinen riskerar därför att hamna i skymundan i samhällskunskapsundervisningen. I en värld där vi brottas med många samhällsproblem och där globaliseringen och digitaliseringen ger oss nya utmaningar som vi inte varit med om tidigare kan det vara viktigare än någonsin att vi får redskap för att lära oss förstå oss själva och våra medmänniskor. Den sociologiska disciplinen kan fungera som ett verktyg i samhällskunskapsundervisningen för att främja denna förståelse hos våra elever. Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning samhällskunskapslärare på gymnasiet har om den sociologiska disciplinen i samhällskunskapsundervisningen samt hur de beskriver att de arbetar med den sociologiska disciplinen i sin egen undervisning. För att nå detta syfte genomfördes fem kvalitativa intervjuer med samhällskunskapslärare på gymnasiet. Empirin från dessa intervjuer relaterades sedan till klassiska sociologiska teorier för att undersöka om lärarnas uppfattning om och beskrivning av arbetet med den sociologiska disciplinen överensstämmer med de klassiska sociologiska teorierna samt om, och på vilka sätt, lärarnas svar skiljer sig från dessa. Några slutsatser som kan dras är att det finns en relativt stor variation i lärarnas uppfattningar om och beskrivning av arbetet med den sociologiska disciplinen. Ytterligare en slutsats som kan dras är att lärarnas svar över lag är relativt diffusa vilket skulle kunna tolkas som att det saknas kunskaper kring vad den sociologiska disciplinen faktiskt innebär. De uttalanden som handlar om sociologi utifrån konkreta exempel på samspelet och påverkansfaktorerna mellan individ och samhälle ligger närmast de klassiska sociologiska teorierna. Dessa resonemang finns dock endast hos tre av de fem respondenterna och endast i vissa uttalanden. Styrdokumentens öppna formuleringar kring den sociologiska disciplinen i kombination med en ämnestradition som premierat disciplinerna statsvetenskap och nationalekonomi framför den sociologiska disciplinen pekas ut som förklaringar till de diffusa och varierande uppfattningar som finns gällande den sociologiska disciplinen i samhällskunskapsundervisningen.

Structured Academic Controversy (SAC) är en internationellt beprövad metod för att bedriva deliberativa samtal om samhällsfrågor i skolan. SAC har dock inte beforskats i svensk kontext tidigare. Examensarbetet syftar till att få kunskap om högstadielärares erfarenheter av den deliberativa diskussionsmodellen SAC i ämnet samhällskunskap. Studien bör förstås i relation till att utreda SAC:s möjligheter, utmaningar och problem som didaktisk metod i ämnetsamhällskunskap och SAC:s potential i förhållande till läroplanens övergripande mål och riktlinjer. Empirin har samlats in genom intervjuer med två lärare som testat SAC efter vårt lektionsupplägg i totalt fem klasser. Resultatet visar att SAC kan vara en lämplig metod i samhällskunskapsundervisningen, då den potentiellt utvecklar ämnesspecifika förmågor och kunskaper samt ett bättre samtalsklimat och ett ökat elevdeltagande. Den största utmaningen med metoden är lärarnas brist på tid ur olika aspekter. Främst gäller det lärarnas behov av tid till förberedelse samt bristen på undervisningstid.

The purpose of this study has been to investigate how the activity with causal linking words may contribute to developing pupils' oral reasoning skills in small groups. The empirical data has been collected through two qualitative research methods: open but passive observations and group interviews. The result has been analysed based on the presented theories and previous research. To investigate this purpose, two questions were formulated:  How can working with causal terms in combination with small group discussions help to develop pupils' oral reasoning skill? What is the significance of the interaction between the pupils for the way they work?  The activity used in the intervention, where the pupils had to put sentences together by placing concept cards and arrows, takes off in relevant previous research and the concept of collaborative support.  The result of the study indicates that the pupils feel that their causal reasoning is positively affected, by using linking words to develop their reasoning in small groups. However, there is still a need for pupils to learn about the meaning of linking words, and how to use them in the correct context.

Det finns få studier som har undersökt gymnasielevers muntliga deltagande i ämnet samhällskunskap. Den här uppsatsens syfte är således att undersöka gymnasieelevers upplevelse av att svara på samhällskunskapslärares frågor. I tidigare forskning har främst observationer och elevintervjuer använts som metod för att undersöka gymnasielevers muntliga deltagande. Den här undersökningen kommer istället att genomföras med hjälp av enkäter med både flervalsfrågor och fritextfrågor. De 80 deltagande eleverna fick svara på totalt sju frågor om deras muntliga deltagande i ämnet samhällskunskap. Resultatet visade tydliga skillnader mellan könen, generellt anser sig pojkar vara mer muntligt aktiva i jämförelse med hur flickorna upplever sitt muntliga deltagande. Det finns också skillnader mellan könen när det gäller bakomliggande faktorer till varför man inte svarar på lärarens frågor. Flickornas vanligaste anledning till att de inte svarar på lärarens frågor är obehaget kring att prata inför grupp. Pojkarna uppger att ork och motivation är den vanligaste anledningen till uteblivna svar. Resultaten visar också att fler faktorer än kön spelar roll, såsom betyg och trygghet i gruppen. Slutsatsen är därför att kön och dess könsmönster är en avgörande faktor till elevers muntliga deltagande, men det finns fler orsaker till att elever väljer att vara tysta på samhällslektionerna. / There are few studies exploring high school students’ oral participation in the classroom. This essay aims to cover these gaps by exploring why high school students do not answer their teacher’s questions in class. In previous studies, observations and student interviews have mainly been used as method to explore high school students’ oral participation in the classroom. Thus, this essay will instead be based on surveys including both multiple choice questions and free text questions. The 80 students who participated in the survey were asked to answer seven questions in total regarding their oral participation during lectures of society knowledge. The result showed significant differences between the sexes, in general do boys perceive themselves as more orally active in the classroom compared to how girls perceive themselves. Further, there are differences between the sex regarding the reasons to why the students are not answering the teacher’s questions. The most common reason for why girls do not answer the teacher’s questions is a perceived discomfort when talking in front of a group. The most common reason why boys are not answering the teacher’s questions is due to lack of commitment and motivation. The result also shows more factors than just the sex affects the oral participation, for example the grades and the perceived level of trust within the group. Finally, the conclusion is made that sex and gender stereotypes is a crucial factor to the quantity of students’ oral participation in classroom, however there are more reasons as well to why students stay silent.

I den här uppsatsen utforskar jag samhällskunskapslärares upplevelser av misslyckanden i sin yrkesutövning. Jag identifierar en slags kunskapslucka rörande misslyckanden där jag ser ett behov av att diskutera känsliga upplevelser. Jag vill dessutom undersöka om det finns specifika aspekter kring misslyckanden som berör just samhällskunskap. Det övergripande syftet är att synliggöra och beskriva samhällskunskapslärares upplevelser av misslyckanden i sin yrkesutövning. Jag intervjuar fem samhällskunskapslärare som undervisar på gymnasiet utifrån en kvalitativ forskningsansats. Jag använder mig av ostrukturerade djupintervjuer och analyserar empirin på basis av ett relationellt pedagogiskt ramverk och teori om sårbarhet. Resultaten indikerar att lärare upplever sig misslyckade i samband med relationer till elever, klassrumssituationer som man inte upplever sig kunna hantera samt klassdiskussioner som går emot skolans värdegrund. Förklaringarna som samhällskunskapslärarna ger sträcker sig mellan individuella och strukturella anledningar till sina upplevda misslyckanden. Empirin diskuteras utifrån det teoretiska ramverket och placeras i en brokig forskningsposition som tangerar samhällskunskapsdidaktik, professionsforskning och studier om misslyckanden, sårbarhet och otillräcklighet. / In this paper the overall aim is to explore social science teachers’ experiences of failure within their exercise of profession. I identify a gap of knowledge regarding failures where I see a need for a discussion about sensitive experiences. I also want to explore if there are any specific aspects regarding social science. I interview five upper secondary social science teachers within a qualitative scientific approach. I conduct unstructured in-depth interviews and analyze the data on the basis of a relational pedagogical theoretical framework and theory about vulnerability. The results indicate that teachers experience failure with regards to relationships with students, classroom situations they experience they cannot handle and classroom discussions who oppose the value-system of the school. The explanations the teachers give stems from both individual and structural reasons with regards to their perceived failures. The data is discussed through the theoretical framework and is placed within a motley research position which touches upon social science didactics, professional research as well as studies about failures, vulnerability and inadequacy.

The purpose of this study is to reach a deeper understanding of what constitutes the critical approach, this by exploring the variations of teachers’ perceptions of the critical approach, specifically teachers of Social Studies at Swedish Upper Secondary School. The critical approach is expressed in Curriculum for the Upper Secondary School (2011) under the section Aim of the subject for Social Studies. The importance of a critical approach is seen in the light of the development of digitalization and the extent of the flow of information. Teachers have a vital role in how the curriculum is interpreted; interpretations which in turn are significant for how it is put into practice in their teaching. Accordingly, I argue that this requires surveys were teachers’ perceptions of the curriculum are distinguished. The research questions in this study are: I) how do teachers in Social Studies at Swedish Upper Secondary School perceive the critical approach? II) What didactic methods are used in teaching to develop students’ critical approach? This study applies a phenomenographic method and theory, which is based on examining different perceptions of phenomena, in this case the critical approach. To distinguish the different perceptions of the phenomena in question, four teachers in Social Studies have been interviewed. The aim of a phenomenographic study is to establish description categories that capture the inherent core of different perceptions of phenomena and the variations between them. The study results in three description categories: I) a critical approach as a result of scientific assessment and credibility examination, II) a critical approach as a recurring process of reflection regarding individual and context and III) a critical approach as expressed through active participation and meaningful social life. The result reveals that there are different ways of perceiving a critical approach in Social Studies at Swedish Upper Secondary Schools, which affects how it is taught in the classroom.

Vi har skrivit en kunskapsöversikt med syftet att undersöka om och hur lärares kunskaper- och undervisning om hållbar utveckling skiljer sig. Vi ville undersöka om skillnaderna har betydelse för den holistiska undervisning som ESD förespråkar. Därför undersökte vi även vad skillnaderna innebär för det holistiska perspektivet i ämnesintegrerade samarbeten. Metoden har inneburit att söka efter forskning i databaserna ERC, ERIC och SwePub vilket resulterade ifyra forskningsstudier. Tre av studierna undersöker lärarnas undervisning och en av studierna lärarnas kunskaper. Samtliga studier är genomförda i en svensk kontext. I resultatdelen behandlas bl.a. lärares kunskaper om hållbar utveckling, metoder i undervisningen samt vilken betydelse skillnader i lärares undervisning har i ämnesintegrerade samarbeten. I slutdiskussionen görs en summering av resultatet i relation till kunskapsöversiktensfrågeställningar. Slutsatsen innebär att både lärares kunskaper och metoder kan skilja sig och påverka möjligheterna för en holistisk undervisning. Samtidigt innebär skillnaderna en potential att främja en holistisk förståelse genom ämnesintegrerade samarbeten. Det förs även en diskussion om yrkesrelevansen för samhällskunskapslärare samt metod och urval. Ett resultat av sökprocessen är att samhällskunskapslärares undervisning i hållbarhetsfrågor inte har undersökts vilket används för att motivera framtida forskning.