En stor fråga i skolans värld är vilken kunskap eleverna ska undervisas på och hur eleverna ska utvecklas. En annan fråga är hur lärare ska bedöma eleverna för att försäkra sig om att ämneskunskap och ämnesförmågor som att tillämpa, analysera och värdera begreppskunskapnår fram till eleverna.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skriftliga provfrågor ställs inom ämnet samhällskunskap på gymnasienivå. Vidare vill jag titta på vilka kunskaper kommer till uttryck i skriftligt prov. Studien kombinerar kvantitativ och kvalitativ metoder för att undersöka lärarens uppfattning om vilka kunskapsformer som dominerar i skriftliga prov och uppfattningar om denna typ av prov. Resultatet visar beroende på vilket område/ moment som ska examineras varierar kunskapsformer från faktakunskap, begreppskunskap till förståelse och analysförmågan. Resultatet visar även att fokus på vilka kunskaper ska testas beror på vilken betygsnivå eleven testas på. Vid betyget E-nivå är fokus på att förklara fakta och begrepp medan på C-nivå och A-nivå ligger fokus på att förstå, redogörelse och analyserande frågor.

EU is an integral part of Sweden's social studies syllabus for both secondary and upper secondary school. Early on, these students will learn how EU's various institutions cooperate with each other to make certain decision and how these decisions affect us in our daily lives. Yet, prior research has proven, despite being so important, that EU education in Sweden is quite faulty due to focusing too much on one dimension of political knowledge, as proven by Peter Wall's dissertation (2011) and a report from Swedish National Agency for Education (2007). While it would be interesting to see if this rings true today, this paper had a different aim. This paper examined what type of EU educational content was used by previous researchers in their own studies. The aim was to create an overview of what kind of EU educational content has been used in previous research and show if a dimension of political knowledge tends to be prioritised over others. In order to conduct this study, a systematic literature review was used as a method. Research articles were collected through databases and manual searches. The content of these articles were then analysed and categorised based on three political dimensions: Polity, policy, and politics. Seven articles were analyzed in total, and the results showed that polity tended to be on the forefront whereas the other dimensions were not equally present. Furthermore, the political knowledge within these dimensions tended to be related to the processes within EU and what the individual institutions do. Meanwhile, EU's collaboration with non-EU members alongside with individuals' and organisations' possibility to influence EU political decisions were not present. In short, facts about the framework of EU och how it works within is put on the forefront while how we might influence EU in various way is put in the background. These findings may have implications for schools, teacher, students, and educational science within this field.

Studiens syfte är att ta reda på de tankar och förhållningssätt grundskollärare har om demokratifostran och språklig kompetens i sin undervisning, samt att undersöka ett samband mellan de två. Studien använder en metodkombination och datainsamlingen sker med hjälp av en online-enkät som sänts ut till 44 skolor. Data analyseras med hjälp av tre teoretiska utgångspunkter; Vygotskijs teori om zonen för den närmaste utvecklingen och hans teori om begreppsutveckling; Bernsteins teori om begränsad och utvecklad språkliga koder samt Biestas teori om utbildningens funktion i samhället. Lärarnas svar visar att de värderar demokratifostran högt i sin undervisning och är måna om sina elevers nuvarande och framtida möjligheter att delta aktivt i det demokratiska samhället, för att både bidra till samhället och att påverka den egna situationen. Svaren visar även att lärarna värderar språklig kompetens högt som tillgång till ett demokratiskt deltagande. De ser även ett meningsfullt samband mellan elevers socioekonomiska eller kulturella bakgrund och demokratiska deltagande, samt visar en hög användning av språkutvecklande undervisningsstrategier för att stötta eleverna. Studien visar att lärarna anser sig utföra ett viktigt och aktivt arbete i motarbetandet av segregation och utanförskap i samhället, dock återstår resultaten av deras arbete, att se.

Economics is included as a central part off all society-oriented education from early years of primary school up to upper secondary school. The school´s economics teaching has an important role when it comes to supporting students to be able to understand and deal with economic issues, which makes it relevant to investigate how the teaching enables the development of economic competence in social studies.  The purpose of this study has been to investigate how teachers enable pupils ‘development of economic competence in social studies subject for grades 4-6, what subject related priorities teachers make in social studies, what purpose teachers describe the teaching with focus on personal finance is carried out in the subject. The investigation was conducted with a qualitative approach through semi-structured interviews as a method. Seven respondents participated in the survey, all who are active teachers in the subject of social studies in grades 4-6. The empiricism of the study has been used together with previous research based on the theoretical perspectives of pragmatism and the socio-cultural perspective on learning to analyze and discuss the results and the respondents statements. The results of study show that economics education and its subject content have a strong relevance in social studies, especially when it comes to developing young people´s ability to take responsibility, manage and be able to make conscious financial decisions both here and now and later as adult citizens. The results also show that the participating respondents include everyday content in their teaching where students themselves try, investigate and discover problems that need to be confronted and dealt with by reconsidering different ideas. It indicates that the participating respondents want to enable students, to become familiar with develop abilities to reflect, analyze and be critical in their thinking, which are important characteristics of an active, responsible and economic citizen. A conclusion that can be drawn based on the results of the study is that economic education in general and particularly personal finance are important parts and should be prioritized in social studies. Especially based on the school´s long-term goal, to support young people to understand, manage and make decisions about financial matters, both here and now and in the future as responsible adults with financial competence.

Värdegrundsuppdraget är ett av skolans huvuduppdrag och syftar till att fostra goda demokratiska medborgare. Elever ska inom samhällskunskapsämnet ges möjlighet att inhämta värden som främjar ett samhälle med demokratiska processer, acceptans för varandras olikheter och inkludering i beslutsfattanden. Läraren har en betydande roll för att utforma ett fungerande värdegrundsarbete och studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med värdegrundsuppdraget i samhällskunskapsämnet. Syftet uppfylls utifrån frågeställningar gällande arbete med värdegrundsuppdraget samt utmaningar och möjligheter med det. Studien riktar sig mot ämnet samhällskunskap i årskurserna 4–6. Det beskrivs utifrån ett lärarperspektiv och tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ur en läroplansteori. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där datainsamlingen skett med semistrukturerade intervjuer med sju verksamma lärare. Den data som samlades in transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på flera tolkningar av hur ett arbete med värdegrundsuppdraget kan se ut och viktiga faktorer för att det ska kunna möjliggöras. Det framkom också viss problematik med värdegrundsuppdraget som lärare upplevt under sina verksamma år. Dessa svar har satts i relation till tidigare forskning gällande värdegrundsuppdraget och arbetet med det, som går att läsa om i resultatdiskussionen. Lärarnas uppfattning av värdegrundsuppdraget var relativt lika och utgjorde en intressant aspekt av uppdraget med sina utmaningar och möjligheter. Det kan vara viktigt att ta i beaktning vid utformning av ett värdegrundsarbete för att fostra morgondagens demokratiska medborgare. / The Fundamental Values Education is one of the school's main missions and aims to raise good democratic citizens. Within the social studies subject, students must be given the opportunity to obtain values that promote a society with democratic processes, acceptance of each other's differences and inclusion in decision-making. The teacher has a significant role in designing a good value-based work and the purpose of the study is to contribute knowledge about how teachers work with the Fundamental Values Education in the social studies subject. The purpose is fulfilled based on question formulations related to work with the Fundamental Values Education as well as challenges and opportunities with it. The study is aimed at the subject of social studies in grades 4–6. It is described from a teacher's perspective and takes its starting point from a socio-cultural perspective and a curriculum theory. The study has been carried out using a qualitative method where the data collection took place with semi-structured interviews with seven teachers. The data that was collected was tran- scribed and analyzed with a qualitative content analysis. The result showed several interpretations of how work with the Fundamental Values Education can look like and important elements to make it possible. There was also some problem with the Fundamental Values Education that teachers experienced during their working years. These answers have been put in relation to previous research regarding the Fundamental Values Education and the work with it, which can be read about in the results discussion. The teachers' perception of the Fundamental Values Education was relatively similar and constituted an interesting aspect of the assignment with its challenges and opportunities. It can be important to consider when designing a Fundamental Values Education to raise tomorrow's democratic citizens.

Min avsikt har varit att utforma ett arbetsmaterial som ett komplement till de läromedel som finns idag. Det viktigaste för mig har varit att försöka utgå från elevernas intresse och fånga deras nyfikenhet, att erbjuda stor variation på uppgifter och arbetssätt och att sedan arbeta vidare med deras egna frågeställningar, men utifrån vissa givna uppgifter. Frågan varför blir central i ett reflekterande arbetssätt. Jag har gjort ett jämförelsememory, där paren konstrueras med bilder från Indien och Sverige, det vill säga en bild från Sverige och en från Indien, föreställande liknande situationer eller föremål. Detta är utformat utifrån teorier om vi-och-dom-känsla, elevernas olika lärstilar, Gardners teorier om De sju mänskliga intelligenserna och multipla intelligenser, lärarnas möjlighet att nyttja sitt frirum i läroplanen samt kursplaner i framförallt bild, geografi, samhällskunskap och svenska. För att få lite insikt i hur eleverna mottar och tolkar bilderna valde jag att göra en enkät till elever i årskurs fem och sex. Utifrån elevernas arbete med enkäten utformade jag sedan fler uppgifter till ett större antal bildpar, och ett jämförelsememory med tillhörande arbetsuppgifter blev den färdiga produkten. Arbetet består därför av två delar; dels jämförelsememoryt och dels en analys av hur detta är tillverkat och utformat.

This study is written in the light of the ongoing debate in Sweden about the school's purpose, and the political will to enhance the schools focus on factual and subject knowledge. This study aims to explain how this purpose can be read in today's syllabus for the civics subject for school years 4-6. It also intends to explain how this purpose has developed since 1980. This is done by using an ideal type analysis together with professor Gert Biestas theoretical framework, where he distinguishes three functions of education; qualification, socialisation, and subjectification. Qualification refers to the educational purpose to mediate knowledge in preparation for a future working life, socialisation to integrate the pupils into existing cultural-, social- or political orders and subjectification about promoting the pupils autonomy. The results show that today's syllabus for the civics subject is primarily focussed on the qualification function, while the socialisation- and subjectification functions are less apparent. Further, it shows that the syllabuses for the civics subject have developed since 1980. From a syllabus mediating qualification and socialisation equally, to today's focus on qualification. The analysis also shows that in some cases there are conflicts between the functions. These conflicts have however decreased in the syllabuses since 1980.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan läroplaner och läroböcker för samhällskunskap på gymnasienivå över tid utifrån hur hållbar utveckling framställs. Utbildning för hållbar utveckling har fått en mer betydande roll till samhällskunskapsundervisningen utifrån de globala målen för Agenda 2030, specifikt delmål 4.7. Utgångspunkten för uppsatsen är att en behandling av de tre dimensionerna för hållbar utveckling (ekonomi, sociala och miljö) genom en pluralistisk undervisningstradition utgör en utbildning för hållbar utveckling. Metoderna som används är en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ diskursanalys. Det valda materialet är två läroplaner, lpf94 och Gy11, och åtta läroböcker i samhällskunskap på gymnasienivå från 1997–2021. Resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen har visat att det finns en skillnad i vilken utsträckning som läroböckerna behandlar de olika dimensionerna samt hållbar utvecklingsbegreppet. Vidare har det procentuella omfånget i läroböckerna som behandlar hållbar utveckling ökat över tid. Miljödimensionen av hållbar utveckling är det som behandlas mest i läroböckerna. Resultatet från den kvalitativa diskursanalysen visar att det inte går att dra en slutsats om det har skett en gemensam förändring i vilken undervisningstradition läroböckerna behandlar över tid. Den pluralistiska traditionen är mer förekommande i de senare upplagorna och generellt behandlar läroböcker från samma bokserie samma traditioner över tid. Läroplanerna, Lpf 94 och Gy11, är lika i den mån att båda förespråkar ett pluralistiskt förhållningssätt. Läroplanerna skiljer sig mest åt i hur ämnet samhällskunskap behandlas där Gy11 är den som behandlar hållbar utveckling som ämnesinnehåll. I resultatet från jämförelsen mellan läroplanerna och läroböckerna så determinerar inte läroplanernas innehåll vad som kommer behandlas i läroböckerna i relation till de selektiva undervisningstraditionerna samt hållbar utvecklingsbegreppet. Undersökningen synliggör de olika läroböckernas brister och styrkor och kan hjälpa lärare att se vad de ska leta efter när de väljer läroböcker för undervisning om hållbar utveckling i samhällskunskap. Angående resultatet så kan inte denna uppsats förklara hur läroboksanvändningen ser ut i praktiken. Däremot går det att göra teoretiska ställningstaganden angående hur läroböcker och läroplanerna påverkar hur lärare kan förhålla sig till undervisning av HU utifrån ramfaktorteori och undervisning som meningserbjudande.

Denna studie undersöker vad det finns för bakomliggande faktorer för lärare att lyfta kontroversiella frågor i klassrummet samt hur lärare undervisar om kontroversiella frågor. Studien är en genomförd litteraturstudie som utifrån tre utvalda databaser undersöker och analyserar olika utvalda akademiska artiklar. Artiklarna har valts ut via ett indexsystem och resultatet har redogjorts för genom en tematisk analys. Majoriteten av de använda akademiska artiklarna består av forskning som ägt rum på grundskolan och i västvärlden. Studien visar att underliggande faktorer som skolans administration, lärares utbildning samt lärarens moraliska kompass påverkar om läraren väljer att lyfta kontroversiella frågor i sin undervisning. Resultatet visar även att lärarens ordval, relation till eleverna samt klassrumsklimatet på skolan eller i klassrummet påverkar undervisningen inom kontroversiella frågor.

I denna studie studeras vilket innehåll som inkluderas i de nationella proven i samhällskunskap förårskurs 9 mellan åren 2013 och 2016, och vad det kan säga om syftet med innehållet. Syftet medstudien är att studera de kunskapsideal som kommer till uttryck i de nationella proven isamhällskunskap, med ett särskilt fokus på aktualiteter som ett innehåll i ett kunskapsideal, i relationtill konkurrerande kunskapsideal. Materialet som används i studien är frågorna i de nationellaproven i samhällskunskap från åren 2013 till 2016. De teoretiska utgångspunkterna för studien ärutbildningsfilosofier, organisationsprinciper och traditioner i samhällskunskapsämnet i fråga ominnehåll och syfte. Utifrån dessa har de analytiska verktygen skapats, de olika kunskapsidealen.Dessa är det fostrande kunskapsidealet, det vetenskapliga kunskapsidealet och detdemokratiska/medborgerliga kunskapsidealet. En textanalys har använts för att analysera materialetoch undersöka mening. Meningen, det vill säga syftet med inkluderingen av ett visst innehåll,undersöks med hjälp av kunskapsidealen nämnda ovan. Resultaten för studien visar att det innehållsom inkluderas i proven bekräftar det innehåll som forskningen säger är den allra vanligaste iskriftliga prov. Detta är bland annat samhällsekonomi och Sveriges styrelseskick. Utöver dettainkluderades även innehåll som bland annat behandlar demokrati och demokratiska värden,samhällsfrågor, lag och rätt, källkritik och mänskliga rättigheter. Det vetenskapliga kunskapsidealetkommer till uttryck i nästan all typ av innehåll. Detta visar på ett prioriterande av mätbar kunskapoch ett vetenskapligt förhållningssätt i skolan som kan relateras till de nuvarande styrdokumenten.Resultatet visar även att när aktualiteter används återfinns dessa i de frågor där detdemokratiska/medborgerliga kunskapsidealet kommer till uttryck. Detta innebär att aktualiteterparas ihop med innehåll vars syfte är att testa elevers medborgarkunskaper, självständiga tänkandeoch källkritik. Eleverna skulle uppvisa olika kunskaper beroende på den typ av fråga som ställdes. I frågor där det vetenskapliga kunskapsidealet kom till uttryck skulle eleverna främst uppvisabegreppslig förståelse och faktakunskaper. I frågor där det fostrande kunskapsidealet kom tilluttryck skulle elever framförallt uppvisa sina kunskaper i demokrati och demokratiska värden samtkällkritik. I frågor där det demokratiska/medborgerliga kunskapsidealet kom till uttryck skulleeleverna framförallt visa på en självständighet i deras resonemang, diskutera och analysera.Resultatet i studien visar på de syften som kan utläsas i det innehåll som inkluderas i de nationellaproven och hur detta relaterar till den typ av medborgare och det samhälle man önskar forma medett visst innehåll.