Studien handlar om statlig påverkan på skolans läromedel. Här studeras såväl de politiska besluten om, som det konkreta genomförandet av, den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel, från starten 1938 till avskaffandet 1991. De politiska besluten och genomförandet sker på skilda arenor. Med hjälp av teoretiska begrepp från såväl läroplansteori som statsvetenskaplig implemen-teringsteori synliggörs och analyseras de olika arenorna samt relationerna mellan dem. Den politiska debatten studeras genom det offentliga trycket. Studien visar att granskningen infördes i politisk enighet och avskaffades helt utan politisk debatt. De politiska argumenten för granskning har varit att hålla priserna på läroböcker nere samt säkra läromedlens kvalitet. Vad som avsågs med kvalitet har dock varierat mellan olika aktörer och över tid. När det gäller genomförandet av granskningen studeras både Läroboks-/Läromedelsnämndens instruktioner till granskarna, och granskarnas utlåtanden om läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolan. Den reella granskningen hade ofta fokus på att söka sakfel i läromedlen. Under 1970-talet fick objektivitetsfrågor genomslag i granskningen. Läroplanen, som betonades på den politiska arenan, användes dock i mindre utsträckning i det reella genomförandet av granskningen. Styrningsresultatet var beroende av aktörerna på realiseringsarenan och deras förståelse, vilja och kunnande. Styrningen kunde dock, i vissa fall, nå ända fram och påverka lärobokstexten. I dessa fall fanns en fungerande styrning från politisk debatt, via lagtext och granskning till en förändrad läromedelstext. / This thesis focuses on the state's influence on Swedish textbooks. From 1938 to 1991 the Swedish state had an official approval scheme for examining books before they could be used as textbooks in Swedish schools. The aim of this thesis is to examine both the political discussion about, and the actual implementation of, the approval scheme in Sweden between 1938-1991. The political decision making and the implementation of the reforms took place in different contexts. With the help of curriculum theory, in combination with concepts of implementation from political science, these two different contexts and the relation between them are analyzed. The study shows that, in the 1930s, there was a political consensus to have an official approval scheme. In the 1990s the approval scheme was repealed without any political debate. When it comes to the implementation of the approval scheme the approval committee's guidelines and the examiners' statements about civic textbooks for upper secondary school are studied. It is found that the reviews often focused on finding factual faults. During the 1970s a focus on objectivity became common in the reviewers' statements. The national curriculum, a product of a political compromise often referred to by the politicians, was, however, less used in the implementation of the approval. The study shows that the implementation of the approval scheme was dependent on the actors understanding, willingness and ability to implement. But the study also shows that in certain cases the approval scheme could result in major changes in the textbooks.

This study focuses on teachers in civics and history in Swedish upper secondary schools. The study aims partly to examine how the teachers use film as a teaching method and how they motivate film as an educational tool in their classes. The study also assesses the thoughts of teachers regarding the optimal usage of film as an educational method. The analysis is based on qualitative interviews with six different teachers, all currently working in two different schools in the Southern parts of Sweden. To analyze and process the interviews we used didactics as our main theoretical focus, but also a hermeneutical perspective to interpret the outcome of our research. Furthermore, we’ve presented previous research about the usage of film in schools and how teachers use it as a teaching method. The results show that all teachers in our study use film as a source of education and that they all can motivate why they’re using film in their classes. The results also show that teachers are bound to the Swedish curriculum and limited time when they work with film in school, so even if they want to work with film more or differently, most feel that it’s hard to do so at the moment. Lastly the results show that film can and should be used in school as an educational tool, as long as it’s done properly and with a clear thought process from the teacher.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur forskning beskriver de faktorer som gynnar nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling inom de samhällsorienterande ämnena. Studien utgår från sociokulturell teori där socialt samspel och muntlig interaktion med andra står i fokus. De faktorer som forskare anser vara relevanta för området är språkpolicy, scaffolding, socialt samspel, språklig medvetenhet, translanguaging och genrepedagogik. Utefter aktuell forskning förklaras, sammanställs och diskuteras dessa i studien. I resultatet som presenteras har tretton vetenskapliga källor bidragit med forskning och faktorerna har här blivit olika teman. Det gäller att arbeta aktivt med dessa faktorer och gärna parallellt med varandra för mest framgångsrikt resultat. Exempelvis kan en skola arbeta utefter en gemensam språkpolicy för att upprätthålla en god syn på flerspråkighet i verksamheten. Det kan samtidigt handla om mer konkreta klassrumssituationer där eleverna undervisas genom translanguaging, som kan innebära att två elever med samma förstaspråk hjälps åt för att nå ett mål. Studiens diskussionsavsnitt grundar sig i resultatet och där diskuteras varje tema enskilt men ställs även mot varandra. Den slutsats som kan dras är att när lärare, med god insikt i hur skolspråket och ämnesspråket fungerar, arbetar aktivt med de gynnande faktorerna i sin undervisning, kommer detta också gynna elevernas språk- och kunskapsutveckling. All den forskning som granskats och analyserats är enig om detta.

<p>I uppsatsen görs en läroboksanalys av samhällskunskapsläroböcker från 1970-tal och 2000-tal. Samtliga läroböcker som ingår i analysen vänder sig till elever i gymnasieskolan. Fokus för analysen är hur arbetsmarknadens parter framställs under 1970-talet, respektive under 2000-talet. Framställningen av dessa aktörer kopplas bl.a. till samhällsutvecklingen och till för tiden gällande styrdokument.  </p>

<p><p><p>Syftet med framförliggande uppsats är att bidra till ökad kunskap om gymnasielärares förståelse av ämnet samhällskunskap genom en beskrivning och analys av lärares målsättning och syfte med undervisningen med avseende på mål, innehåll och selektionsavvägningar. Den övergripande forskningsfrågan för detta arbete är: <em>Vilken förståelse har gymnasielärare av innehållet och undervisningen i skolämnet samhällskunskap? </em>Utifrån syftet och forskningsfrågan är målsättningen att ge svar på de didaktiska frågorna <em>vad </em>och <em>varför.</em></p><p>För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod anammats och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. Lärarna i studien definierar ämnet i innehållsliga termer samt i termer av blocktillhörighet. Studien visar att undervisningen i samhällskunskap bör bidra samt syfta till förståelse av samhällets struktur och funktion, men även ge eleverna kompetenser och färdigheter för att fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Vidare visar studien att målsättning är att eleverna ska utvecklas till goda, självständiga, kritiska och handlingskraftiga demokratiska medborgare med ett samhällsintresse, där de förvärvade kunskaperna kommer till användning genom att sättas in i ett sammanhang. Resultatet ger indikationer på att kunskapsområdena politik och ekonomi, kopplat till begreppet demokrati, utgör basen för ämnet. Ämnets mest centrala begrepp är demokrati och de flesta begreppen hämtas från områdena politik och ekonomi. Studien visar också att samhällskunskapsämnet är ett "aktualitetsämne" och därför prioriteras aktuella händelser i undervisningen. Vidare påvisas att det finns ett flertal faktorer som påverkar lärarnas val av ämnesinnehåll bl.a. läroboken, lärarens intressen och preferenser, elevers och kollegors inflytande, lokala planeringsinstrument m.m. En skillnad som framträder mellan lärarna på de teoretiskt respektive pratiskt inriktade programmen är användningen av läroboken, men det råder även delade meningar bland lärarna om de lokala planeringsinstrumentens behov och betydelse för undervisningen. Resultatet visar att lärarna är tillfredsställda med samhällskunskapsämnets utformning och de tror inte att någon större framtida förändring kommer att ske med avseende på ämnesinnehållet. Men några av lärarna tror emellertid att vissa kunskapsområden och samhällsfrågor som exempelvis massmedia, livskunskap, globala frågor och miljöfrågor kommer att få större utrymme.</p></p></p> / <p><p><p>The purpose of this essay is to contribute to increased knowledge of high school teachers' understanding of the subject social science through a description and an analysis of teachers' aims and purpose of their instruction, regarding goals, contents and selection of subject contents. The overall research question for this work is: <em>What understanding does high school teachers have of the contents and the teaching of the subject social science</em>? Based on this purpose and this research question, the aim is to answer the didactic questions of <em>what </em>and <em>why.</em></p><p>To accomplish the purpose of the study, a qualitative method has been used, and five semi-structured interviews have been conducted with high school teachers who are teaching social science. The teachers in this study define the subject in terms of contents as well as in terms of blocs belonging. The study shows that the instruction in social science should contribute to, and aim for an understanding of society's structure and function, in addition to giving the students competence and skills regarding their function as citizens of a democratic society. Furthermore, the study shows that the aim is for the students to develop into good, independent, critical and resolute democratic citizens, with an interest in society, where the obtained knowledge can be put into a context. The result indicates that the fields of politics and economics, connected to the concept of democracy, constitute the base of the subject. The most central concept of the subject is democracy and most of the concepts are drawn from the fields of politics and economics. The study also shows that social science is a subject which is sensitive to current issues, and for that reason on-going events are given priority. Furthermore, it is shown that there are several factors that influence the teachers' choice of contents: for example the course books, the teacher’s own interests and preferences, as well as that of students' and colleagues', the local instrument used for planning etc. A difference, which appears between the teachers on the theoretical and practical programs, respectively, is the use of the course book, but there is no unity amongst the teachers concerning the need for and importance of the local planning instruments, regarding the instruction. Results show that the teachers are satisfied with the form of the subject social science, and that they believe that no extensive future change will occur, regarding the contents of the subjects. However, the teachers believe that certain fields, such as mass media, "life science", global issues as well as environmental issues will be given more space.</p></p></p>

Young male vocational students are in academia described as being less interested by politics and social issues and having less knowledge regarding democracy than other students. A culture of resistance is the appellation of the specific culture that emphasise the relations between young male vocational students. Deliberately arranged teaching with deliberate qualities has shown a positive impact on students’ learning as well as being a way of working with moral issues in school. The purpose of this study is to make researches into whether deliberately arranged teaching has an impact on  the political and social interest amongst young male vocational students. A questionnaire was conducted before and after the Civics A (social studies) course. Individual interviews, where the students’ ways of expressing themselves in regards to politics and social issues were in focus, were carried out. The deliberately arranged teaching was conducted once a week during one academic year. The students were then responsible for the content as well as ensuring that they abided by the set rules for the conversation. Limited alterations regarding the students’ interest for politics and social issues were identified in the questionnaire. However, the interviews revealed that some of the students have changed their way of looking at politics and their interest has increased. The culture of resistance that usually distinguishes the behaviour of vocational students in regards to core subjects was not found as a dominating factor. The students taking part in focus groups expressed a positive response to the deliberately arranged teaching stating it was the part of the course they enjoyed the most. To be able to express their views and listen to others was highly appreciated by the students who described themselves as serious and ambitious during classes. The teachers felt that this teaching style meant that there was a focus on relations and that the didactic question about content in the course were more complicated to execute.

I uppsatsen görs en läroboksanalys av samhällskunskapsläroböcker från 1970-tal och 2000-tal. Samtliga läroböcker som ingår i analysen vänder sig till elever i gymnasieskolan. Fokus för analysen är hur arbetsmarknadens parter framställs under 1970-talet, respektive under 2000-talet. Framställningen av dessa aktörer kopplas bl.a. till samhällsutvecklingen och till för tiden gällande styrdokument.

Title: What is important knowledge in social studies- An analyse of opinions among teachers in social studies The aim of this paper is to increase the awareness about how teachers in Social studies think about goals and substance in the subject. I also want to get a picture about what kinds of problems teacher’s experiences when teaching Social studies. My expectations told me that Social studies are complex to teach, because it derives from several university disciplines such as Political science, Economics, Sociology, Law and Geography, which I believe makes the subject harder to define and what to give priority to. Finally, I want to increase the awareness, if it seems to be any fundamental essence in Social studies as a subject. To achieve my goals with this paper I have studied relevant literature about Social studies. I also made an investigation with seven teachers who teach Social studies. The results of the investigation showed that political science is very wide and contains a lot of different areas. The basic view about Social studies varied among the investigations participants, however the majority thought that the subject should convey practical training skills and ought to, in some way, prepare students for later acts in life. The investigation also showed that the participants mainly focused on areas from Sociology and Political science and less often from Law, Geography and Economics. Finally, when it comes to the essence of the subject, the investigation showed that that democracy has a very special place. However, in what way the teachers work with and discuss democracy, vary. / Uppsatsens syfte är att öka kännedomen om hur samhällskunskapslärare tänker kring mål och innehåll i ämnet Samhällskunskap. Jag vill också få en bild av vilka problem, man kan uppleva som samhällskunskapslärare i sin undervisning i Samhällskunskap, då ämnet är väldigt komplext och härstammar från flera olika universitetsdiscipliner vilka är Statsvetenskap, Sociologi, Nationalekonomi, Rättskunskap och Samhälls/Kulturgeografi. Den varierande bakgrunden och mängden stoff kan, menar jag, eventuellt medföra stoffträngsel, prioriteringssvårigheter och att ämnet upplevs vara svårdefinierat. Slutligen vill jag få ökad kännedom om det verkar finnas någon grundläggande kärna i ämnet? För att uppnå mina syften med uppsatsen studerar jag dels studerat relevant litteratur om Samhällskunskap både ur ett beskrivande och problematiserande perspektiv. Jag genomför även en undersökning, i form av en enkät med öppna svarsalternativ, som besvaras av sju verksamma gymnasielärare i Samhällskunskap. Undersökningens resultat visar att Samhällskunskap är vitt och mångfacetterande, då undersökningsdeltagarna lyfter fram många och olika tankar kring vad som är viktigt stoff i ämnet. Synen på målen med Samhällskunskap varierar hos undersökningsdeltagarna även om majoriteten lyfter fram att Samhällskunskap skall innefatta färdighets och förtrogenhetskunskap och att man som elev skall förberedas för senare agerande i livet. Man kan utifrån undersökningen även se att de områden och begrepp som lärarna främst lyfter fram härstammar från universitetsdisciplinerna Sociologi och Statsvetenskap. Däremot lyfts mer sällan begrepp från Rättskunskap, Samhälls/Kulturgeografi och Nationalekonomi fram vilket tyder på ”stoff prioritering” i en viss riktning. När det gäller ämnets kärna kan man se att demokrati verkar ha en särskild plats inom ämnet, på vilket sätt, varierar dock. Demokratins särskilda plats harmonierar dock väl med de intentioner man har haft och fortfarande har med Samhällskunskap som ämne.

Syftet med framförliggande uppsats är att bidra till ökad kunskap om gymnasielärares förståelse av ämnet samhällskunskap genom en beskrivning och analys av lärares målsättning och syfte med undervisningen med avseende på mål, innehåll och selektionsavvägningar. Den övergripande forskningsfrågan för detta arbete är: Vilken förståelse har gymnasielärare av innehållet och undervisningen i skolämnet samhällskunskap? Utifrån syftet och forskningsfrågan är målsättningen att ge svar på de didaktiska frågorna vad och varför. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod anammats och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. Lärarna i studien definierar ämnet i innehållsliga termer samt i termer av blocktillhörighet. Studien visar att undervisningen i samhällskunskap bör bidra samt syfta till förståelse av samhällets struktur och funktion, men även ge eleverna kompetenser och färdigheter för att fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Vidare visar studien att målsättning är att eleverna ska utvecklas till goda, självständiga, kritiska och handlingskraftiga demokratiska medborgare med ett samhällsintresse, där de förvärvade kunskaperna kommer till användning genom att sättas in i ett sammanhang. Resultatet ger indikationer på att kunskapsområdena politik och ekonomi, kopplat till begreppet demokrati, utgör basen för ämnet. Ämnets mest centrala begrepp är demokrati och de flesta begreppen hämtas från områdena politik och ekonomi. Studien visar också att samhällskunskapsämnet är ett "aktualitetsämne" och därför prioriteras aktuella händelser i undervisningen. Vidare påvisas att det finns ett flertal faktorer som påverkar lärarnas val av ämnesinnehåll bl.a. läroboken, lärarens intressen och preferenser, elevers och kollegors inflytande, lokala planeringsinstrument m.m. En skillnad som framträder mellan lärarna på de teoretiskt respektive pratiskt inriktade programmen är användningen av läroboken, men det råder även delade meningar bland lärarna om de lokala planeringsinstrumentens behov och betydelse för undervisningen. Resultatet visar att lärarna är tillfredsställda med samhällskunskapsämnets utformning och de tror inte att någon större framtida förändring kommer att ske med avseende på ämnesinnehållet. Men några av lärarna tror emellertid att vissa kunskapsområden och samhällsfrågor som exempelvis massmedia, livskunskap, globala frågor och miljöfrågor kommer att få större utrymme. / The purpose of this essay is to contribute to increased knowledge of high school teachers' understanding of the subject social science through a description and an analysis of teachers' aims and purpose of their instruction, regarding goals, contents and selection of subject contents. The overall research question for this work is: What understanding does high school teachers have of the contents and the teaching of the subject social science? Based on this purpose and this research question, the aim is to answer the didactic questions of what and why. To accomplish the purpose of the study, a qualitative method has been used, and five semi-structured interviews have been conducted with high school teachers who are teaching social science. The teachers in this study define the subject in terms of contents as well as in terms of blocs belonging. The study shows that the instruction in social science should contribute to, and aim for an understanding of society's structure and function, in addition to giving the students competence and skills regarding their function as citizens of a democratic society. Furthermore, the study shows that the aim is for the students to develop into good, independent, critical and resolute democratic citizens, with an interest in society, where the obtained knowledge can be put into a context. The result indicates that the fields of politics and economics, connected to the concept of democracy, constitute the base of the subject. The most central concept of the subject is democracy and most of the concepts are drawn from the fields of politics and economics. The study also shows that social science is a subject which is sensitive to current issues, and for that reason on-going events are given priority. Furthermore, it is shown that there are several factors that influence the teachers' choice of contents: for example the course books, the teacher’s own interests and preferences, as well as that of students' and colleagues', the local instrument used for planning etc. A difference, which appears between the teachers on the theoretical and practical programs, respectively, is the use of the course book, but there is no unity amongst the teachers concerning the need for and importance of the local planning instruments, regarding the instruction. Results show that the teachers are satisfied with the form of the subject social science, and that they believe that no extensive future change will occur, regarding the contents of the subjects. However, the teachers believe that certain fields, such as mass media, "life science", global issues as well as environmental issues will be given more space.

In the swedish school system there are five grades: E, D, C, B and A. E, C and A all got explicit criteria for how to get his grades, however the two grades D and B don’t. They are a sort of middle grades with the criterion that the knowledge of the student for the most part fulfill the next grade. This means that a student who in some cases fulfill criteria for a C and in some cases fulfill criteria for an A gets a B. This might seem fair enough, but the problem is that teachers can’t agree on what for the most part means. Some teacher use a quantitative approach, eg. a student meet six out of ten criteria, and others use a qualitative approach, where some criteria are more important than others. This study explores this phenomena with interviews of five social science teachers and relates their answers to current research from inter alia the Swedish National Agency of Education. In this study the equivalence, the legal certanity and the equity of the middle grades is also discussed and compared with the other three grades. The results shows that different teachers use different approaches which are in line with the current research, and the conclusion of the middle grades equivalence, legal certanity and equity is that they are even less equivalent, secure and more inequity compared to the other grades.