Studien har som syfte att undersöka hur gymnasieelever upplever arbetet med elevinflytande i skolan och specifikt under samhällskunskapslektionerna samt förbättringsförslag gällande elevinflytandet. Elevinflytandet har undersökts genom en enkätstudie där studiens resultat har analyserats med hjälp av John Deweys teori, pragmatism. Enkäten har genererat 115 gymnasielevers svar om elevinflytande på tre gymnasieskolor i Halland där elevernas ålder varit mellan 16–19 år. Studiens resultat visar att arbetet med elevinflytandet realiseras genom att eleverna tillskansar sig kunskaper om demokrati genom samhällskunskapslektionerna. Därefter visar studiens resultat att eleverna upplever att de har kunskaper om demokrati men endast 44,3 % instämmer helt på påståendet om skolan är demokratisk. Utöver demokratiska kunskaper har eleverna olika forum där elevinflytandet realiseras genom klassråd, elevråd och programråd. Studiens teoretiska ansats styrker att skolan ska vara en organisation som sammanväver teori och praktik och genom det resonemanget är det positivt att eleverna får vara delaktiga i frågor som berör deras skolgång genom dessa olika forum. Arbetet med elevinflytandet sker i högre grad i val av examinationer och mindre gällande undervisningens innehåll och planering. Ur elevperspektiv finns det förbättringspotential för elevinflytande och det är att dialogen mellan lärare och elever kan förbättras och att man vill bli hörd, något som tycks saknas i dagsläget. Sammanfattningsvis visar studien att det finns ett visst fungerande elevinflytande men också något som kan och bör förbättras ur elevperspektiv.

Denna undersökning är utförd inom ramen för samhällskunskapsdidaktiken. Dess syfte har varit att sammanställa och analysera vad tidigare forskning synliggör om Sveriges minoritetsfolk i läromedel i ämnet. Den metod som använts är litteraturstudie med innehållsanalys som analysverktyg. Undersökningen omfattar tidigare forskning om läromedel för årskurs 7-9. Som teoretiskt verktyg har det didaktiska meningserbjudandet använts. Resultatet visar att representationen av de olika nationella minoritetsfolken skiljer sig åt där samer är den nationella minoritet som ges mest utrymme medan tornedalingar och sverigefinnar är givna minst. Hur minoritetsfolken beskrivs skiljer sig åt, men sammanfattande, i de fall minoritetsfolket beskrivs mer nyanserat är det framför allt från ett majoritetsperspektiv med stereotypiserande inslag. / This survey is conducted within the subject area social studies educations didactics. Its purpose has been to conclude and analyse what previous research highlight about the Swedish national minorities in social studies textbooks. The method that has been used is literature studies with content analysis as analytical tool. The survey encompasses previous research about textbooks for junior high school. The sentence offering has been used as didactic tool. The result shows that the representation each national minority differs and that Samis are the most represented while Tornedalingar and Swedishfinnishs are the least. How the minorities are described differs, but in summary, in those cases the minorities are described more nuanced it is above all from a majority perspective with stereotyping elements.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur verksamma lärare använder läromedel i samhällskunskapsämnet. Undersökningen utgår från sex lärare och hur deras användande av läromedel ser ut. Samtliga lärare undervisar inom SO-blocket, varav fem av lärarna undervisar i ämnet samhällskunskap för årskurs 4-6. Den återstående läraren har undervisat i ämnet men gjorde det inte under tiden intervjun genomfördes. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod och intervjuerna var semistrukturerade. Resultatet i undersökningen visar att alla lärare som deltog i undersökningen använder läromedel, dock i olika grad och på olika sätt. Resultatet visar också att lärarna använder olika typer av läromedel, så som läroböcker, eget material, digitala läromedel och filmer. Lärarna är eniga om att olika typer av läromedel innebär olika arbetssätt, vilket ska gynna elever. I resultatet framgår också att lärarna inte var eniga kring vad som ansågs vara fördelar och nackdelar med de olika läromedlen. Nästan alla lärare anser att läromedlet är ett hjälpmedel, för dem själva och för eleverna. / The purpose of this study is to investigate if and how active teachers use teaching aids in the social studies subject. The survey is based on six teachers and what their use of teaching materials is like. All teachers teach within the subjects; social studies, history, geography and religion, of which five of the teachers teach the subject of social studies for grades 4-6. The remaining teacher has recently taught the subject but did not do so during the interview. The survey was conducted using a qualitative method and the interviews were semi-structured. The result of the survey shows that all teachers who took part in the survey use teaching aids, although to varying degrees and in various ways. It also shows that the teachers use different types of teaching aids, such as textbooks, their own material, digital teaching aids and films. The teachers agree that different types of teaching aids involve different ways of working, which should benefit students. The results also show that the teachers did not agree on what were considered to be advantages and disadvantages of the various teaching aids. Almost all teachers consider the teaching material to be an aid, for themselves and for the students.

In this qualitative study, the experiences of high school students enrolled in the course Social Studies 2 regarding the European Union (EU) as a subject matter in social studies education were examined. The research questions guiding the study are: In what ways do students describe how the EU has been addressed as a content area in social studies education? And, how do students describe their expectations for teaching about the EU? To answer the research questions, six focus group interviews were conducted, involving a total of 28 students. The data was analysed using a hermeneutic approach. The results indicate that students had a somewhat basic understanding o the European Union, characterized by a focus on its institutions and the four freedoms within the union. Furthermore, the study’s findings reveal that students wish to learn more about the EU to participate in the European Parliament elections, specifically how they can influence the union and how it affects them. Suggested teaching methods include engaging with the EU through study visits, external lecturers, or simulation exercises. / I föreliggande kvalitativa studie undersöktes vilka erfarenheter gymnasieelever som läser kursen Samhällskunskap 2 har om EU som ämnesinnehåll i samhällskunskapsundervisningen. Frågorna som studien utgår från är: På vilka sätt beskriver elever att EU har behandlats som ett undervisningsinnehåll i samhällskunskapsämnet, och, hur beskriver eleverna sina förväntningar på undervisningen om EU kopplat till ett aktivt valdeltagande i valet till Europaparlamentet.? För att erhålla svar på forskningsfrågorna genomfördes sex stycken fokusgruppsintervjuer, totalt 28 elever medverkade i studien. Genom att utgå från en hermeneutisk teori analyserades datamaterialet. Resultatet visar att eleverna hade en översiktlig kunskap om den Europeiska unionen som präglas av ett fokus på dess institutioner och de fyra friheterna. Vidare framkommer det i studiens resultat att eleverna önskar lära sig mer om EU för att kunna delta i valet till Europaparlamentet, då främst hur de kan påverka unionen samt hur den påverkar dem. Förslag på undervisningsmetoder riktar in sig på att komma i kontakt med EU genom studiebesök, externa föreläsare eller simuleringsövningar.

This study aims to investigate how social studies teachers deal with the changing everydaylife that school offers. What does social studies teachers believe has changed in theirprofession and how has it gone when changes have been implemented. What do the teachersthink is needed to be able to deal with the change within the school and the subject of socialscience which is always facing changes? First of all, the study will examine how the teaching profession constantly undergoes changes.But also, more specifically, how today's society has shaped the new demands placed onteachers today. In order to be able to answer this, a theory has been developed which aims tosee how the change affects the individuals within different organizations. Partly from anindividual perspective but also as a collective. Then the theory focuses more specifically onhow teachers in the school experience the change but also how work to facilitate change hasbeen carried out. The approach that the study has taken is a qualitative study, where an interview study hasbeen used. Which has targeted active teachers in social studies to take part in their experiencesand opinions about how the change has affected their professional role. And how it went toimplement the new requirements and challenges that the teachers have experienced. Theresults have been presented according to a thematic analysis, which has identified differentthemes that have emerged from the interviews. To then be analyzed using the theory. The results showed, just as the research underlines, that teachers today face great challengesin handling the constantly new demands placed on teachers. The school has a lot of work todo to help the teachers through this process. Clear measures have been identified that theteachers believe can facilitate their situation. Social studies as a subject has also had to adapt,where new adaptations have had to be made among all teachers to meet the demands made bydigitization in today's society. But also an increased pedagogical sensibility that takes moreand more space, which means that the teachers' professional role has been expanded.

The #MeToo movement exposed widespread vulnerability to sexual abuse, while digitalization increased online risks for youth. Recent changes in the curriculum for the Swedish Upper Secondary school have expanded sexual education, emphasizing consent and relationships, underscoring its importance across school activities, including the subject social studies. Despite the potential for integrating these themes, research indicates reluctance among several teachers. Research primarily focuses on teaching methods from both teacher and student perspectives, yet there is a gap in understanding teachers of social studies needs and challenges in light of these new curriculum guidelines, hence the purpose of this study. Our aim is to capture a result that can develop sexual education, furthermore get an insight into what teachers need to integrate the topic of sexuality, consent and relationships. We gathered empirical material using mixed methods; a questionnaire survey and semi-structured interviews. The result, presented through thematic analysis and discussed using theoretical concepts and current research, shows that teachers of social studies lack a unified view on integrating these topics due to the broad curriculum, as they have varied experiences, unclear guidelines or insufficient preparation. Challenges include content overload, time constraints and the sensitivity of the subject. Teachers navigate these challenges using their pedagogical skills and relationship-building, highlighting the need for clearer guidelines, collaborative work, and professional development to effectively address the controversial topics that the subject can arise.  The subject is crucial for students' lives and their future as democratic citizens. We propose reviewing the guidelines and the curriculum of social studies to provide concrete guidance for teachers. This would ensure the subject is neither forgotten nor overwhelming and reduce the risk of it being intended to be covered in all subjects but actually included in none.

Syftet med denna uppsats var att undersöka att om - och i så all hur - elevers uppfattningar av undervisningsinnehållet ändras, när olika delar av innehållet varieras och framhävs. Det som studerades var två lektioner i samhällskunskap med fokus på representativ demokrati och de deltagande elevernas uppfattningar om detta innehåll före och efter dessa lektioner. Undersökningen gjordes med hjälp av en fenomenografisk metod för att beskriva uppfattningar utifrån ett skriftligt enkätmaterial som användesi en Learning Study. Dessutom användes ett variationsteoretiskt perspektiv på lärande för att analysera hur de olika lektionerna kom att iscensättas med hjälp av kritiska aspektersom analysinstrument och hur relationen mellan lektionen och elevernas uppfattningar kundebeskrivas utifrån slutsatserna om vilka uppfattningar som eleverna hade efter lektionen och hur innehållet hade gestaltats.Slutsatserna var att det gick att hitta samband mellan hur innehållet hade presenterats och unikauppfattningar somelever uppvisade efter lektionerna. Det visade sig till exempel att för att göra en mer problematiserande uppfattning om representativ demokrati möjlig för eleverna att utveckla, så krävdes att innehållet varierades mer och att de kritiska aspekternai innehållet framställdes mer varierat. En annan slutsats var att undervisningsinnehållet var mer komplext och innehöll fler kritiska aspekter av representativ demokratiän de som lärarna i Learning Study-arbete hade identifierat.

<p>Title: What is important knowledge in social studies- An analyse of opinions among teachers in social studies</p><p>The aim of this paper is to increase the awareness about how teachers in Social studies think about goals and substance in the subject. I also want to get a picture about what kinds of problems teacher’s experiences when teaching Social studies. My expectations told me that Social studies are complex to teach, because it derives from several university disciplines such as Political science, Economics, Sociology, Law and Geography, which I believe makes the subject harder to define and what to give priority to. Finally, I want to increase the awareness, if it seems to be any fundamental essence in Social studies as a subject.</p><p>To achieve my goals with this paper I have studied relevant literature about Social studies. I also made an investigation with seven teachers who teach Social studies.</p><p>The results of the investigation showed that political science is very wide and contains a lot of different areas. The basic view about Social studies varied among the investigations participants, however the majority thought that the subject should convey practical training skills and ought to, in some way, prepare students for later acts in life. The investigation also showed that the participants mainly focused on areas from Sociology and Political science and less often from Law, Geography and Economics. Finally, when it comes to the essence of the subject, the investigation showed that that democracy has a very special place. However, in what way the teachers work with and discuss democracy, vary.</p> / <p>Uppsatsens syfte är att öka kännedomen om hur samhällskunskapslärare tänker kring mål och innehåll i ämnet Samhällskunskap. Jag vill också få en bild av vilka problem, man kan uppleva som samhällskunskapslärare i sin undervisning i Samhällskunskap, då ämnet är väldigt komplext och härstammar från flera olika universitetsdiscipliner vilka är Statsvetenskap, Sociologi, Nationalekonomi, Rättskunskap och Samhälls/Kulturgeografi. Den varierande bakgrunden och mängden stoff kan, menar jag, eventuellt medföra stoffträngsel, prioriteringssvårigheter och att ämnet upplevs vara svårdefinierat. Slutligen vill jag få ökad kännedom om det verkar finnas någon grundläggande kärna i ämnet?</p><p>För att uppnå mina syften med uppsatsen studerar jag dels studerat relevant litteratur om Samhällskunskap både ur ett beskrivande och problematiserande perspektiv. Jag genomför även en undersökning, i form av en enkät med öppna svarsalternativ, som besvaras av sju verksamma gymnasielärare i Samhällskunskap.</p><p>Undersökningens resultat visar att Samhällskunskap är vitt och mångfacetterande, då undersökningsdeltagarna lyfter fram många och olika tankar kring vad som är viktigt stoff i ämnet. Synen på målen med Samhällskunskap varierar hos undersökningsdeltagarna även om majoriteten lyfter fram att Samhällskunskap skall innefatta färdighets och förtrogenhetskunskap och att man som elev skall förberedas för senare agerande i livet. Man kan utifrån undersökningen även se att de områden och begrepp som lärarna främst lyfter fram härstammar från universitetsdisciplinerna Sociologi och Statsvetenskap. Däremot lyfts mer sällan begrepp från Rättskunskap, Samhälls/Kulturgeografi och Nationalekonomi fram vilket tyder på ”stoff prioritering” i en viss riktning. När det gäller ämnets kärna kan man se att demokrati verkar ha en särskild plats inom ämnet, på vilket sätt, varierar dock. Demokratins särskilda plats harmonierar dock väl med de intentioner man har haft och fortfarande har med Samhällskunskap som ämne.</p>

The aim of this study is to investigate how gender and class are portrayed in textbooks that are used in teachings of social studies. This study uses a qualitative research method analysising both texts and images. The theoretical framework used is intersectionality and gender perspectives developed by Hirdman (1988) and Josefson (2005). The questions focused in the study are the following:  How are men and women portrayed (through both text and images) in two textbooks used in social studies? Is the portrayal of men and women based on traditionally female and male-dominated jobs? And is there a correlation between female and male characteristics in the professions that appears in the textbooks? Are men and women portrayed (in the textbooks) as if belonging to separate classes? The results show that female and male characteristics are kept apart in the textbooks, and that women and men generally are associated with traditional female and male-dominated jobs and jobs that are described by female or male characteristics. The result however shows an equal distribution of men and women in the textbooks.

Discussing controversial issues in the classroom is important. Through discussing controversial issues students can both learn and develop a more democratic ethos. The teachers in Sweden have a clear task to defend and mediate democratic values to the students. This leads to a conflict in the duty of the teacher because the curriculum also dictates that teachers have to let the students develop a sense of critical thinking and this opens up for potential criticism of the concept of democracy when students discuss controversial issues. Another conflict in the curriculum that appears when discussing controversial issues is the fact that teachers both have to respect the student’s opinions but also have a duty to challenge these opinions. That is why the aim of this essay is to analyse how social science teachers handle controversial issues in the classroom. The study was conducted by interviewing four social sciences teachers at high school level.   The result shows that teachers see controversial issues as issues that relate to human beings and that the discussion of these issues can arouse emotions and make the participants emotional. Further the result shows that teachers have a very open mind towards controversial issues and are open to discussing anti-democratic issues. In ensuring that the discussion of controversial issues leads to learning teachers mostly use strategies that ensure that student feel comfortable to express their opinions. In handling the above mentioned curricular conflicts that appear in the discussion of controversial issues three of four teachers saw that such a conflict existed. The other three gave answers that suggested that they did not think the conflict was so problematic and that their strategies for handling it where effective.