Abstrakt Syftet med den här studien är att undersöka och belysa vilka strategier som samhällskunskapslärare i årskurs 7-9 anser vara mest effektiva för att öka elevernas motivation och positiva inställning till lärande. Vår frågeställning: Hur arbetar samhällskunskapslärare för att öka elevers motivation? genomsyrar hela arbetet. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer där fem lärare från olika skolor har intervjuats.  Studien inleds med att ge perspektiv på elevers motivation där kopplingar till skolans styrdokument dras. Inledningen följs sedan av tidigare forskning som belyser perspektiv på elevers motivation i skolan, som ger en inblick i forskningsområdet. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är inre och yttre motivation, den didaktiska triangeln och relationskompetens. De här har bidragit med olika dimensioner för att tydliggöra och fördjupa resultatet. Resultatet kategoriseras i stor utsträckning utifrån de kategorier de teoretiska utgångspunkterna skapar: motivation, undervisningsstrategier och relationer. I resultat och diskussion framgår det att elevernas intresse för ämnet, tro på sin egen förmåga och relation till läraren är de stora påverkansfaktorerna på deras motivation.

Democracy is an ever so current topic, especially since we are facing a negative trend of decreasing voting participation in Sweden. This is, according to some, evidence of a democratic failure, while others are of the opinion that democracy is ever changing and that voting participation is not the only way of assessing the strength of a democracy. The younger generation is often at the center of the discussion of democracy, and are often seen as uninterested or even unconvinced of the point of democracy.  In this study I seek to understand how pupils in upper secondary school understand and construct democracy and citizenship, hoping that this will further my understanding of the purpose of the Swedish social science subject. To do this I have interviewed 16 students in three focus groups, focusing on how they as a group discuss and construct democracy and citizenship.  The interviews have been analyzed by three different theoretical points of views. Firstly I have used Joel Westheimer and Joseph Kahne’s (2004) work along with Erik Amnå’s (2008) study about democracy and different types of citizenship. I then focused on social interaction and how language can be used to transfer power and responsibility, mainly using James A. Holstein and Gale Miller’s (2013) study. Lastly this is put in the context of social science, using Gert Biesta (2020) to understand the split mission of education and social science specifically.  Pupils understand democracy and citizenship in different ways, but have a mutual understanding of what the ”right answer” to the question of what democracy is. This is something they probably have been socialized into knowing from their years in school. As the title of this study insinuates, pupils are inclined to transfer the power of change to politicians or adults when discussing the topic more freely, which also transfers the responsibility of society from themselves and makes them passive. This is something the students seem to think is fair, due to their lack of knowledge in politics. This in turn makes it clear that the pupils' expressed needs concerning social science education is focused on deeper factual knowledge, which might be a part of what social science should be but makes the task of allowing students to be active citizens invisible.

Denna studie belyser kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer genom tematisk analys och kvalitativa intervjuer med elever från högstadiet. Studiens syfte är att undersöka hur elever på högstadiet har upplevt sin undervisning i sexualitet, samtycke och relationer inom samhällskunskapen efter att den nya läroplanen trädde kraft 2022. Studien genomfördes med nio semistrukturerade intervjuer på en skola i Stockholm. Den insamlade datan har transkriberats för att sedan tolkas utifrån studiens metodansats, tematisk analys. Det empiriska materialet har sedan analyserats och kategoriserats i fyra huvudteman: undervisningsstruktur, undervisningsinnehåll och riktlinjer, andra informationskällor och förbättringar i undervisningen. Resultatet visade att flera elever uppfattar undervisning av sexualitet, samtycke och relationer som helt utebliven eller bristfällig i samhällskunskap och beskriver att en förbättring vore önskvärt. Utsagorna från resultatet är av samhällskunskapsdidaktisk relevans eftersom att de bidrar till ny kunskap över hur eleverna uppfattar kunskapsområdet. Från studiens resultat och tidigare forskning kan man se att det är viktigt att läraren är kompetent i ämnet och att undervisningen tillämpas och konstrueras på ett bra sätt, för att eleverna ska tycka att undervisningen är relevant och utöka sitt intresse kring området. Resultaten från denna studie kan hjälpa framtida samhällskunskapslärare att veta vilka brister som finns i undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer från elevernas perspektiv.

Studien ämnar undersöka hur genus visualiseras i samhällskunskapsläroböcker på gymnasiet. Med utgångspunkt i diskursanalysens fokus på språkets makt, kan studien ge en indikation för lärare hur det möjliggör eller begränsar elevers lärande om för en samhällskunskap politisk central fråga om makt, i detta fall, könsmakt. Hur detta visualiseras kan få konsekvenser i undervisningen och för elevers aktiva samhällsdeltagande. Studien undersöker läroböckerna Reflex 123 samt Arena 123, som båda är publicerade av bokförlaget Gleerups och är ämnade till samhällskunskapskurser på gymnasieskolan. De undersökta ämnesområdena är demokrati/diktatur, arbetsmarknad samt internationellt samarbete. De teoretiska utgångspunkterna som använts är bland annat Hirdmans genusteori. Resultaten visar att jämställdhetsaspekter finns med i alla kapitel i båda läroböckerna, men i varierande utsträckning. Generellt finns det en stark överrepresentation av manliga namn i båda läroböckerna. I ämnesområdet arbetsmarknad lyfter Reflex 123 fram ett genus- och jämställdhetsperspektiv, medan Arena 123 i motsvarande ämnesområde synliggör genus i låg utsträckning. Internationella samarbeten görs främst till en manlig sfär i båda läroböckerna, där kvinnor synliggörs i en låg grad. Föreställningar om kvinnan som hålls isär från makt kan sägas reproduceras i båda kapitlen, vilket är ett anmärkningsvärt resultat. Det bör således komplettera smed annat material i undervisningen för att belysa att den internationella arenan är en arena för alla människor.

This research study shows that social studies is a complex school subject that requires many different competences and abilities from both teacher and student. This means that there are high demands on teachers to develop their skills. Several factors are identified that are considered important to discuss in relation to subject-related competence development, and what this means for the individual teacher and the school. Responsibility, opportunities and obstacles, as well as the importance of constantly developing teaching related skills are the factors that form the basis of this study. Based on this, a purpose is created that the study intends to answer. This purpose is to contribute to social studies teachers becoming more aware of their subject-related competence development. This is by highlighting what a group of social studies teachers believe is important when it comes to developing their subject-related knowledge in social studies, highlighting the opportunities and obstacles that the teachers express and who or who the teachers perceive to be responsible for ensuring that the development of skills can take place. The intended purpose is answered with the help of three research questions, and is put in relation to a comprehensive theoretical starting point. The starting points described are linked in different ways to competence development, but also phenomena and influencing factors. The previous research shows that there is a strong field of research within competence development, but that specifically social studies teachers are not researched to the same extent as the general competence development. Previous research suggests that this is due to the fact that there is not the same scope for subject-specific competence development as general competence development within the framework of the school. The basis of the study is qualitative, and is carried out in semi-structured interviews with five teachers. The thoughts and perceptions of these five teachers have been examined based on partly hermeneutic but also thematic measures. The results presented have shown some similarities in the experiences and perceptions of the teachers, but have also shown elements of dissent. Among other things, the results show that all teachers believe that it is important to develop skills in the subject of social studies, but that the importance is expressed differently. The teachers demonstrate that there are opportunities to develop skills in social studies at the school they work at, but that they share that responsibility between themselves and other actors within the school system at a higher level. It also appears that there are obstacles that make it more difficult and that there is less time to develop competence in the subject of social studies, and express specific support measures that are required so that competence development can take place to a greater extent, and that the teaching can be even better. / I denna studie framkommer att samhällskunskap är ett komplext skolämne som kräver många olika kompetenser och förmågor av både lärare och elev. Det innebär att det ställs höga krav på att lärare kompetensutvecklas. Det identifieras flera faktorer som är viktiga att diskutera i relation till ämnesrelaterad kompetensutveckling, och vad detta innebär för den enskilda läraren och skolan som verksamhet. Ansvar, möjligheter och hinder, samt vikten att ständigt kompetensutvecklas är de faktorer som utgör grunden för studien. Utifrån detta skapas ett syfte som studien ämnar besvara. Detta syftet är att bidra till att samhällskunskapslärare blir mer medvetna när det gäller sin ämnesrelaterade kompetensutveckling. Detta genom att belysa vad en grupp samhällskunskapslärare anser är viktigt när det kommer till att kompetensutveckla sina ämnesrelaterade kunskaper i samhällskunskap, poängtera vilka möjligheter och hinder som lärarna uttrycker och vem eller vilka lärarna uppfattar inneha ansvar att se till att kompetensutvecklingen kan ske. Det uttänkta syftet besvaras med hjälp av tre forskningsfrågor, och ställs i relation till en omfattande teoretisk utgångspunkt. Utgångspunkterna som beskrivs är på olika sätt kopplade till kompetensutveckling, men också relaterade fenomen och påverkansfaktorer. Den tidigare forskningen visar på att det finns ett starkt forskningsfält inom kompetensutvecklingen, men att just samhällskunskapslärare specifikt inte forskas på i samma utsträckning som den generella kompetensutvecklingen. Tidigare forskning menar att detta beror på att det inte finns samma utrymme för ämnesspecifik kompetensutveckling som allmän kompetensutveckling inom skolans ramar. Grunden till studien är kvalitativ, och genomförs i semistrukturerade intervjuer om fem lärare. Dessa fem lärares tankar och uppfattningar har granskats utifrån dels hermeneutiska men också tematiska mått. Resultatet som presenterats har visat på vissa likheter i upplevelser och uppfattningar hos lärarna, men har också visat på inslag av oliktänkande. Bland annat så visar resultatet att samtliga lärare anser att det är viktigt att kompetensutvecklas inom ämnet samhällskunskap, men att vikten uttrycks olika starkt. Lärarna visar på att det finns möjligheter att kompetensutvecklas i samhällskunskap på skolan de arbetar på, men att de delar på det ansvaret mellan sig själva och andra aktörer inom skolväsendet på högre instans. Det framkommer även att det finns hinder som gör att det blir svårare och finns mindre tid att kompetensutvecklas inom ämnet samhällskunskap, och uttrycker specifika stödåtgärder som krävs för att kompetensutvecklingen kan ske i större utsträckning, samt att undervisningen i sin tur ska kunna bli ännu bättre.

No description available.

Time and space is not regulated in the Swedish curriculum. In regard to that freedom, the aim of this study is to examine the choices teacher make when teaching social studies in primary school. The study proceed from the following questions: Which are the didactic tools, in special regard to how the tables are organized, how the time is used and other material resources? Which impact will the didactic tools have on the social relations in the classroom? Which effect does the two questions above have on the constitution of social studies as a school subject? The study is based on a qualitative method including both observations and interviews. The theoretical frame is the one of multimodal design. The results show that teachers’ choices are both conscious and unconscious. Their choices also impact on the social relations in the class and the pupils possibilities to participate. The pupils do not have as much freedom in time and space to express themselves as the teachers do. A fact teachers doesn’t seem to reflect. In what way teachers’ choices have an impact on the constitution of social studies is harder to show.

The purpose of this study is to examine teachers’ perceptions of language development in social studies. Questions that will try to be answered are: How do teachers in social studies regarding grades 4-6 account for pupils’ language development in planning, teaching and grading? What difficulties do teachers experience while working with language development? What kind of support do teachers feel that they need in order to work effectively with language development? Research has showed that language is our primary tool for learning in all subjects. A language developing education is contextual, contains scaffolding and a lot of opportunities for interaction. Teachers have an important role to play in creating context that benefits pupils’ knowledge, linguistic and personal development. Earlier studies have showed that many teachers lack competence in how to work with language and knowledge development. This study concludes that teachers take into account pupils’ prior knowledge and that they understand the importance of working with different methods based on interaction and scaffolding to develop their pupils’ subject and linguistic capability. The main difficulty that teachers reported was the difficulty in adapting the education to the pupils’ different abilities. They also acknowledged the development of the specialized school language with its abstract words as a difficulty. Teachers reported that the best support in this process was collegial learning, internal education and language development models/tools.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur mellanstadielärare, verksamma inom ämnet samhällskunskap, resonerar kring kunskapsområdet samhällsfrågor och mer specifikt elevnära samhällsfrågor. Vidare undersöks lärares uppfattningar av undervisning i elevnärasamhällsfrågor och hur det arbetet kan kopplas till skolans demokratifostransuppdrag. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju verksamma lärare för att få en förståelse för deras tankar, upplevelser samt erfarenheter kring undervisning i elevnära samhällsfrågor. Studiens resultat visade bland annat att lärarna aktivt arbetar med elevnära samhällsfrågor och att de anser att det är en viktig del av samhällskunskaps-undervisningen. Resultatet antyder också att lärarna tolkar begreppet elevnära med ett bredare perspektiv än geografiskt. Lärarna delade uppfattningen av att eleverna behöver ha kunskap om samhället för att kunna verka i det. Vidare hade de föreställningen att samtal samt diskussioner är betydelsefulla och att de som lärare behöver skapa lärandemiljöer där eleverna lär sig att se olika perspektiv och får uttrycka sina åsikter. Lärarna såg få utmaningar med samhällsfrågor men att det då är upp till lärarna att göra det greppbart för eleverna. De belyser också att intresse och delaktighet vid undervisning med elevnära samhällsfrågor har betydelse för elevernas bildning till demokratiska samhällsmedborgare. / This essay is a qualitative study that aims to report how teachers active in middle school reasons about the subject civics with social issues and also pupil-related social issues. Furthermore, the aim is to investigate the purpose with teaching pupil-related social issues and if this study can be connected to the democratic task of nurturing citizens that teachers have. In order to do this, seven teachers have been interviewed in semi-structured interviews to get their thoughts and experiences on teaching pupils-related social issues. The results of the study showed, among other things, that the teachers are actively working with pupil-related social issues and that it is an important part of social science studies. The result also indicated that the teachers views the pupil-related perspective broader than only geographical. The teachers shared the opinion that the pupils need to have knowledge of society in order to be able to live in it. Additionally, the teachers held the notion that conversations and discussions are important and that the teachers need to create learning environments where the pupils learn to see different perspectives and also are able to express their opinions. The teachers in the study saw few challenges with teaching social issues but that it is up to the teachers to make it understandable for the pupils. They also demonstrate that interest and participation in pupils-related social issues are significant for the pupils´ formation into democratic citizens.

Denna studies huvudsakliga syfte har varit att analysera hur kvinnor representeras i läromedel i ämnet samhällskunskap. En särskild serie läromedlen har utgjort studiens material för att undersökningen även ska behandla ett perspektiv över tid. Den metod som använts är en kvalitativ innehållsanalys, där totalt fyra läromedel utgivna under en period som sträcker sig från år 1995 till 2017. Den tidigare forskningen har bland annat utgjorts av läromedelsgranskningar i förhållande till genus genomförda utav Skolverket och DEJA, Delegationen för jämställdhet i skolan. Studiens resultat har sedan analyserats och diskuterats, där genusteori varit den valda teoretiska utgångspunkten. Trots ett ökat innehåll av diskussioner om jämställdhet över tid, visar studien även hur de granskade läromedlen fortsättningsvis har innehåll som utgörs av stereotypa föreställningar och en kvinnlig underordning gentemot män.