Syftet med min undersökning är att ta reda på vad två lärare och deras elever som går i gymnasiet anser om lärare-elev-relationen. I min studie belyser jag olika synsätt på den goda relationen, hur den etableras, vilken påverkan en dålig/god relation kan ha på eleverna respektive lärarna och hur relationen påverkar elevers läroprocess. Resultatet diskuteras därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv.För att besvara mina forskningsfrågor valde jag både ett kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt. Det som framgick av mitt resultat var att för att kunna etablera en god relation behövde eleverna känna sig respekterade och att de får sina röster hörda. Det framgick även att de egenskaper som eleverna ansåg vara viktiga för dem, upplevde de som goda. Upplevelsen respektive värderingen av relationens parametrar korrelerar. En slutsats av detta är att vill man ha en god relation ser man även till att en sådan skapas.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva och synliggöra de lärsituationer som uppstår genom tränarens samspel med sin omgivning inom en ishockeyförenings praktik. Studieobjektet utgjorde en tränare i en av ishockeyföreningarna från urvalet. Forskning på ledares lärande i vardagen var sällsynt i allmänhet, men inom idrottsområdet var sådan forskning närmast obefintlig. Min studie är därmed ett bidrag till den idrottspedagogiska forskningen i synliggörandet av det vardagliga lärandet i tränarens praktik. Studiens empiri inhämtades med hjälp av en etnografiskt inspirerad metod som kombinerade skuggning med spontana samtal. En egenhändigt konstruerad analys användes som utgick ifrån två begrepp ur den teoretiska referensramen. Resultatet var att tränarens lärsituationer förekom i tre olika kategorier, vilka var samspelets arenor (exempelvis bussresorna), relationer (exempelvis hockeygymnasietränaren) och nätverk (exempelvis medarbetarna). Detta diskuteras i relation till befintlig forskning om lärande, samspel, ledarskap och tränarskap i resultatdiskussionen. Studiens resultat indikerar att det är betydelsefullt att tillvarata lärsituationerna för att optimera tränarens lärande i sin vardag. Poängtera att området fortfarande är i behov av mer forskning. Rekommendationer för framtida bruk av studien är att använda denna som ett underlag för att optimera tränarens och omgivningens vardagliga lärande. Studien skulle även kunna bidra i verksamheter utanför idrotten som har ambitionerna att tillvarata lärandet i vardagen.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger tänker kring sitt förhållningssätt i konflikter och vilka effekter de tror att förhållningssättet kan få i barngruppen. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer där sex pedagoger från olika förskolor har deltagit. Resultatet visade att deltagarna hela tiden reflekterar över sitt förhållningssätt till konflikter och varför konflikter uppstår. Något som alla deltagare belyste var att det är viktigt att barnen ges verktyg för att klara konflikter själva. Flera olika strategier kunde ses på hur konflikthantering går till men mycket handlar om bemötande, förklaringar och att alla i slutändan ska känna sig nöjda. Alla deltagande ansåg att konflikter är lärande men på olika plan. Bland annat handlar det om ett lärande utifrån den gemensamma respekt man bör ha mot varandra men även det sociala samspelet nämns. De slutsatser som kan dras är att konflikthantering i förskolan är en viktig del där pedagogens förhållningssätt påverkar konfliktens utgång. Att ge barnen verktyg för att klara konflikter själva ses som en bra start och en central del i konflikthantering hos deltagarna.

Syftet med denna studie var att fördjupa våra kunskaper i hur interaktionen mellan pedagogen och eleverna bidrar till att skapa kön i samlingen. Vårt fokus har varit på pedagogens bemötande av barnen och hur flickor och pojkar kommunicerar i samlingen. Empirin samlades in med hjälp av kvalitativa observationer i en skolklass, årskurs ett, och en förskoleklass. I vårt resultat framgår det hur pojkar får mer utrymme i samlingen och flickor har mer tålamod att vänta på sin tur. Det visade sig även att pojkarna hade djupare samtal med pedagogerna och fick fler följdfrågor än vad flickorna fick. Det var även vanligt att pojkarnaifrågasatte pedagogens uttalande medan flickor tog mer närkontakt med pedagogen. När det kommer till pedagogens bemötande av eleverna visade det sig att hon använde en mjukare samtalston till flickorna. En slutsats vi drar är att det finns en tydlig fördelning mellan könen i samlingen och att skillnaderna mellan pojkars och flickors sätt att kommunicera är stor, likaväl som pedagogens bemötande till de olika könen.

<p>Studiens huvudsyfte är att synliggöra hur lärare använder samspel för barnets utveckling av språket.</p><p>Data består av observationer av lärare och barn, vilken är bra då kvalitativa studier är på upptäckandets väg. Resultaten framkom genom strukturerade och ostrukturerade observationer, därefter kategoriserades data och analys utvanns genom reflektion. Fältarbetet har bedrivits på en förskola under en förmiddag med tjugotvå barn och tre lärare.</p><p>Samspel och språk förefaller till en början vara skilda från varandra, men i den slutliga sammanfattningen framkommer att dessa interagerar.</p><p>Med utgångspunkt i lärarens ide om vad barn behöver lära pendlar denne mellan informellt och formellt samspel.</p>

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas att synsätt till flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Hur ser pedagogerna på sina förutsättningar att möta flerspråkighet i förskolan, i vilken utsträckning involveras vårdnadshavare och hur ser fördelningen ut mellan den planerade verksamheten och det spontana bemötandet av barnen i verksamheten? En kvalitativ metod har använts då sju pedagoger vid sju olika förskolor har intervjuats. Det framkommer att samtliga pedagoger anser att flerspråkigheten i förskolan är positiv då det är en tillgång i dagens samhälle att kunna tala flera språk. Dock framgick det att pedagogerna har vissa svårigheter med att möta de flerspråkiga barnen i verksamheten.  Förskollärarna saknar utbildning angående flerspråkiga barns språkutveckling och det är brist ute i verksamheterna på flerspråkig personal. Resultatet visar att pedagogerna har olika möjligheter att möta barnen i verksamheten. Pedagogerna har olika förutsättningar för att involvera vårdnadshavarna i det som sker i verksamheten.  Det går att utläsa i resultatet att en betydande föruttsättning för att bemöta vårdnadshavare var med stöd från flerspråkig personal. På de förskolor där den föruttsättningen inte fanns talades de om fler svårigheter i tillexemepl kommunikationen med vårdnadshavare.  I diskussionen framkommer vikten av flerspråkig personal ute i förskoleverksamheterna både för att stödja den vardagliga kommunikationen mellan både pedagoger och barn men även pedagoger och vårdnadshavare. Även vidare kompetensutveckling  för förskollärare för att kunna möta de flerspråkiga barnen när det kommer till deras språkutveckling.

Syftet med min studie är att få en djupare förståelse och kunskap om vad leken har för betydelse för barns sociala utveckling. Jag vill även titta närmre på hur förskollärarna arbetar för att stödja barnen för att få tillträde till lek. Utifrån mitt syfte har jag arbetat fram tre frågeställningar; hur tar sig barn in i en pågående lek?, skiljer sig strategierna åt mellan flickor och pojkar? samt hur arbetar förskollärarna kring samspelet? Jag har valt att använda observationer som verktyg samt intervjuat två förskollärare som båda arbetar på avdelningar med barn mellan 3 och 5 år. Av min studie kan jag se att barnen använder många olika strategier för att få tillträde till pågående aktiviteter och det är många som återkommer och vissa som inte återkommer lika ofta. Jag kan också se att förskollärare och barnskötare har en viktig roll i kontaktsökandet då det finns barn som vänder sig till en vuxen när inte de själva har kunskapen om hur de kan gå tillväga.

Studien har syftat till att ta reda på hur samspel ser ut utomhus. För att kunna ta reda på det undersöks vad som påverkar samspel, varför förskollärare tar ut sina barngrupper och vilka skillnader förskollärare ser på samspelet utomhus jämfört med inomhus. Som bakgrund bearbetas begreppen samspel och utomhuspedagogik där fokus ligger på vad som är positivt med dem och varför de är relevanta. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där människan är delvis beroende av andra för att kunna lära men här undersöker jag om platsen är viktig för att kunna lära av andra. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med sex förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor. Studien har resulterat i att det verkar som att inomhusmiljön bidrar med flera saker som kan påverka samspelet både positivt och negativt. De negativa faktorerna, som begränsande ytor, finns inte på samma sätt utomhus enligt resultatet och därför går det att konstatera att samspelet kan förändras utomhus. Till viss del visar resultatet att konflikterna kan bli färre utomhus och en del hinder för barnen som orsakar konflikter verkar bli färre. Dessutom framgår det att barn leker annorlunda utomhus och då ofta i olika, större och nya konstellationer. Men när barnen leker utomhus framgår det att nya egenskaper tränas på ett annat sätt än inomhus och ett exempel är ledarskapsförmågan som tränas i en större omfattning utomhus. Tidigare studier inom området bekräftar resultatet i den här studien

Abstrakt Kommunikation kan ske på olika sätt med stöd av exempelvis kroppsspråk, mimik och verbalt tal. Ett perspektiv som vi har uppmärksammat är att kommunikationsredskap enbart användes vid specifika situationer. Det kan ses som ett problem och därav är syftet med vår studie att undersöka hur kommunikation används i förskolans verksamhet. Vi fördjupar oss i hur förskolläraren arbetar med olika kommunikationsredskap och hur relationen påverkar kommunikationen. Det belyser vi genom att analysera med hjälp av sociokulturell teori och relationell pedagogik.  Metoden vi använder oss av är en kvalitativ studie som utgår ifrån semistrukturerade intervjuer för att samla in data. Vi kan avläsa i materialet att förskollärare arbetar med kommunikation på varierande sätt i förskolan, där kommunikation och samspel är sammankopplade med varandra. En slutsats av studien är att det är olika faktorer som påverkar kommunikation exempelvis relationer, samspel, redskap och miljö.  Nyckelord: kommunikation, relation, samspel.

I det sociala samspelet mellan förskollärare och barn har förskolläraren möjlighet att stimulera barns utveckling såväl socialt, motoriskt som kognitivt. Studien vill belysa hur man kan se på den fria leken ur ett pedagogiskt perspektiv. / During social interaction between kindergarten teachers and children the teacher has posibility to stimulate children´s social and cognitive development. This study will show how free play can be used from a pedagogical point of view.