Syftet med uppsatsen är att utreda vilka förutsättningar som krävs för att ett krigsbrott ska föreligga enligt folkrätten, och illustrera detta genom Rysslands angrepp på Ukraina perioden 2014 fram till idag. Den kvalitativa metoden ligger till grund för arbetet, där information hämtats från folkrättsliga källor, såsom internationell sedvanerätt, konventioner och deklarationer, litteratur, pressmeddelanden och artiklar. Ett krigsbrott är en överträdelse av de seder och lagar som finns i krig. Exempel är attacker mot civila och dess egendom, tagande av gisslan, samt användning av viss typ av stridsmedel. Resultatet av analysen visar att Ryssland har gjort sig skyldiga till en rad folkrättsbrott i Ukraina. Ryssland har inte respekterat suveränitetsprincipen, och de har gjort sig skyldiga till brott mot FN-stadgans våldsförbud. De har attackerat civilbefolkningen vilket strider mot Internationell humanitär rätt. Rysk militär har brutit mot Genèvekonventionen om behandlingen av civila, militära och krigsfångar, och de har utsatt Ukraina för cyberattacker. Omvärlden tog tidigt ställning i konflikten genom att sanktionera bland annat ryska medborgare och företag. Internationella brottmålsdomstolen agerade genom att utfärda en arresteringsorder mot president Vladimir Putin och ryska barnrättskommissionären Maria Lvova-Belova, för deportering av ukrainska barn.

In order for a state to be considered ‘civilized’ the UN Declaration of human rights must be conceptualized in the national legislation. Iran are among states which are isolated from the international community partly on the basis of human rights violations. The human rights violations symbolize a political barrier between West and Iran, confirmed by economic sanctions from UN, EU and the United States. In this study the assumption is that whether basic constitutional conditions exist or do not exist could/could not lead to changing domestic practices, and possibly towards political integration for Iran. Thus the purpose of the study is to investigate the Islamic republic of Iran’s basic constitutional conditions for implementing human rights. The method used is a qualitative document study with content analysis on Iran’s constitution. The theoretical approach is founded on the UN Declaration of human rights which is a historic document. Furthermore, previous research on the subject is also presented as part of the theoretical background. The findings of the study suggest crucial shortcomings in Iran’s constitution according to UN standards, although the majority of the UN criteria for human rights are respected. However, the key conclusion of the study is that human rights are not neglected by Iran, rather the historical, cultural and religious traditions of Iran differentiates the country from the so called universal values currently dominated in the international community.

The aim of this study has been to contribute to the knowledge about food and eating as a social phenomenon, by examining how individuals who diverge from the food norm construct their social reality. This qualitative study were carried out in Umeå 2017. Individuals who identified as vegans and ate an strict vegan diet were interviewed on the base of a semi structured interview guide. Since the theoretical framework on which the study lies is Kathy Charmaz´s social constructionism, the object of the study is not the vegans themself, but the social situations where they encounter food normativity. The results showed that three different processes were in motion when the deviants navigated through the landscape of food normativity; att konfrontera eller inte konfrontera (to confront or not to confront), tidens inverkan på mängden upplevda konflikter (effect of time on the degree of experienced conflicts) and normföljarnas känslor och dess konsekvenser för normavvikarna (the normfollowers feelings and their consequenses for the deviants). The study showed that the effects of social food norms hade a great impact on the deviants social reality.

The aim of this thesis is to examine activation, including support and control, among different groups of social assistance (SA) recipients. Assessments and activation related decisions during one year are analysed for 372 social randomly selected assistance claimants from four municipalities. Data was collected 2002-2003 through structured interviews with the clients and their social workers. Income from work and social assistance was followed up with national register data after two years. The first study focuses on social workers conception of their claimants work barriers. Conceptions vary systematically across groups of claimants. The second study examines elements of activation, finding that extent and content of activation, and use of support and control, vary between municipalities and programs. The third study analyses associations between participation in activation programs and exposures to sanctions and exemptions (indicators of support and control) on the one hand, and claimants’ characteristics on the other hand.  Traditional work-test logic seems to be common in social work, and linked to stereotypic gender logic. This implies a systematic selection to activation based on sex, and on social workers opinion about the claimants work motivation. The results question the linkage between work barriers and activation, since claimants without formal resources (education and work experience) do not participate in resource activation (aiming to increase formal resources) more often than others. The fourth study analyses association between combinations of activation programs and sanctions and self support outcomes for SA claimants. Results suggest that a combination of resource activation and sanctions has a positive association with income from work, and that a combination of job activation and sanctions is associated with continuing SA.

No description available.

Uppsatsen handlar om försäkringsbarheten för administrativa sanktionsavgifter (GDPR-sanktioner) som utfärdats till följd av en överträdelse av bestämmelserna i dataskyddsförordningen. Syftet med uppsatsen har varit att utreda om det enligt svensk rätt är möjligt att försäkra sådana avgifter. I uppsatsen redogörs för relevanta bestämmelser i det försäkringsavtalsrättsliga regelverket (FAL) och det försäkringsrörelserättsliga regelverket (FRL). Bland de bestämmelser som uppsatsen särskilt behandlar återfinns bestämmelserna om lagligt intresse i 6 kap. 1 § FAL och god försäkringsstandard i 4 kap. 3 § FRL.

Zimbabwe har varit utsatt för ekonomiska sanktioner sedan 2002 och syftet med studien har varit att analysera perioden mellan år 2001 och 2005 för att se om sanktionerna bidragit till oavsedda konsekvenser i landet. Utöver detta var syftet att förklara sambandet mellan ekonomiska sanktioner och ökat statligt förtryck som i sin tur leder till ökade kränkningar av mänskliga rättigheter. Den kvalitativa inomfallsmetoden - kongruensmetod - användes för att testa Dursun Peksens (2009) teori om fyra faktorer i ekonomiska sanktioner, som kan bidra till ökat förtrycks överensstämmelse med situationen i Zimbabwe. Tre av fyra faktorer stämde överens tämligen väl med situationen i Zimbabwe, medan den fjärde faktorn inte stämde överens lika väl. Studien kom fram till att de ekonomiska sanktionerna hade bidragit till ökat statligt förtryck, vilket i sin tur hade bidragit till ökade kränkningar av mänskliga rättigheter i Zimbabwe. Sambandet kan förklaras enligt följande. De ekonomiska sanktionerna bidrog till en ekonomisk kris som negativt påverkade de genomsnittliga medborgarnas levnadsvillkor på många områden. De försämrade livsvillkoren bidrog till ökad aktivitet i oppositionen och befolkningen vilket i sin tur bidrog till att staten ökade sitt förtryck. Vidare målade staten upp de ekonomiska sanktionerna som ett extern hot mot landet och staten legitimerade därmed sitt ökade förtryck med att de skyddade landets suveränitet mot ett externt hot.

Fleets have the ability to affect an adversary’s use of the seas for transportation. Nations have in numerous occasions exercised this power in order to ravage their opponent’s trade in times of conflict with the purpose of diminishing their military might. Great naval thinkers like Mahan and Corbett have described this use of seapower during conflicts in great depth but theories regarding the use of seapower to affect a nation’s peacetime economy in order to achieve limited political goals is lacking. This thesis attempts to analyze the use of seapower in the form of economic sanctions to answer the question; “How is seapower exercised in economic sanctions?” in order to remedy this. The results show that seapower is mostly used to halt the inward flow of goods to a nation and general sanctions are more often used than sanctions targeting specific commodities. What these sanctions aim to achieve is often to limit military capacity and to disrupt military aggression. This thesis comes to the conclusions that a force capable of operating anywhere on the globe for an extended period of time is vital for the effectiveness of economic sanctions, seapower is a necessary part of the enforcement of economic sanctions and that naval theory has been too preoccupied with large scale conflicts and neglected the use of seapower to achieve limited political goals with economic measures during times of peace.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka de normativa utrymmen som det finns i dagens internationella samhälle för förebyggande interventioner. Interventioner definieras som ett medel i en större politisk strategi som sker inom en suverän stats gränser mot dess officiella vilja. Vidare skiljer sig förebyggande interventioner från icke-förebyggande genom dess preventiva karaktär. Utifrån en begreppsanalys studeras olika interventionsformer och argument för interventionspolitikens legitimerande. I den följande normativa analysen diskuteras och ställs olika argument om interventioners legitimerande emot varandra, och det normativa utrymmet för interventioner undersöks. Interventioner, förebyggande interventioner och legitimerandet av desamma är kopplat till begrepp som suveränitet och auktoritet men också till internationella lagar och universella normer samt motiven bakom interventionerna.</p><p>Ett av de stora dilemman som uppstår kring förebyggande interventioner är valet mellan att bryta mot de internationella politiska normerna och skadan av ett passivt förhållningssätt mot mänskligt lidande. I dagens internationella samhälle skulle det kunna finnas ett normativt utrymme för förebyggande interventioner under förutsättning att motiven bakom interventionen värderas högre än argumenten mot den förebyggande interventionen. Avsaknaden av en tydlig suverän auktoritet, allmänt giltiga och accepterade motiv och ett legalt utrymme gör att det är svårt att finna en normativ yta för förebyggande interventioner i det internationella samhället. Trots en ökad positiv retorik från FN rörande förebyggande interventioner, samt att interventioner blivit alltmer accepterade, vilket inte var fallet bara femtio år tillbaka, saknar förebyggande interventioner fortfarande en allmängiltig legitimitet och acceptans.</p> / <p>The objective of this thesis is to study the normative space and scope for pre-emptive interventions in the international society of today. Interventions are defined as part of a broader political strategy aimed at changing the actual course of actions within a specific sovereign country against that country’s official will. Further, are pre-emptive interventions distinguished from non-pre-emptive interventions by the latter’s reactive character. Through a concept analysis are different types of intervention and the arguments for the legitimacy of different intervention policies studied. In the following normative analysis different arguments for the legitimacy of interventions are positioned against each other, and thereby the space and scope for pre-emptive interventions is examined. Interventions, pre-emptive interventions and the legitimacy thereof, are connected to concepts of sovereignty and authority, as well as international law, universal norms and the motives behind the interventions.</p><p>One of the main dilemmas considering pre-emptive interventions is the choice between breaking international political norms, and the damage of doing nothing and passively watching ongoing human suffering. Today’s international society would have a space and scope for pre-emptive interventions provided that the motives behind the intervention are considered more valid than the arguments against the same policy. The lack of an obvious international authority, general valid and acceptable motives, and a legal space for pre-emptive interventions, make it difficult to find legitimate grounds and a normative space and scope for them. In spite of an increasingly positive rhetoric by the UN on pre-emptive interventions, among other examples, pre-emptive interventions remain a general notion of legitimacy and acceptance.</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka de normativa utrymmen som det finns i dagens internationella samhälle för förebyggande interventioner. Interventioner definieras som ett medel i en större politisk strategi som sker inom en suverän stats gränser mot dess officiella vilja. Vidare skiljer sig förebyggande interventioner från icke-förebyggande genom dess preventiva karaktär. Utifrån en begreppsanalys studeras olika interventionsformer och argument för interventionspolitikens legitimerande. I den följande normativa analysen diskuteras och ställs olika argument om interventioners legitimerande emot varandra, och det normativa utrymmet för interventioner undersöks. Interventioner, förebyggande interventioner och legitimerandet av desamma är kopplat till begrepp som suveränitet och auktoritet men också till internationella lagar och universella normer samt motiven bakom interventionerna. Ett av de stora dilemman som uppstår kring förebyggande interventioner är valet mellan att bryta mot de internationella politiska normerna och skadan av ett passivt förhållningssätt mot mänskligt lidande. I dagens internationella samhälle skulle det kunna finnas ett normativt utrymme för förebyggande interventioner under förutsättning att motiven bakom interventionen värderas högre än argumenten mot den förebyggande interventionen. Avsaknaden av en tydlig suverän auktoritet, allmänt giltiga och accepterade motiv och ett legalt utrymme gör att det är svårt att finna en normativ yta för förebyggande interventioner i det internationella samhället. Trots en ökad positiv retorik från FN rörande förebyggande interventioner, samt att interventioner blivit alltmer accepterade, vilket inte var fallet bara femtio år tillbaka, saknar förebyggande interventioner fortfarande en allmängiltig legitimitet och acceptans. / The objective of this thesis is to study the normative space and scope for pre-emptive interventions in the international society of today. Interventions are defined as part of a broader political strategy aimed at changing the actual course of actions within a specific sovereign country against that country’s official will. Further, are pre-emptive interventions distinguished from non-pre-emptive interventions by the latter’s reactive character. Through a concept analysis are different types of intervention and the arguments for the legitimacy of different intervention policies studied. In the following normative analysis different arguments for the legitimacy of interventions are positioned against each other, and thereby the space and scope for pre-emptive interventions is examined. Interventions, pre-emptive interventions and the legitimacy thereof, are connected to concepts of sovereignty and authority, as well as international law, universal norms and the motives behind the interventions. One of the main dilemmas considering pre-emptive interventions is the choice between breaking international political norms, and the damage of doing nothing and passively watching ongoing human suffering. Today’s international society would have a space and scope for pre-emptive interventions provided that the motives behind the intervention are considered more valid than the arguments against the same policy. The lack of an obvious international authority, general valid and acceptable motives, and a legal space for pre-emptive interventions, make it difficult to find legitimate grounds and a normative space and scope for them. In spite of an increasingly positive rhetoric by the UN on pre-emptive interventions, among other examples, pre-emptive interventions remain a general notion of legitimacy and acceptance.