Under de senaste två decennierna har konsumtionen av nyproducerade kläder ökat med närmare 30 procent per person i Sverige. Den ökade konsumtionen har medfört att individers klädavfall blivit mer omfattande och många gånger slängs klädesplagg som fortfarande kan användas i hushållets restavfall även om andra alternativ är bättre. Med utgångspunkt i detta och tidigare forskning som visar att unga människor är en högkonsumerande grupp undersöker föreliggande studie hur studenter vid Jönköping University som är bosatta i Jönköpings kommun hanterar sitt klädavfall. Med en webbaserad enkätundersökning samlades data in för att ta reda på vilka av klädavfallsmetoderna secondhand, textilåtervinning, återförsäljning, ge till familj och/eller vänner och restavfall som målgruppen använder samt vad som motiverar deras val att använda dessa klädavfallsmetoder. Genom att utgå från teorin om bunden rationalitet och tematiskt analysera svaren på enkätens öppna frågor visar resultatet hos studiens 73 respondenter att valet av klädavfallsmetod är komplext och i många fall begränsas av omständigheter. Sådana omständigheter beskrivs av studiens respondenter som bland annat brist på tillgänglighet, tid och information. Resultatet visar också att valet av klädavfallsmetod många gånger inte enbart handlar om att göra sig av med sitt klädavfall på ett smidigt sätt. För vissa fungerar klädavfallsmetoderna även som ett sätt att generera extra intäkter eller för att hjälpa andra människor. En kunskap om och förståelse för varför klädavfallsflödena ser ut som de gör kan vara behjälpligt för såväl regeringar som kommuner i pågående arbete för ett mer cirkulärt samhälle. Senast januari 2025 ska nämligen alla EU:s medlemsländer uppfylla direktivet 2018/851 om avfall som bland annat innefattar krav på separat insamling av textilier. / Over the past two decades, the consumption of new clothing has increased by almost 30 percent per person in Sweden, which has also caused individual's clothing waste to become more extensive. Clothes that are still wearable is often disposed of in the household's residual waste. With this in mind, and with previous research showing that young people are considered a high- consuming group, this study aim to investigate how students at Jönköping University, who live in Jönköping municipality, handle their clothing waste. The empirical data was retrieved with a web-based survey to investigate which of the clothing disposal methods secondhand, textile recycling, private resale, giving to family and/or friends, and residual waste that are used by the target group and how they justify their choice of clothing disposal method. Through a thematic analysis of the open-ended questions in the survey, as well as through using the theory of bounded rationality, the results show that the choice of clothing disposal method is complex since it many times is limited by circumstances. Among the study’s 73 respondents, such circumstances turned out to be, among other things, a lack of accessibility, time, and information. Furthermore, the result shows that for some of the respondents the choice of clothing disposal method is not solely about getting rid of the clothes in a comfortable way. For some, clothing disposal is also about earning some extra money or about helping others. Knowledge and understanding of why clothing waste is handled the way it is and ends up where it ends up can be helpful for governments as well as for municipalities in their ongoing work for a more circular society. By January 2025, all EU member states must comply with the EU Directive 2018/851 on waste which among other things targets the need for a separate collection of textiles.

My project is about changing the attitudes towards secondhand clothes in the suburbs of Kalmar with repurposing fashion. Secondhand clothes have a bad reputation in the suburbs and in my project, I am seeking where the prejudice coming from, what is acceptable, etc. in hopes to create something that is acceptable and something that grabs the interest of the people from the suburbs of Kalmar. I'm trying to spread the good things about secondhand and teaching people in the suburbs how to repurpose their own clothes in my workshop called “Repurposed+”.Hopefully, this will also connect people and create an interest/hobby for them which will benefit their futures.

Den svenska andrahandsmarknaden har under senare år växt sig allt starkare. Förklaringarna till det fenomenet är bl.a. den rådande miljödebatten och konsumenters nya medvetenhet till deras konsumtionsbeteende. Konsumenten har i dag ett behov att ha en individualistisk stil, vilket kan vara en anledning till secondhand-branschens nyvunna trendstatus och snabba expansion. Lågkonjunkturen, som drabbade Sverige 2008, kan även vara en anledning till den expanderande marknaden. Secondhand-branschen domineras av två olika typer av verksamheter, de ideella och de vinstdrivande secondhand-företagen. De två verksamheterna har olika syften som konsumenten kanske inte alltid uppmärksammar när han/hon väljer att handla andrahandskläder.Vårt syfte med studien är att jämföra ett ideellt och ett vinstdrivande secondhand-företags interna arbeten, samt analysera likheter och skillnader företagen emellan. Vi har valt att analysera företaget Myrorna, som får representera den ideella secondhand-verksamheten och företaget Beyond Retro som får representera den vinstdrivande secondhand-verksamheten. Vi avgränsar oss till företagens interna arbete samt den svenska secondhand-marknaden.Vi har genomfört en jämförande studie mellan två fallföretag och vi har strategiskt valt ut tre respondenter från företagen. Vi genomförde två personliga intervjuer samt en mailintervju. Information samlades även in genom företagens hemsida, litteratur samt artiklar.Våra teorier är byggda på de funktioner som vanligtvis bedrivs inom ett företags interna arbete. Det finns dock ett undantag gällande teorierna som kallas för ”reverse logistics” som inte är lika vanlig. Teorin handlar om att man återanvänder eller återvinner produkter och placerar dem i en ny värdekedja. Övriga teorier kopplas till företagens inköpsprocess, prissättningsstrategi, organisationsuppbyggnad samt marknadsförings- och varumärkesstrategi.Vi har sammanställt vår information om företagen genom att först skriva en allmän beskrivning om respektive företag. Vi delar sedan upp informationen om deras interna arbete i fyra underrubriker – organisationsstruktur, butiker och insamlingsprocess, prissättningsstrategi samt marknadsföring.I resultatet har vi diskuterat ett antal likheter och skillnader inom företagens interna arbete. T.ex. olikheterna i deras organisationsstruktur, vilket mestadels beror på företagens storleksskillnader. Beyond Retro använder sig av en klassisk inköpsprocess och Myrorna får in sina varor genom gåvor från allmänheten. Beyond retro kan ta ut högre priser genom sina produkter p.g.a. en högre budget och mer specialiserad personal. Myrorna lägger dock mer fokus på att hitta dyrare second handplagg och har därför höjt priserna på sina produkter. Inom marknadsföringen har Myrorna en bred kommunikation ut till kunden och Beyond Retro använder sig av en mer avsmalnad och inriktad kommunikation till konsumenten.

Datum: 26:e juni 2019 Nivå: C-uppsats, i företagsekonomi, specialisering marknadsföring. Institution: Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle - Luleå Tekniska Universitet Författare: Sara Bohlin Handledare: Maria Ek Styvén Titel: Fördelar och nackdelar med att konsumera secondhandkläder Nyckelord: Secondhandkläder, secondhand, traditionellt tillverkade kläder, kläder, miljömedvetenhet, prismedvetenhet, behov av att vara unik, modeintresse, behov av att visa status upplevelse av ofräschhet. Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse för konsumenters drivkrafter när det gäller att köpa eller inte köpa secondhandkläder. Metod: Deduktiv studie med ett kvalitativt tillvägagångsätt som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Slutsatserna som drogs efter intervjuerna var att de vanligaste anledningarna till att köpa secondhandkläder var miljömedvetenhet, prismedvetenhet och modeintresse. De av de intervjuade som köpte mycket secondhandkläder utryckte alla på något sätt att de också hade ett behov av att ha en unik stil. Den vanligaste anledningen till att inte köpa secondhandkläder var modeintresse. Detta visade sig genom att de flesta av de intervjuade som köpte få eller inga kläder på secondhand också svarade att de var intresserade av mode. / Date: June 26, 2019 Level: C-uppsats, thesis in business Administration, Specialization Marketing Institution: Department of Business Administration, Technology and Social Sciences - Luleå University of Technology Author: Sara Bohlin Title: Advantages and disadvantages of consuming second-hand clothes Tutor: Maria Ek Styvén Key words: Second-hand clothes, second-hand, traditionally made clothes, clothes, environmentalism, price sensitivity, need for uniqueness, fashion involvement, need for status, perception of contamination. Purpose: The purpose of this study is to better understand what, motivates consumers to buy or not to buy second-hand clothes. Method: A deductive study with a qualitative approach that was implemented using semi-structured interviews. Conclusion: The conclusions drawn after the interviews were that the most common reasons for buying second-hand clothes were environmentalism, price sensitivity and fashion involvement. Those of the interviewed who bought a lot of second-hand clothes all expressed in some way that they also had a need to have a unique style. The most common reason for not buying second-hand clothes was fashion involvement. This was shown by the fact that most of the interviewees who bought few or no clothes on second-hand, also replied that they were interested in fashion.

Hållbarhet är idag ett välanvänt begrepp som förekommer inom flera områden. Vad hållbarhet anses vara må uppfattas som självklart, men hur begreppet och diskursen konstrueras, är inte lika självklart. Genom att se till två aktörer, med olika ambitioner, inom andrahandsmarknaden undersöker studien hur reklam bidrar till konstruerandet av uppfattandet av hållbarhet på olika sätt. Tidigare forskning visar att medierna formar och speglar samhället och att uttryck av hållbarhet idag används som täckmantel i form av grön retorik. Den visar även att kapitalism och ekologi har naturliga motsättningar, att vi måste konsumera mindre och lära oss se ”skräp” som resurser, något som andrahandsmarknaden kämpar med att förhålla sig till. Vi undersöker i denna studie Tradera och Myrornas förmedlade budskap av hållbarhet, med bakgrund i aktörernas intressen som vinstdrivet och ideellt. Syftet är att se hur reklam inom andrahandsmarknaden bidrar till konstruerandet av hållbarhetsdiskursen. Detta genom en multimodal kritisk diskursanalys av reklamfilmer från respektive aktör.   Resultatet visar att de olika aktörernas förmedlade budskap bidrar till hållbarhetsdiskursen på både traditionella och kreativa sätt. Traderas reklamfilm visade sig uttrycka underliggande budskap av ekologi som dessvärre hamnar i skuggan av kapitalistiska och materialistiska värderingar. Myrornas reklamfilm utmanar på många olika sätt dessa traditionellt kapitalistiska och materialistiska värderingar. Dessa olika uttryck av hållbarhet utgör till viss del konstruerandet av hållbarhetsdiskursen. Det visar även att särskilda budskap kan verka ideologiskt gynnsamma och att detta är något som aktörer utnyttjar. Vi drar slutsatsen att hållbarhetsdiskursen innefattar svårtolkade budskap som samexisterar och problematiserar vår relation till ett hållbart agerande. / Modern use of the term ‘sustainability’ is broad and varies across multiple industries. The general idea of sustainability is perceived as certain, yet sustainability discourse and the pillars of the term remain fluid. By looking at two stakeholders, with different ambitions, within the second hand market, the study is examining how advertising contributes to the different ways sustainability perceptions are constructed. Previous studies show that media both shapes and reflects our society, highlighting today’s use of the term sustainability is often to “green wash” communication. Studies also shows that capitalism and ecology have natural contradictions. Second hand markets face the challenge of raising awareness to change perceptions for society's to consumer less and begin to see “waste” as a resource. In this study we examine the message of sustainability, mediated by Tradera and Myrorna, in relation to their role as profit-driven, versus not for profit organisations. The purpose of the study is to examine how advertisement within the secondhand market, contributes to the construction of sustainability discourse. This is carried out through a multimodal critical discourse analysis of commercials. The results show that the different stakeholders' messages contribute to the sustainability discourse in both traditional and creative ways. Tradera’s advertisement expressed underlying statements of ecology, shadowed by capitalistic and materialistic values. However, Myrorna’s advertisement in many ways challenges these traditional capitalistic and materialistic values. To some extent these different expressions construct the discourse of sustainability. This further highlights that ideologically specific messages could work, however this is often exploited by businesses. The conclusion drawn from this study displays that the sustainability discourse involves messages difficult to interpret, which infers parallels to the convoluted relationship of society’s aim to advance sustainable development.

West Africa’s textile and clothing (T&C) industries have persevered through the decline following the economic liberalization policies in the 1980s. This thesis seeks to explore the sustainable and circular business models which exist in the West African region. It also explores the ways that businesses relate to the social conditions of poverty, a small T&C industry, strong competition from imports, and the concentrated levels of imported textile waste. Through a qualitative methodology, secondary data is collected on thirty T&C businesses in West Africa. These businesses are analyzed through the framework of the eleven sustainable business model (SBM) pattern groups by Lüdeke-Freund, et al. (2018). In the results, five main SBM pattern groups emerge: Supply Chain, Social Mission, Closing-the-Loop, Eco-design, and Cooperative pattern groups. Most of the businesses do not fall neatly into one pattern, but rather embody various hybrid sustainable business models. West Africa is unusual in facing both high poverty rates and textile waste landfills, which may influence the multi-dimensional approach to sustainability. By working with the local textile value chain and artisan communities, the thirty businesses contribute to poverty alleviation. They also pave the way for ‘artisan futurism,’ where handicraft is combined with circularity and eco-design initiatives, leading the West African T&C industry into the future.