I dagens samhälle ser man att skolan präglas av mångfald och att det finns elever med olika religiösa bakgrunder i klassrummet. Denna mångfald medför att lärare behöver anpassa sin undervisning till varje elevs förutsättningar och behov, för att kunna inkludera alla elever i religionsämnet. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare talar om inkludering i religionsämnet och vilka utmaningar lärare möter med att inkludera alla elever i religionsundervisningen. Studiens frågeställningar är: Hur talar lärare om inkludering i religionsämnet? Hur inkluderar lärare alla elever i religionsundervisningen? Vilka utmaningar möter lärare med att inkludera alla elever i religionsämnet? De teorier som används i denna studie är inkluderingsteorin och Jacksons perspektiv. De begrepp som används i inkluderingsteorin är en gemenskapsorienterad definition, en individorienterad definition och en placeringsorienterad definition. De begrepp som används i Jacksons perspektiv är representation, tolkning och reflektion. Den metod som används är semi-strukturerade intervjuer och dessa intervjuer utfördes med stöd av en intervjuguide. I denna studie har sex lärare intervjuats och de arbetar i en mångkulturell skola eller en mer homogen skola utifrån religionstillhörighet. De är verksamma i grundskolan och arbetar i tre olika skolor. Intervjuerna har analyserats tematiskt. Studien visar att lärare talar om inkludering både utifrån ett individ- och elevgrupp perspektiv, eftersom lärarna utgår från kunskapsnivåer och att de har fokus på delaktighet. Lärarna använder sig av olika metoder för att kunna inkludera alla elever i religionsundervisning, oavsett vilken religiös tradition de tillhör. Studien visar att det finns skillnader mellan lärarens svar vad gäller utmaningarna som lärare möter med att inkludera alla elever i religionsämnet. En slutsats är att lärare menar olika med begreppet inkludering. Slutsatsen visar även att varierande undervisningsmetoder används, för att inkludera alla elever i ämnet religion. I slutsatsen redogörs dessutom att lärare möter olika utmaningar med att inkludera alla elever i religionsundervisning, eftersom de tillhör olika religioner.

I denna studie utforskas sekulariseringen i Sverige, med syfte till att klargöra begreppets definition och dess påverkan på samhället. Genom att granska och jämföra definitioner som presenteras i framstående litterära verk om sekularisering, analyserar författaren hur olika författare beskriver fenomenet och bedömer deras trovärdighet. Resultaten visar att författarna erbjuder varierande definitioner av sekularisering, men samtidigt betonar de att detta fenomen har betydande konsekvenser för samhället, både positiva och negativa. Att förstå begreppet sekularisering och dess inverkan ger individer en bättre förmåga att navigera i samhället och hantera dess påverkan.

Studien ämnar till att undersöka anledningarna till samt resultatet av att yoga har blivit så populärt i Sverige, sett till sekulariseringsprocessen i Sverige idag, att det som ett resultat bidragit till att det erbjuds som en hälsofrämjande träningsform till skolpersonal på en gymnasieskola i Sverige. Vi har därför undersökt lärares och skolpersonals upplevelser av personalyoga, främst kundaliniyoga, som ett verktyg för stresshantering och tittat på yogans religiösa bakgrund. Sex kvalitativa intervjuer, där både lärare, skolpersonal och yogainstruktör blivit intervjuade har genomförts, transkriberats och analyserats. Resultatet visade att samtliga respondenter ansåg att yoga fungerar stressreducerande men endast en av de sex respondenterna ansåg att yoga var religiös utövning. Nästan alla respondenter var dock medvetna om att yoga har religiösa rötter i hinduism och buddhism, men samtidigt ansåg samtliga respondenter att målet med personalyogan endast var avkoppling i hälsofrämjande syfte. Utifrån resultatet har vi dragit slutsatsen att respondenterna är påverkade av sekulariseringsprocessen i Sverige samt att synen på yoga har gått från en mer religiös handling till en allt mer filosofisk väg och förhållningssätt i västvärlden.

Studiens övergripande syfte har varit att undersöka skolelevers attityder gentemotreligionskunskap som skolämne, detta har sedan jämförts utifrån både genus- ochreligiositetsperspektiv. En kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag i form avgruppenkäter har använts som tillvägagångssätt. I undersökningen har 109 niondeklassare och117 gymnasieelever deltagit. Respondenternas svar har sedan bearbetats och sammanställtsmed hjälp av statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) i bådetabeller och ”pie diagram”. Resultatet från undersökningen visar på att skolelever ärövervägande positiva till religionskunskap som skolämne, majoriteten ansåg att det är ettviktigt skolämne. En tydlig skillnad framgick också mellan könen där tjejerna var merpositiva till ämnet än killarna, något som även tidigare forskning bekräftar. En del skillnadermellan svaren kunde också utläsas utifrån respondenternas religiositet. Där det påvisat iundersökningen att de religiösa hade en övervägande mer positiv attityd till religionskunskapsom skolämne än de icke religiösa respondenterna. Som teori för analysen harsekulariseringens påverkan på respondenternas svar undersökts och legat som teori för derassvar som jämförts med svar från tidigare forskningar, både från Sverige och Storbritannien.Det hade varit intressant att i framtida studier genomföra samma undersökning med sammarespondenter från grundskolan för att se likheter och skillnader i deras svar från deras tid igrundskolan och deras tid i gymnasieskolan.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse synen på Öst och Väst har för fyra svenska chefer och dess betydelse för hur de hanterar islamofobiska värderingar på sin arbetsplats. Med hjälp av ett postkolonialt teoretiskt ramverk tar jag upp följande frågor: Vad informanterna anser att väst representera: vad de anser att Öst representerar: hur de värderar islam samt hanterar islamofobiska värderingar på sin arbetsplats. Resultatet av denna studie visar att informanterna har en negativ syn på Öst och islam samt en positiv syn på Väst. Det visar också att informanterna förknippar islam med Öst trots att de uppger att de har en bristfällig kunskap om islam. Vidare visar resultatet att informanterna trots en negativ syn på islam ändå anser det vara viktigt med en nolltolerans mot islamofobiska värderingar på arbetsplatsen. Jag tar även upp hur man kan implementera denna studie i verkligheten: detta går kort ut på vikten av att arbeta för en ökad mångfald på svenska arbetsplatser och att öka svenska chefers kunskaper om islam genom utbildning.

No description available.

Sammanfattning/Abstract I ett demokratiskt samhälle är yttrandefrihet samt rätten att utöva den religion som man tillhör två viktiga förutsättningar. I Frankrike har det uppstått flera debatter gällande yttrandefriheten och religionens förhållande till varandra. I denna uppsats har jag valt att undersöka hur franska journalister ser på detta förhållande. I studien deltog sex yrkessamma journalister; två kvinnor och fyra män. Två av männen arbetar som karikatyrtecknare på den kontroversiella satirtidningen Charlie Hebdo. Resterande intervjupersoner arbetar, eller har arbetat, på välkända franska nyhetstidningar; Le Monde, L´Express och Le Parisien. Jag genomförde kvalitativa forskningsintervjuer utifrån följande huvudteman: Yttrandefrihet och religion, Muhammedkarikatyrer, Islam i Frankrike och laïcité (sekularisering). Jag har haft ett fenomenologiskt förhållningssätt till min intervjumetod och analys av transkriberingarna. Jag analyserade mina resultat utifrån medieetik, i synnerhet Anthony Giddens Struktureringsteori. Jag jämförde även mina resultat med tidigare forskning kring ämnet och kom fram till att de är i linje med Risto Kunelius, Elisabeth Eide, Oliver Hahn och Roland Schroeders internationella analys av kontroversen kring Jyllands-Postens Muhammedkarikatyrer från år 2005. Majoriteten av mina informanter anser att yttrandefriheten bör prioriteras och är ett pris som man måste betala för ett fungerande demokratiskt samhälle. De anser även att man bör, ur ett etiskt perspektiv, använda sitt sunda förnuft och sin intelligens, för att inte göra någon annan upprörd i onödan.

Syftet med undersökningen har varit att få en bild av hur kristendomen som religion samt hur kristna identiteter framställs i svensk press. Undersökningen är en textanalys av ett antal artiklar där jag har undersökt vilka olika, eller lika, bilder som dags- och kvällstidningar ger av kristendomen och kristna i Sverige idag. Utifrån teorier om ”den andre” har jag undersökt om artiklarna framställer någon form av ”vi”- och ”de”- perspektiv mellan kristna och “icke-kristna”. Syftet har också varit att försöka utskilja vilka retoriska grepp som används i framställningen av kristendomen och kristna. Undersökningens frågeställningar är: Hur framställs kristendomen i artiklarna? Hur konstrueras kristna identiteter i artiklarna? Hur ser relationen ut mellan skribent och läsare? Vilka retoriska grepp används i framställningen av kristendom och kristna?