Syftet med denna studie var att studera hur gymnasieelever uttrycker motivation, både allmänt för matematik och för matematiska textuppgifter. Forskningsfrågorna behandlade vilka typer av motivation eleverna uttrycker gällande de två områdena, samt om det finns kopplingar däremellan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med 11 elever i årskurs ett på två gymnasieskolor. Motivationen mättes genom att fastställa dess valens samt identifiera motivationsindikatorer som kategoriserades i ett tidigare framtaget ramverk med primärindelningen inre respektive yttre motivation. Materialet analyserades kvantitativt och kvalitativt, huvudsakligen med tematisk analysmetod.  Det övergripande resultatet visade en positiv inställning till matematikämnet och en övervikt för yttre motivation. Däremot var den övergripande inställningen till textuppgifter i det närmaste genomgående negativ eller neutral och motivationen präglades av yttre motivation. Inslaget av negativa motivationsindikatorer var stort. Textuppgifter med frihet i val av lösningsstrategi uppfattades generellt negativt och många elever uppfattade inte textuppgifters ämnesinnehåll som viktigt eller motiverande. En ny typ av externt utåtriktad motivation identifierades för textuppgifter som handlar om att eleven uttrycker motivation genom att utgå från andras perspektiv, lärarens eller kamraters, vilket föranledde införande av två nya kategorier i ramverket. Inga säkra slutsatser har kunnat dras kring kopplingar mellan den allmänna matematikmotivation och motivation för textuppgifter.

The aim of this study was to develop knowledge about the librarians role as a stakeholder to a current research information system (CRIS). These systems can be seen as a possibility to manage the vast amount of information that surrounds research projects and this investigation directed focus to the system Chalmers Research that was developed by a project group in the library of Chalmers University of Technology. The librarians of Chalmers were sent a survey and four of them were interviewed about their involvement in the work with Research. The study has had an abductive approach with stakeholder analysis as a theoretical framework. The result from the survey and interviews was analysed using qualitative analysis of content with the categories from stakeholder analysis. The findings were that librarians can make good use of the power to manage a CRIS and that it was a good use of their competence. They could see both what was of use for the organisation and the user as well as trying to further develop the administration of the system. The result also showed that there was a difference in the librarians' relation to the system dependent on their work tasks. Those administrating the system have more power and legitimacy relating to Chalmers Research, but all librarians might have reason to use the system in their work.

In the political climate of 2019 in Sweden, school librarians became a controversial topic. The discussion regarded the absence of fully qualified librarians with a bachelor degree in Library- and Information Science in school libraries. The purpose of the study is to identify the qualifications and professions of those who dominates the workplace and organization today; school librarians lacking a bachelor degree in Library- and Information Science.

I speciallärarens yrkesroll ingår det att kunna vara en kvalificerad samtalspartner till lärare i frågor som rör undervisning. Forskning ringar in ett behov av att ta reda på mer om handledning inom läs- och skrivinlärning. Skollagen och styrdokumenten hävdar att skolan inte bara är en grund för lärande och kunskapsutveckling utan även en arena för demokratisk uppfostran och främjande av gemenskaper. Syftet med studien var att undersöka hur speciallärare upplever handledning inom språk-, skriv- och läsutveckling i förhållande till lärande- och likvärdighetsuppdraget vilket är sammankopplat med skolans strävan efter ett inkluderande skolsystem. Lärande- och likvärdighetsuppdraget ska således bidra till att möjliggöra för alla elever att uppnå läroplanens mål.Frågeställningarna fokuserade på hur specialläraren upplevde specialpedagogisk handledning samt hur speciallärare såg på lärande- och likvärdighetsuppdraget i sin handledning med lärare. Semistrukturerad intervju användes som metod. I studien deltog sju speciallärare från olika skolor i Mellansverige. Den insamlade datan har analyserats inom ett socialkonstruktionistiskt och professionsteoriskt perspektiv med Kvales meningskoncentrering som analysverktyg. Studiens analys synliggjorde olika mönster i hur speciallärarna upplevt och hanterat handledning i förhållande till lärande och likvärdighetsuppdraget. Mönstren visade på vikten av att ha en rådgivande och stöttande funktion i handledningssituationer. Studien har också synliggjort att inkluderande lärprocesser inom språk-, skriv- och läsutveckling upplevdes av speciallärarna enklare att handleda inom än övergripande inkluderingsfrågor som exempelvis rör de kategoriska- och relationella perspektiven. Detta indikerar att specifika kunskaper inom språk-, skriv- och läsutveckling är en grundförutsättning för speciallärarens möjligheter att utveckla inkluderande skolkulturer.

No description available.

Fängelsestraffet framställs många gånger som en händelse i individens liv som försvårar för honom eller henne att lyckas i framtiden, exempelvis med att finna och behålla en bostad eller ett arbete. Tidigare forskning har dock påvisat att fängelsestraffet och dess innehåll kan vara faktorer som bidrar till att en individ upphör med brottslighet. Syftet med aktuell studie har därmed varit att i en svensk kontext undersöka fängelsestraffets betydelse för en minskad återfallsrisk i kriminalitet efter frigivning samt fängelsestraffets eventuella position som vändpunkt. Detta med främsta utgångspunkt i Robert J. Sampson och John H. Laubs teoretiska diskussion kring vändpunkter. Metoden som har använts i studien är av kvalitativ karaktär och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med medlemmar från föreningen KRIS. Studiens slutsatser visar att fyra av sju respondenter upplever något av sina fängelsestraff som en vändpunkt. Resterande tre respondenter upplever dock att fängelsestraffet hade kunnat bli en vändpunkt för dem, om fängelsevistelsen hade varit utformad på ett annat sätt. Av de fyra respondenter som menar att fängelsestraffet har varit en vändpunkt, uttrycker tre av dem att fängelsevistelsen kom in vid rätt tidpunkt i deras liv och därmed fick positionen som en vändpunkt. Externa faktorers inverkan på fängelsestraffets betydelse som vändpunkt verkar därmed vara betydande. De externa faktorer som verkar har störst inverkan på denna process är plötsliga och negativa sjukdoms- och/eller familjerelaterade händelser. Även om inte alla respondenter upplever fängelsestraffet som en vändpunkt, menar sex av dem att fängelsevistelsen trots allt har haft någon form av betydelse för dem. Framförallt beskrivs fängelset som en ”viloplats”, där respondenterna har fått komma bort från missbruket och kriminaliteten utanför murarna. / Imprisonment is often identified as an event that reduces future life chances. For example, having been incarcerated automatically reduces the probability of finding and keeping employment. However, prior research shows that imprisonment has a potential importance in the process of achieving desistance. Consequently, the aim of this study has been to examine the importance of imprisonment in preventing recidivism but also to examine the potential position of imprisonment as a turning point. The main focus of the current study has been on the theoretical discussion of turning points by Robert J. Sampson and John H. Laub. By using a qualitative approach, semi-structured interviews have been conducted with seven members of the non-profit association KRIS. The conclusion of the current study is that four out of seven interview respondents experience the imprisonment as a turning point. Remaining three interview respondents refer to incarceration as a potential turning point in their lives; however, only if the imprisonment would have worked out differently. Of those interview respondents referring to imprisonment as a turning point, three argue that incarceration entered their life course in “right time”. The influence of external factors on the potential importance of imprisonment as a turning point thereby seems to be significant. Unexpected and negative events such as disease or family related issues seem to be those external factors having the largest impact on this process. Even though not all of the interview respondents experienced imprisonment as a turning point, six out of seven refer to incarceration as having some kind of significance in their life course. Primarily, the imprisonment is being seen as a “resting place”, in which the interview respondents have been given the opportunity to place themselves at distance from criminality and addiction outside the prison walls.

Mot bakgrund av de nya läroplanerna Lgr11 och Gy11, där sex och samlevnad fått en större ochtydligare plats, har vi undersökt skolpersonals syn på arbetet med sex- ochsamlevnadsundervisningen samt vilken roll normkritisk pedagogik spelar i denna verksamhet. Vihar besökt fem skolor där personal fått fortbildning i sex- och samlevnadsundervisning för attkunna möta de nya riktlinjerna.Genom fem intervjuer har vi kommit fram till att fortbildning är viktigt för yrkesutövandetoch att normkritisk pedagogik i flera fall inneburit perspektivförskjutningar för kursdeltagarna.Det har dock visat sig att arbetet med sex och samlevnad möter mycket motstånd på skolorna ochdet upplevs i många fall som ett svårt, ibland kontroversiellt ämne. Detta leder till attutvecklandet av sex- och samlevnadsundervisningen ofta bedrivs av enskilda personer och därförefterfrågas större ansvar och engagemang från ledningshåll.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur lärare i svenskämnet förhåller sig till digitala verktyg samt hur dessa används i svenskämnet. Studiens metod är en semistrukturerad intervjumetod med sociokulturella perspektivet och ett designteoretiskt perspektiv som teori. Informanterna som deltar i studien är sex aktiva svensklärare i årskurserna 4–9 med varierande andra ämnen. Resultatet visar att det både finns för- och nackdelar med användning av digitala verktyg då det bland annat kan bidra till att elever skriver längre texter samt att skrivutvecklingen kan öka med hjälp av samarbete mellan eleverna. Studiens resultat visar att om lärarna genomför en strukturerad undervisning ökar det elevernas motivation vilket leder till en ökad skrivutveckling. Nackdelarna som tas upp i resultatet är bland annat att elever blir slarvigare med sitt textskrivande samt att det grammatiska, strukturella och meningen med inlärandet blir lidande. Elever reflekterar inte över vad eller hur de skriver vilket resulterar i att deras skrivutveckling hämmas. En annan aspekt som tas upp är att trots den ökade användningen av digitala verktyg ges inga kompetensutbildningar. Detta gör det svårt för lärare att följa med i utvecklingen vilket kan göra att undervisningen kan bli lidande. Studiens slutsatser visar att lärarnas kompetens är en viktig del för att elever ska kunna få den utbildning de behöver. Det visar även att trots vissa negativa aspekter med digitalt skrivande är det ett värdefullt verktyg i undervisningen och är till stor hjälp för elever med bland annat olika språksvårigheter.

Idag förekommer det en ojämlikhet i svenska förskoleverksamheter när det kommer till att erbjuda barn digitala verktyg i undervisningen. Studiens avsikt är att undersöka hur förskollärare runt om i olika förskoleverksamheter förhåller sig till att inkludera IKT och digitala verktyg i sin undervisning. Samtidigt undersöks hur olika ramfaktorer, exempelvis tidsfördelning och aktörer, påverkar förskollärarnas arbete i det aktuella ämnesområdet. Studien använder ramfaktorteori som både teoretisk ansats samt som ett analysverktyg. Studiens empiri har insamlats utifrån en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultat i studien visar att förskollärarnas möjligheter till undervisningsprogression varierar mellan olika förskoleverksamheter. Vad förskollärare erbjuds samt vilka möjligheter de har för att kunna implementera undervisning som inkluderar digitala verktyg skiljer sig åt mellan olika förskoleverksamheter. Studiens deltagare har framhävt att det finns olika ramfaktorer som möjliggör alternativt begränsar deras arbete med inkludering av digitala verktyg. Studien beskriver att tidsfördelning är den faktor med störst omfång. Studiens slutsats beskriver att en förskoleverksamhets ledning kan med en stor sannolikhet ha en större roll i att kunna påverka undervisning än vad som har framkommit i studien. Slutsats lyfter även fram att verksamma förskollärare är medvetna aktörer som påverkas av olika ramfaktorer när de ska bedriva undervisning som inkluderar digitala verktyg.

Bakgrund: Antalet patienter som behöver vård i hemmet ökar stadigt. För att vården ska ske personcentrat och patientsäkert, så behövs en god teamsamverkan mellan läkare och distriktssköterskor. Det är angeläget att undersöka hur denna teamsamverkan mellan distriktssköterskor och läkare fungerar för att kunna identifiera områden där förbättringar krävs. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av teamsamverkan med läkare i hemsjukvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med induktiv ansats. Ändamålsenligt urval tillämpades och resulterade i 15 semistrukturerade intervjuer. Informanterna bestod av distriktssköterskor, grundutbildade sjuksköterskor och en specialistsjuksköterska inom vård av äldre från nio olika kommuner i södra Sverige. Samtliga informanter var kvinnor. Kvalitativ innehållsanalys användes för bearbetning av datamaterialet. Resultat: Tre kategorier framkommer i resultatet: Distriktssköterskors erfarenheter av läkares tillgänglighet i hemsjukvården, Respekt mellan distriktssköterskor och läkare i hemsjukvården samt Distriktssköterskors erfarenheter av hemsjukvårdens och vårdcentralens organisering. Kategorierna mynnade ut i ett gemensamt tema som lyder: Distriktssköterskor och läkare i hemsjukvården behöver varandra. Slutsats: Teamsamverkan mellan distriktssköterskor och läkare är nödvändigt i hemsjukvården. Samverkan brister mellan distriktssköterskor och läkare likväl mellan hemsjukvård och vårdcentral. Teamsamverkan mellan professioner och samverkan mellan hälsoorganisationer måste förbättras för att främja patienters hälsa. / Background: The number of patients being dependent on home care is constantly increasing. In order to provide patient-centered and safe health care, good team collaboration between general practitioners and district nurses must be established. It is important to investigate how this team collaboration is facilitated as this could provide better understanding of the topic which could pinpoint areas of improvement. Purpose: The purpose was to describe district nurses' experiences of team collaboration with general practitioners in home care. Method: A qualitative interview study was carried through with an inductive approach. Purposive sampling was applied and resulted in 15 semi-structured interviews. The informants consisted of district nurses, registered nurses and one specialist nurse of elderly care from nine different municipalities in south of Sweden. All informants were women. Qualitative content analysis was applied to process the gathered data. Results: The result is presented in three different categories: District nurses' experiences of general practitioners' accessibility in home care, Respect between district nurses and general practitioners in home care, District nurses' experiences of the organization of home care and health care centers. These categories resulted in a general theme described as: District nurses and general practitioners in home care need each other. Conclusions: Team collaboration between district nurses and general practitioners is vital within the home care sector. Collaboration between home care providers and health centers is also necessary for enabling this team collaboration. The result of this study shows that the team collaboration is lacking between district nurses and general practitioners as well as between home care providers and health centers. The team collaboration between both professions and health organizations must be improved in order to promote the health of all patients.