Denna kvalitativa studie syftade till att synliggöra förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande vid den pedagogiska måltiden. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där åtta yrkesverksamma förskollärare deltog. Studien avgränsades i två delstudier med utgångspunkt i undersökningens gemensamma syfte men anlade fokus på yngre respektive äldre barn. I delstudie A genomfördes semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar med yngre barn och delstudie B med förskollärare som arbetar med äldre barn. Detta för att ta reda på om förskollärare uttrycker sig olika om barns delaktighet och inflytande beroende av ålder. Med hjälp av tematisk analysmetod kategoriserades förskollärarnas svar utifrån en induktiv ansats vilket genererade teman som slutligen analyserades med utgångspunkt i Michel Foucaults teoretiska ramverk med tillhörande begrepp kring makt och maktrelationer. Studiens resultat visade att förskollärarna har en gemensam förståelse för barns delaktighet och inflytande. Pedagogens roll uppfattades vara viktig i förhållande till barns delaktighet och inflytande. Centralt i förskollärarnas utsagor var vikten av att de utformade en verksamhet utifrån barnens intressen och behov genom att pedagogen är lyhörd och organiserar för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Resultatet påvisade även betydelsen av att pedagogen är medveten om sitt förhållningssätt och att hens förståelse för begreppen delaktighet och inflytande får konsekvenser för barnens möjlighet till detta i praktiken. I relation till den pedagogiska måltiden visade resultatet att det finns organisatoriska förutsättningar som enligt några kunde begränsa barns delaktighet och inflytande så som tidspress, stora barngrupper och personalbrist. Andra förskollärare lyfte möjligheter genom att, utifrån de förutsättningar man har, välja att prioritera måltiden i relation till övriga rutiner och aktiviteter.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare anser att de skapar goda förutsättningar för att barn ska möta fysisk aktivitet i deras vardag på förskolan. Metoden som används var semistrukturerade intervjuer. I slutsatsen framkommer det att fysisk aktivitet behöver få större utrymme i förskolans verksamheter och konkretiseras i förskolans läroplan. Vikten av att vara en god förebild som visar på att det är roligt och viktigt att röra på sig är av betydelse för hur barnen ges möjlighet att möta fysisk aktivitet dagligen i förskolan.

Bakgrund: Total pain ligger som grund till ett holistiskt synsätt på smärta i specialiserad palliativ vård och indikerar att smärta är komplext och behöver mötas utifrån olika dimensioner och perspektiv. Aktivitetsförluster och förlorade värdeupplevelser kan påverka patientens smärtupplevelse.  Syfte: Syftet var att belysa arbetsterapeuters erfarenheter i relation till Total pain inom svensk specialiserad palliativ vård.  Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med induktiv ansats. Den kvalitativa innehållsanalysen användes för att analysera materialet.  Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier med underkategorier som belyser deltagarnas erfarenheter av hur Total pain beaktas i teamsamverkan samt hur arbetsterapeuters unika görandeperspektiv integreras och bidrar till att bemöta smärta ur ett helhetsperspektiv.  Slutsats: Arbetsterapi bidrar till att möta, lindra och förebygga Total pain. I vilken omfattning patientens mångdimensionella behov kan mötas påverkas av organisatoriska och sociala faktorer.  Implikationer: Resultatet kan stärka betydelsen av arbetsterapeutiska insatser i specialiserad palliativ vård samt stödja kommunikationen kring den arbetsterapeutiska rollen i relation till Total pain.

Syftet med studien är att, utifrån ett genus- och normkritiskt perspektiv, undersöka vilken barnlitteratur förskollärare använder och vad den förmedlar samt hur förskollärare beskriver att de arbetar med den valda barnlitteraturen. Studien har utgått från den socialkonstruktionistiska teoribildningen och den kvalitativa metoden där en fallstudie använts med litteraturanalys och kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Det huvudsakliga resultatet från litteraturanalysen är att förstärkning av traditionella könsnormer och könsöverskridande val och egenskaper synliggjordes i barnlitteraturen. Bearbetningen av de kvalitativa intervjuerna resulterade i tre olika teman. Dessa är förskollärares tillvägagångssätt i arbetet med barnlitteratur, förskollärares medvetna val i arbetet med barnlitteratur och förskollärares erfarenhet av barnlitteraturens påverkan på barn.  Studien har visat att barnlitteratur förmedlar vidare normer till barnen och kan påverka deras sätt att vara utifrån det socialt konstruerade könet. Samtidigt som arbetet till största del har visat sig handla om förskollärares bemötande och förhållningssätt till barnlitteraturen. För att bedriva ett framgångsrikt arbete med genus har variation även synliggjorts vara en viktig aspekt. Barnlitteraturen ska vara varierande där olika personer skildras, både stereotypiska karaktärer samt karaktärer som är könsöverskridande. Barnlitteratur kan därav ses som ett användbart verktyg för arbetet med genus och normkritik i förskolans utbildning.

Information influence is a hostile action exercised by foreign powers with the aim of increasing polarization in society and undermining democracy. In their mission to protect democratic freedoms and rights, and in their interactions with citizens, our Swedish police officers experience the consequences of the distrust and polarization caused by information influence. The purpose of this bachelor’s thesis is to examine how future police officers perceive information influence and to examine the democratic challenges that may appear. Empirical data is collected through semi-structured interviews with six future and newly graduated police officers. Data analysis is done by using a phenomenographic approach. The results of the study show that future police officers perceive information influence as a game with our fundamental democratic rights, contributing to polarization and being difficult to combat. In the long term, these future police officers also believe that information influence can negatively impact democracy. They foresee that information influence may create challenges for them in their professional duties by contributing to conflicts in their interactions with citizens, sometimes to the extent that dangerous situations may arise. Furthermore, the future police officers reflect on the possibility of personal value conflicts occurring in their professional practice, especially in situations where they are tasked with protecting freedom of speech.

Detta är en kvalitativ intervjustudie om utforskande NO-undervisning ur ett elevperspektiv. Syftet med studien är att undersöka och uppmärksamma upplevelser, som elever i årskurs 4–6 har, gällande utforskande NO-undervisning. Totalt genomfördes det tjugo semistrukturerade intervjuer med elever från tre olika skolor från en och samma kommun i Sverige. Först transkriberades intervjuerna för att sedan kodas och kategoriseras utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, fenomenologi. Kategoriseringen skedde i två olika omgångar. Elevernas utsagor blev i första hand kategoriserade i sju olika teman: böcker och filmer, digitala spel, exkursioner, genomgångar, laborationer, läsa och skriva samt studiebesök. I andra hand kategoriserades elevernas upplevelser i fem olika beskrivningskategorier: avsaknad av, motiverande, neutral, omotiverande och tillfredsställd. Studiens didaktiska relevans blir tydlig genom elevernas upplevelser av utforskande NO-undervisning då deras perspektiv ger oss insikt i hur undervisningen faktiskt upplevs av eleverna och vad den erbjuder dem. I resultat- och analyskapitlet presenteras studiens kvalitativa material i form av utdrag från intervjuerna med eleverna. Eleverna upplevde att digitala spel, exkursioner, laborationer och studiebesök var mer motiverande än böcker och filmer, genomgångar samt läs- och skrivuppgifter, som inte kändes lika inspirerande. Studien visade att samtliga elever upplevde utforskande NO-undervisning som positiv, engagerande och motiverande.

The purpose of my study is to study pre-school teacher’s conceptions of free play. This study focuses teacher’s view of free play, its possibilities and obstacles as well as the environmental effects and a teacher’s views of their own effects, on free play. My study was done with the help of qualitative semi-structured interviews. This method was chosen as ameans to achieve a deeper and more elaborated response from the interviewee and to create space to pose follow-up questions during the interviews. The paper is split up into different sections to reflect that structure as well as to keep the paper cohesive and clear (Dysthe, Hertzberg & Løkensgard Hoel, 2014).   The results showed that while free play is in fact something which is given a high priority within the organization, it is not always as free as one would think. This is due in part to the fact that free play is rarely problematized or discussed. The consensus among teachers is that there are obstacles which block genuine free play and that free play is an important factor for development, learning and cooperation. A conclusion reached was that teacher’s would like to create an environment which encourages the development of a child’s play skills and to find the balance between freedom and rules. / Syftet med min undersökning är att ta reda på vad pedagoger i förskolan har för tankar om den fria leken. Min studie handlar om hur pedagogerna ser på fri lek, vad de ser för möjligheter och hinder samt hur deras egen roll och miljön påverkar. Undersökning genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Metoden användes för att få djupare svar och för att ge utrymme till att ställa följdfrågor under intervjuerna. Arbetet indelas i olika rubriker för att ge det struktur samt att det blir mer överskådligt och entydigt (Dysthe, Hertzberg & Løkensgard Hoel, 2014). Resultatet av studien blev att den fria leken är något som ges stor plats i verksamheten men att den inte alltid är så fri som man tänker sig då den sällan diskuteras eller problematiseras. Samtliga pedagoger menar att det finns hinder för att leken ska bli just fri, som till exempel miljön men de var enade om den fria lekens betydelse för både utveckling, lärande och samspel. En slutsats blev att pedagogerna gärna vill skapa lekskickliga barn men att det är svårt att finna balansen mellan frihet och regler.

Syfte:Att undersöka barnmorskors upplevelser och erfarenheter av att ställa frågor om våld enligt nationella riktlinjer. Design: Intervjustudie baserade på nio enskilda semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Omgivning: Fem mödrahälsovårdscentraler i norra Sverige. Deltagare: Nio barnmorskor, som arbetade på landstingsägda och privata hälsocentraler. Barnmorskorna som var i åldrarna 34 – 62 år hade erfarenheter av att arbeta inom mödravården liksom förlossningsvården. (Alla deltagare gav muntligt och skriftligt medgivande på att delta i studien). Resultat: Deltagarnas upplevelser och erfarenheter att arbeta med stöd av riktlinjer och fråga om våldsutsatthet kan sammanfattas i det övergripandet temat: Behöver rätt verktyg för att våga öppna Pandoras ask. Kategorierna: Sakna förutsättningar för att arbeta på ett bra sätt, Övervinna hinder, Hantera egna känslor och Känna trygghet och stöd när arbetet känns svårt beskrev olika aspekter av upplevelser och erfarenheter. Slutsats: Trots att riktlinjerna upplevs som stöd för arbetet visade studien att frågan om våld kan vara svår att ställa på grund av olika omständigheter. Barnmorskan kan då välja att avstå från att fråga eller skjuta upp frågan till ett senare tillfälle i det enskilda fallet trots medvetenhet om att hon ska ställa frågan. Kliniska implikationer: Mer utbildning och fortbildning behövs för barnmorskornas trygghet i att arbeta våldspreventivt. De riktlinjer som finns kan behöva utvecklas och förbättras för att minska osäkerheten vid olika dilemman när barnmorskan ska fråga om våldsutsatthet. / Objective: To explore midwive´s experiences of posing questions about intimate partner violence according to national guidelines.Design: Interview study with individual semi-structured interviews using qualitative content analysis for analysis.Setting: Five antenatal clinics in northern Sweden.Participants: Nine midwives, working in public and private antenatal care clinics. Midwives aged 34 to 62 years with experiences in antenatal health care as well as delivery care participated. All participants gave their verbal and written concent to participate in the study.Results: Participants´ experiences working with support of the guidelines and terms of intimate partner violence can be summed up in the overarching theme: Need to have the right tools to dare open Pandora´s box. The categories: Lack of opportunities to work in a good way, Overcoming barriers, Manage your own emotions and Feel safety and support when work feels difficult described different aspects of experiences.Conclusion: Although the guidelines are perceived as supporting the work study showed that the issue of violence can be difficult to make because of the different circumstances. The midwife can then choose to refrain from asking or defer the matter to a later date in the case despite awareness that she should ask the question.Clinical implications: More education and training is needed to increase midwives security in violence prevention work. The guidelines need to be developed and improved in order to reduce uncertainty at various dilemmas when the midwife to ask about intimate partner violence.

Syftet med undersökningen är att synliggöra förskollärares attityder till matematik och hur attityderna påverkar barns matematiska lärande i förskolan. Detta undersöks genom ett sociokulturellt perspektiv och med fokus på de teoretiska begreppen kultur, mediering, språk, den proximala utvecklingszonen, matematik enligt Bishops modell, attityd och matematisk subjektivitet. Studien följer en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att förskollärarna har positiva attityder till matematik och att de är medvetna om att deras attityder till matematik påverkar barns lärande och prestationer i matematik. Vidare visar resultaten att förskollärarna betonar miljön som viktig för barns lärande där de själva och konkret material ingår i miljön.