Föreliggande studie har som syfte att undersöka hur barnen upplever och hanterar sina villkor för att få delaktighet och inflytande i förskolans arbete med pedagogisk dokumentation. Studien äger rum i en förskola som använder sig av en app som pedagogisk dokumentation. Studien tar stöd och inspiration från den kritiska realismen som teoretiskt ramverk, vari Bhaskars (2008) ontologiska ståndpunkt i en transcendental realism har blivit av vikt för att beskriva hur barnen i förskolan blir föremål för en villkorad delaktighet. Med hjälp av Archers (2007) begrepp reflexivt agentskap har uppsatsen kunnat sätta ljus på hur barn i förskolan uppfattar och hanterar sina villkor med appen. Studien har använt sig av fokusgruppsamtal som metod med syfte om att höra barnens egna röster. Med hjälp av tematisk analys belyser studien hur barnens villkor i relation till delaktighet och inflytande i appen utgörs av olika dimensioner, vilka behandlas genom tre huvudteman; ett villkorat agentskap, ett reproducerande agentskap och ett maktöverskridande agentskap. Resultatet visar på att barnen inte ges reella möjligheter till delaktighet samt inflytande i appen mer än när vuxna ger barnen tillträde till den, vilket då främst sker utifrån appen som ett digitalt närvaroverktyg. Några barn vittnar även om en delaktighet i appen som då tar sig i uttryck genom ett maktöverskridande agentskap där barnen på kreativa och strategiska sätt agerar emot rådande strukturer. Vidare visar resultatet på att appen framförallt används som en kommunikationskanal mellan lärare och vårdnadshavare för att marknadsföra den egna förskolan.

Den här studien undersöker hur journalister som arbetar på NRK Sápmi, SVT Sápmi och SR med inriktning på samiskt utbud upplever sina möjligheter att arbeta utifrån sändningstillstånd. Genom semistrukturerade intervjuer visar uppsatsen att det finns ekonomiska skillnader mellan redaktionerna som påverkar utbudet samt hur journalisterna arbetar med språket. Materialet från intervjuerna analyseras sedan utifrån kulturperspektivet, systemperspektivet och offentlighetsteorin. Studien undersöker även hur journalisterna arbetar med de samiska språken på respektive redaktion. Utifrån resultatet går det att se att det råder skillnader i journalisters möjligheter att arbeta med de samiska språken. Men det finns också likheter i hur journalisterna ser på sin roll gentemot samer vilket är något som upptäcktes under arbetets gång. Baserat på resultatet framgår det att de svenska och norska journalisterna ifrågasätter resursfördelningen för de samiska redaktionerna i Sverige. Den huvudsakliga slutsatsen som dras är att de olika redaktionerna har en gemensam agenda där journalisterna vill främja de samiska språken, kulturen och samhället.

Mentalisering innebär förmågan att förstå och tänka kring egna och andra människors intentioner och inre mentala tillstånd. Mentaliseringssvikt uppstår när man brister i denna förmåga. Mentaliseringssvikt har visats vara vanligt hos individer diagnostiserade med borderline personlighetsstörning, och då de har liknande symtombild som individer med uppmärksamhetsstörning (ADHD) har det påtalats att mentaliseringssvikt kan vara en betydelsefull faktor även hos denna grupp. I denna studie genomfördes 6 semistrukturerade intervjuer som analyserades med en induktiv tematisk analys med syftet att undersöka erfarenheter av mentalisering hos individer diagnostiserade med ADHD. Frågeställningar var följande: hur beskrivs upplevelser som har med mentalisering att göra, och hur upplevs de påverka ens sociala interaktioner och relationer? 3 teman framgick: 1. Mina interpersonella relationer är både trivsamma och mödosamma, 2. Tankar och känslor påverkar mig intensivt samt 3. Jag utvecklas och har fått större självkännedom från mina konstruktiva men också destruktiva strategier. Resultatet diskuterades i relation till att denna grupp av intervjudeltagare upplevt eller upplever mentaliseringssvikt. Framtida forskning föreslås utforska kopplingar mellan ADHD och mentaliseringssvikt vidare. / Mentalization is the ability to understand and to think about your own and other people’s intentions and internal mental states. Impaired mentalizing occur when there is a lack of this ability. Impaired mentalizing is common among individuals diagnosed with borderline personality disorder, and since they have symptoms similarities with individuals diagnosed with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) it has been discussed whether impaired mentalizing might be a significant factor among this group of individuals as well. 6 semi-structured interviews were completed in this study and was analysed through an inductive thematic analysis. The purpose of this study was to examine experiences of mentalizing among a group of individuals diagnosed with ADHD. The questions of interest were the following: how do individuals with ADHD describe their experiences that is related to mentalizing, and what are their experiences of mentalization affecting their social interactions and relationships? 3 themes emerged: 1. My interpersonal relationships are both pleasant and strenuous, 2. Thoughts and feelings affect me intensely and also, 3. I develop and have gotten greater self-awareness from my constructive and destructive strategies. The results are discussed in relation to this group of interview participants having experienced or is experiencing impaired mentalizing. Future research is suggested to focus further on linkages between ADHD and impaired mentalization.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har hälsofrämjande effekter, trots detta utgår inte den fysiska aktiviteten utifrån personcentrering där patienternas egna behov tas i beaktande. Specialistsjuksköterskor ska dessutom arbeta personcentrerat för att kunna bedriva återhämtningsinriktad omvårdnad. Tidigare forskning visar patienters erfarenheter av fysisk aktivitet inom psykiatrisk vård som tar fasta på patienters möjligheter, utmaningar och betydelsen av fysisk aktivitet. Men det saknas kunskap om erfarenheterna inom rättspsykiatrisk slutenvård där patienterna är ytterligare begränsade. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av fysisk aktivitet inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio deltagare som vårdas inom rättspsykiatrisk slutenvård. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienters erfarenheter visar fyra olika kategorier av fysisk aktivitet, vilka är att ha innehåll i sin tillvaro, att kunna ta hand om sig själv, att känna en drivkraft och att känna sig begränsad. Dessa kategorier sammanstrålar i ett gemensamt tema, att få en meningsfull vardag. Slutsatser: Hur fysisk aktivitet möjliggör till en meningsfull vardag utgår ifrån varje enskild patient. Huruvida patienter själva får vara styrande utifrån sina egna förutsättningar kommer kunna avspeglas i patientens återhämtning. / Background: Physical activity has health-promoting effects, despite this, the physical activity isn’t based on person-centering where patients' own needs are considered. The specialist nurse must also work person-centered to be able to conduct recovery-oriented nursing. Previous research shows patients 'experiences of physical activity in psychiatric care where the focus aims on the patients' opportunities, challenges and the importance of physical activity. But there’s a lack of knowledge about the experiences in forensic psychiatric care where patients are further limited. Aim: To describe patients' experiences of physical activity in forensic psychiatric care. Method: Semi-structured interviews with ten participants in forensic psychiatric care. To analyze the conducted interviews a qualitative content analysis was used. Results: Patients' experiences show four different categories of physical activity, which are to have content in their existence, to be able to take care of themselves, to feel a driving force and to feel limited. These categories converge in a common theme, to have a meaningful everyday life. Conclusions: How physical activity enables a meaningful everyday life is based on each individual patient. Whether patients themselves can be in control based on their own conditions will be reflected in the patient's recovery.

Enligt Skolverket bör elevernas intresse vara en utgångpunkt i undervisningen. Många forskare har undersökt elevernas intresse för att ge oss en förståelse kring intressefaktorer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka och få en fördjupad förståelse för undervisningsmetoder som kan väcka elevernas intresse för kemiämnet i årskurs 7–9. Studiens teoretiska ramar är det pragmatiska perspektivet, individuellt intresse och situationsbaserat intresse. För att undersöka detta har fem kemilärare som undervisar kemi på högstadiet intervjuats. Denna studie bygger på den kvalitativa metoden där semistrukturerade intervjuer har använts som redskap för att samla in empirin. Resultatet visade att NO- lärarnaanvänder många olika metoder för att väcka elevernas intresse. Kemilärarna i denna studie uppgav att de använder dels praktiska metoder såsom olika typer av laborationer och dels teoretiska metoder såsom grupparbete och diskussioner. Dessutom visade resultatet att det finns speciella metoder som kan väcka elevernas intresse för kemiämnet. Dessa speciella metoder riktar sig främst mot eleverna som tycker att kemiämnet är ointressant och ett svårt ämne. / <p>Kemi</p>

In the wake of the increased digitalisation of the Swedish society, people who experience difficulties to utilise digital services turn to the public library for assistance. As a result, questions concerning how and to what extent the public library is supposed to support people in need of digital services is raised amongst the public library staff. The purpose of this thesis is thus to examine public library managers understanding of what role the institution should uphold in the midst of the depicted development, and how they enact in order to implement the defined role within the organisations they manage. The findings are based on qualitative interviews with seven public library managers from different municipalities i Västra Götalandsregionen. The interviews were transcribed and analysed using qualitative content analysis methodology, and the results were interpreted by means of Shaffer’s (2018) criterias for social sustainability within public library organisations. The findings display that the public library managers perceive a direct link between the Swedish library act and the role as information supplier and tutor of people in need of digital support. In order to utilise this understanding, the public library managers undertake various actions including securing good communications with staff, users and local politicians, facilitation of adequate training for staff members etc. while trying to establish above­named role, chiefly amongst the employees. Measured against Shaffer’s criterias and against literature on the viewpoints of librarians, users and politicians, these actions may have positive as well as negative effect on the public library’s social sustainability.

Den här studien handlar om hur interkulturell pedagogik i fritidshemmet. Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar lärare i fritidshem möter i det interkulturella pedagogiska arbetet. I studien behandlas bakgrundshistorik, studier samt vad som framkommer i styrdokument om ämnet. Grunden i studien är semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på två olika skolor där elevgrupperna var mångkulturella. Fyra lärare på en skola och två på den andra skolan deltog i intervju. Intervjuerna analyserades och det framkom hur lärare i fritidshem arbetar med interkulturell pedagogik. Språket, både verbalt och visuellt var en huvudpunkt i resultatet. Att arbeta med kommunikation, kunskap och förståelse lyfts fram som viktiga möjligheter i resultatet. När det gäller utmaningar utmärkte sig språkkunskaper och kulturskillnader i resultatet. Det som utmärkte sig mest i resultatdiskussionsdelen var tematiskt arbete, högläsning och kontakten med vårdnadshavare.

The aim for the study is to investigate whether or not personnel with pedagogical and managing responsibilities convey childrens rights in accordance with the documents governing the Swedish preschools and the convention on the rights of the child. The study’s research questions are as follows: according to personnel with pedagogical and managing responsibilities, what opportunities are made possible for children’s rights learning? How does personnel with pedagogical and managing responsibilities look upon their educational responsibility regarding children’s rights learning, and what aspects within the organization can affect this responsibility? A qualitative method is applied and six semi-structured interviews with personnel with pedagogical and managing responsibilities were conducted. Foucault’s perspective on power, in accordance with the interpretation of Axelsson and Qvarsebo (2017) is applied to the study. The theoretical framework will assist to illustrate the asymmetric relationships within the preschool. The result of the study indicates that preschoolteachers lack of knowledge in regard to the convention on the rights of the child affects if and how children are being thought about their rights. The study also concludes that preschoolteachers decisions concerning childrens perception abilities in relation to rights learning are centred around age presumptions. The study further demonstrates the significance of early rights learning situations starting in preschool this to facilitate children’s position as rights carrying citizens within their own right.

Denna studie syftar till att genom semistrukturerade intervjuer som metod förmaterialinsamling och en tematisk analys undersöka människors motiv och bakgrundtill att aktivt minska sin konsumtion av sociala medier och traditionella nyhetsmedier,antingen helt och hållet eller i tidsperioder. Samt vilka åtgärder som individen tar till föratt öka sin självkontroll och självreglering. Totalt har 6 personer deltagit i desemistrukturerade intervjuerna, 4 kvinnor och 2 män. Intervjusvaren analyseras utifrånuses-and-gratification som teoretisk utgångspunkt med komplettering från begrepp somsjälvreglering, självkontroll, lågengagemang och mångsyssleri. Resultatet visar på attden övergripande orsaken till att deltagarna aktivt tar ökat avstånd från sociala medieroch specifika typer av medieinnehåll är anledningar som att vilja återfå kontrollen fråndet slentrianmässiga användarbeteendet. Ytterligare visar resultatet på att varfördeltagarna tar avstånd eller försöker att begränsa sin konsumtion av traditionellanyhetsmedier är av orsaker som att det påverkar dom negativt att få för mycket intryckav negativa nyhetshändelser. Åtgärder som deltagarna tagit vid för att reglera sinskärmtid och få en ökad känsla av självkontroll har en gemensam utgångspunkt i attreducera och begränsa.

Fysisk aktivitet är viktigt för att uppnå god hälsa, dock har barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning lägre frekvens av fysisk aktivitet vilket påverkar deras hälsa negativt. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att undersöka vad som möjliggör deltagande i fysisk aktivitet för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studien var att undersöka parasporttränares erfarenheter kring vad som möjliggör deltagande i fysisk aktivitet för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Metoden i studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju parasporttränare i Stockholms län intervjuades under våren 2022 med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Studiens övergripande tema visade att parasporttränarna behövde se individen och acceptera hen för den hen är. Temat uppkom ur kategorierna: förutsägbar kontext, ramverk, tränarens engagemang och att se individen. Kategorierna växte fram ur tio subkategorier. Slutsats. Studien belyste parasporttränares erfarenheter vilka visade att förståelse och acceptans från vuxna runt barnen och ungdomarna var viktiga aspekter för att främja deltagande i fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning behöver prioriteras och tilldelas nödvändiga resurser. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-21.</p>