Spelling suggestions: "subject:"eex orientation nor"" "subject:"xex orientation nor""
1 |
Fetischism, läggning och lag : En kvantitativ analys av en sexuell minoritets relation till lagstadgad läggning / Fetishism, sexual orientation and law : A quantitative analysis of a sexual minority's relation to legally established sexualityNilsson-Jatko, David January 2020 (has links)
Fetischister är en sexuell minoritet vars sexualitet karaktäriseras av en inriktning mot någon sak, något annat än kön. Svensk lagstiftning kommunicerar en normerande bild av att endast sexualiteter riktade mot kön kan vara grundläggande och utgöra en persons sexuella läggning, övriga tillskrivs att vara sexuella beteenden med svaga konstitutiva kopplingar. I detta projekt undersöks något som inte undersökts kvantitativt tidigare; huruvida fetischisters egna upplevelser stämmer med lagstiftningens antaganden om gruppen. Eftersom lagstiftning är värderings- och tankenormerande och ytterst reglerar hur vi organiserar samhället är det högst angeläget att ta reda på hur det förhåller sig. Fetischisters upplevelser har fångats i en kvantitativ undersökning med 2028 respondenter. Resultaten av undersökningen har jämförts med fyra antaganden om fetischister som lagstiftningens förarbeten utgår från. Analysen pekar mot att: Fetischism kan vara såväl sexuellt som ickesexuellt och något som kan röra tankar, känslor och beteenden på ett konsistent sätt över tid. Att som lagstiftningen porträttera fetischism som ett strikt sexuellt beteende som ställs i kontrast till något personlighetsanstruket framstår därmed som otillräckligt. Denna undersökning synliggör att det finns en fetischistisk orientering, en fetischistisk sexuell preferens. Förarbetenas utgångspunkt att enbart könsinriktade sexualiteter har att göra med sexuell preferens är därmed en förenkling som framstår som felaktig. Undersökningen har visat att fetischism kan vara något grundläggande, stabilt, ej frivilligt valt och uppkommet i tidig ålder. Därmed stämmer inte förarbetenas antagande att dessa egenskaper är unika för sexualiteter riktade mot kön. Fetischistisk sexualitet har potential att vara en individs sexuella läggning då sexualiteten kan genomsyra sexuell praktik, identitet och preferens på ovan nämnda sätt. Därmed stämmer inte lagstiftningens bild av att enbart sexualiteter riktade mot kön kan vara sexuella läggningar. Den sammantagna analysen visar att fetischisters upplevelser inte stämmer med de antaganden om gruppen som lagstiftningen baseras på. Fetischism kan ligga till grund för flera olika situationer; både något som för en person kan utgöra ett svagare sexuellt intresse likväl som något som för en annan person kan vara grundläggande, såsom dennes sexuella läggning. Lagstiftningen återspeglar inte detta. / Fetishism refers to sexuality focused on a specific thing; an object, a body part or, in some cases, a more abstract phenomenon. Swedish law states that only sexualities focused on sex/gender can be considered fundamental to a person – in Sweden referred to as a person’s ”sexual disposition” or ”läggning”; roughly equivalent to ”primary sexual orientation”. Sexualities focused on anything other than sex/gender are considered sexual behaviours with weak constitutive connections. This research project examines quantitatively how the self-percieved experiences of fetishists compares to the assumptions about the group made in Swedish law texts. Data focused on the experiences of 2028 fetishists has been collected through an Internet survey 2019 – 2020, specifically targeting persons with a fetishistic sexuality in a sexological sense. The respondents identified as 74.7% men, 19.3% women and 6.0% other gender, with an average age of 41.4 years. The results from the survey indicates: Fetishism can have sexual as well as non-sexual aspects. Fetishism can influence thoughts, emotions and behaviours in an individual consistently over a very long period of time. The law’s depiction of fetishism as a strictly sexual behaviour that is discursively portrayed in contrast to personality appears to be inadequate. The results highlights a fetishistic sexual preference. The law’s assumption that only sex/gender focused sexualities can be relevant for a persons sexual preference or orientation consequently appears to be misleading. The results shows that fetishism can be constitutive to a persons sexuality: It can be a profound and enduring sexual pattern, not voluntarily chosen and emerging in early age. Consequently, the law’s assumptions that those properties are unique for sex/gender focused sexualities appears to be inaccurate. Fetishism has the potential to be an individual’s sexual disposition (primary sexual orientation), as it can characterize an individual’s sexual practice, identity and preference in a constitutive way. Consequently, the law’s definition of sexual disposition (primary sexual orientation) as only being relevant to sexualities focused on sex/gender appears to be false. The research indicates that the Swedish law’s assumption about fetishism does not correspond with the self-perception of fetishists themselves. The result suggests that fetishism is a heterogenous sexuality, which for some fetishists can consist of a less constitutive sexual interest, while it in others can be a more fundamental sexual disposition (primary sexual orientation).
|
2 |
Sexualitet bortom kön : Fetischism som synliggörare av könsorienteringsnormenNilsson-Jatko, David January 2021 (has links)
Syftet med detta projekt är att granska nutida sexualitetsnormer. För att genomföra detta undersöks hur rådande föreställningar om sexualitet framstår i skenet av en referenspunkt utanför dagens hegemoni. Som sådan perspektivgivare tas sexualiteten fetischism, betraktad utifrån ickepatologiserande kunskapsideal. Budskap från statsmakt och upplysande aktörer granskas diskursanalytiskt och genealogiskt. Analysen indikerar att dagens situation är ett resultat av en politiserad kamp om begrepp och tolkningsföreträden som ägt rum under de senaste decennierna; i förarbeten som ligger till grund för lagstiftning i ämnet verkar selektiva och partiska metoder ha använts. Dagens läge kan sägas kännetecknas av en kulturdominans där statsmaktens föreställning om sexualitet kväser alternativ; en sanningsregim. Analysen pekar på en nutida könsorienteringsnorm: I dagens hegemoni konstrueras könsorientering som den allmänmänskliga grunden för varandet – hur en person är sexuellt lagd antas endast kunna ha att göra med hur hen relaterar sexuellt till kön. Sexualiteter som kännetecknas av annat än könsbegär andrafieras och konstrueras som labila och icke-konstitutiva praktiker; personer som är lagda på sätt som kännetecknas av annat än könsbegär orimliggörs. Med en avtagande föreställning om att alla förväntas vara strikt heterosexuella kan könsorienteringsnormen ses som en nutida ersättande norm. Den kan förstås som en fundamental del av heteronormen och dess idealiserade starka kopplingar mellan sexualitet och kropp/kön. Det förefaller relevant att tala om en hittills förbisedd intrasektionell makt- och marginaliseringsdimension som kännetecknas av könsorienteringsnormativiteten. / The aim of this project is to critically examine contemporary sexuality norms. This is conducted by examining how current assumptions about sexuality holds up when put into perspective given by a point of reference outside of the current hegemony: fetishism. Definitions and information from Swedish legislators, educational actors, sexual health clinics and minority rights organisations are subjected to a genealogical and critical discourse analysis. The results indicate the presence of a contemporary sex orientation norm: In the present hegemony, sex orientation in general is constructed as part of the natural and universal way to be human while other sexualities are otherized and constructed as non-constitutive practices. With a waning expectation of all-encompassing heterosexuality, the sex orientation norm appears to be a present-day effectual norm. It can be understood as an integral part of heteronormativity. The analysis also points to a previously overlooked intrasectional dimension of analysis, corresponding to the sex orientation norm.
|
3 |
Kunskapsproduktion kring fetischism : Att förhålla sig till sakorienterad sexualitetNilsson-Jatko, David January 2023 (has links)
Detta projekt söker efter vägledande principer för en kunskapsproduktion kring fetischistisk sexualitet. Detta har utförts genom diskursanalytiska och genealogiska studier av hur fetischism konstrueras i olika sociokulturella sammanhang. Analysen indikerar att fetischistisk sexualitet existerar i en marginaliserad position i ett maktrelationellt landskap, där yttre grupper har olika incitament till att återge fetischism på bristfälliga, sexualiserande och andrafierande sätt. Detta medför olika problem vad gäller kunskapsproduktionen kring fetischistisk sexualitet och kan antas bidra till upprätthållandet av nuvarande sexualnormer. För att minimera dessa kunskapsproduktionsproblem föreslås åtta vägledande principer: En ansvarstagande kunskapsproduktion som utgår från subjektet; medvetenhet om stereotyper och om patologins kvardröjande ok; användande av icke-andrafierande terminologi; medvetenhet om könsorienteringsnormen; medvetenhet om politiserade begrepp; undvikande av låsning i subkulturell identitetspolitik; en förståelse för den abjektas möjligheter att tala; samt bruk av intrasektionell analys. Dessa principer kan förstås bidra till ett tillgängliggörande av forskningsfältet kring fetischism samt bidra till en allmän förståelse för sexualitet bortom kön. / This project aims to find guiding principles for a knowledge production around fetishism. This has been conducted through discourse analysis and genealogical studies of the construction of fetishism in central contexts. The analysis indicates that fetishism is marginalised in a weave of power relations, where external interests have incitaments to vilify, sexualise and otherise fetishistic sexuality. This is understood to potentially cause various problems when it comes to knowledge production around fetishism. In order to minimise these problems, eight guiding principles are suggested: A knowledge production based in the subject; awareness of lingering pathological notions and stereotypes; usage of non-othering terminology; awareness of the sex/gender orientation norm; awareness of politicised definitions; awareness of subcultural identity politics; an understanding of the abject's ability to speak; and usage of intra-sectional analysis.
|
Page generated in 0.173 seconds